After Moderaterna’s election success in 2006 and 2010 together with the Alliansen coalition, the 2014 election was a defeat and Moderaterna lost government power. Post-election analyzes show that a large part of Moderaterna’s voters went instead to Sverigedemokraterna. One of the central election issues among Sverigedemokraterna’s voters is welfare and therefore this presents as an critical area of study: Moderaterna’s view of welfare, with specific focus on social insurance.The purpose of the thesis is to study whether there has been a change in Moderaterna’s ideological position during the period 1991 - 2020 and whether there has been any change in Moderaterna’s view of welfare during the same period. The material consists of party programs and budgets and using an idea analysis method. To analyze the ideologies, I will use ideal types and welfare will be examined using scale-based dimensions.From the analysis, it can be seen that there has been a temporary shift in ideological values towards a more neoliberal approach. However, in social insurance there has not been the same change and Moderaterna have maintained low compensation levels to protect the line of work which is completely in line with a neoliberal policy.

Den första juli år 2008 genomfördes ändringar i socialförsäkringen och ”rehabiliteringskedjan” introducerades. Många individer kom att bli utförsäkrade under de efterföljande åren och blev istället registrerade på Arbetsförmedlingen. De utförsäkrade blev där erbjudna att medverka vid arbetslivsintroduktion vilken syftade till att utreda vilket stöd den utförsäkrade var i behov av för att kunna återgå i arbete. Dessa snabba regeländringar kom att kräva mycket av den sjukskrivne och även omfattande planering och organisering av personalen på Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Studier har genomförts gällande rehabilitering, långtidssjukskrivning och arbetsförmedlares upplevelse. Denna studie syftar istället till att ur ett psykologiskt perspektiv undersöka de utförsäkrades upplevelse samt om processen har fungerat som det var tänkt. Studien avgränsas till att undersöka individer vilka blev utförsäkrade under 2013. Åtta utförsäkrade individer intervjuades och resultatet analyserades utifrån teorin Känsla av sammanhang och copingstrategier. Resultatet visar att upplevelsen av utförsäkringen har varit negativ. Informationen från Försäkringskassan har varit otydlig och bristfällig. Intervjupersonerna har upplevt en känsla av maktlöshet och levt i en ovisshet om framtiden.

<p>Under 1900-talet förändrades Sverige från ett jordbruksdominerat land till en industrination. Nya krav ställdes på staten som tog ett större ansvar för individens välbefinnande genom att bygga ut välfärdssystemen. Som en viktig del av välfärdssverige förbättrades situationen för dem som inte kunde arbeta och i början av 1990-talet var ersättningarna bland världens högsta. Ekonomen Assar Lindbeck menar att det finns en konflikt mellan höga ersättningsnivåer och sociala normer. Enligt Lindbeck har normen som förespråkar arbete reducerats i takt med att ersättningsnivåerna höjts, som en följd av detta kan missbruket inom sjukförsäkringen ha blivit mer förekommande. </p><p>Syftet med uppsatsen är att inom ramen för teorin kring sociala normers betydelse för samhällseffektivitet undersöka överutnyttjande och bidragsfusk inom sjukförsäkringen. Arbetet avser dock inte att ge en fullständig redogörelse av sjukfrånvaron, alternativa orsaker till frånvaron kommer dock att beröras när de kan vara relevanta för diskussionen. Materialet som analysen bygger på är både kvantitativt och kvalitativt för att skapa en helhetsbild, existerande källor kompletteras med intervjuer. </p><p>Det verkar finnas ett samband mellan höga ersättningsnivåer och utvecklingen av sociala normer. Den ökade förekomsten av missbruk indikerar att den sociala normen som förespråkar arbete reducerats. En sådan reduktion medför negativa effekter för samhället, både genom en lägre produktionsnivå och genom högre bidragskostnader. </p><p>Ohälsan har ökat under de senaste åren och främst hos den arbetsföra delen av befolkningen. Det förklarar dock inte hela den ökade sjukfrånvaron, utan det är troligt att ett annat förhållningssätt till bidrag och bidragstagande också är en del i utvecklingen. Samtidigt kan begreppet sjukdom numera innefatta andra åkommor än vad det gjorde tidigare, ökad acceptans för psykosociala åkommor kan vara en orsak till den höga sjukfrånvaron. </p><p>De åtgärder som genomförts från myndigheternas sida visar att ekonomisk teori används för att utforma olika insatser. Om det är en medveten utformning enligt de ekonomiska teorierna är dock oklart, diskussionen kring högre ersättningsnivåer i framtiden står i konflikt med den ekonomiska teorin. Samtidigt är problemet komplext eftersom det inte bara är missbruket som skall reduceras, de som är sjuka skall också ha en dräglig tillvaro.</p>

Under 1900-talet förändrades Sverige från ett jordbruksdominerat land till en industrination. Nya krav ställdes på staten som tog ett större ansvar för individens välbefinnande genom att bygga ut välfärdssystemen. Som en viktig del av välfärdssverige förbättrades situationen för dem som inte kunde arbeta och i början av 1990-talet var ersättningarna bland världens högsta. Ekonomen Assar Lindbeck menar att det finns en konflikt mellan höga ersättningsnivåer och sociala normer. Enligt Lindbeck har normen som förespråkar arbete reducerats i takt med att ersättningsnivåerna höjts, som en följd av detta kan missbruket inom sjukförsäkringen ha blivit mer förekommande. Syftet med uppsatsen är att inom ramen för teorin kring sociala normers betydelse för samhällseffektivitet undersöka överutnyttjande och bidragsfusk inom sjukförsäkringen. Arbetet avser dock inte att ge en fullständig redogörelse av sjukfrånvaron, alternativa orsaker till frånvaron kommer dock att beröras när de kan vara relevanta för diskussionen. Materialet som analysen bygger på är både kvantitativt och kvalitativt för att skapa en helhetsbild, existerande källor kompletteras med intervjuer. Det verkar finnas ett samband mellan höga ersättningsnivåer och utvecklingen av sociala normer. Den ökade förekomsten av missbruk indikerar att den sociala normen som förespråkar arbete reducerats. En sådan reduktion medför negativa effekter för samhället, både genom en lägre produktionsnivå och genom högre bidragskostnader. Ohälsan har ökat under de senaste åren och främst hos den arbetsföra delen av befolkningen. Det förklarar dock inte hela den ökade sjukfrånvaron, utan det är troligt att ett annat förhållningssätt till bidrag och bidragstagande också är en del i utvecklingen. Samtidigt kan begreppet sjukdom numera innefatta andra åkommor än vad det gjorde tidigare, ökad acceptans för psykosociala åkommor kan vara en orsak till den höga sjukfrånvaron. De åtgärder som genomförts från myndigheternas sida visar att ekonomisk teori används för att utforma olika insatser. Om det är en medveten utformning enligt de ekonomiska teorierna är dock oklart, diskussionen kring högre ersättningsnivåer i framtiden står i konflikt med den ekonomiska teorin. Samtidigt är problemet komplext eftersom det inte bara är missbruket som skall reduceras, de som är sjuka skall också ha en dräglig tillvaro.

The welfare state is ideally about guaranteeing citizens welfare and social security. This thesis describes how the embodied experience of austerity politics and reforms of national health insurance in Sweden is lived along the links of what I call “the chain of precarity”. In 2008 the duration of the entitlement to sickness benefit was limited to 2.5 years. The majority of people on sick leave and passing the benefit limit were women. Using qualitative in-depth interviews and drawing on feminist phenomenology, theories of recognition and crip perspectives, the analysis shows that the chain of precarity orients women with long-term illness towards increased vulnerability and risk. This (dis)orientation is the result of a lack of recognition and respect within the fields of social insurance, health care, work life, discourse and politics as well as close relations.