<p><p>I mitt examensarbete undersöker jag skissens betydelse och funktion för bildskapandet. Syftet med detta är att ta reda på skissens möjligheter för den som använder skissandet som metod i sitt bildskapande. I mina frågeställningar försöker jag ringa in skissen som fenomen för att få så uttömmande svar som möjligt om mitt område och för att visa på dess funktioner och möjligheter. För att genomföra min undersökning använde jag mig av litteraturstudier där jag gjorde textanalyser och intervjuer av konstnärer och en konstvetare som alla har förtrogenhet med skissens på något vis. I både närläsningen av texter och av intervjusvaren har jag fått flera intressanta aspekter på området jag har undersökt. Om jag fattar mig kort, så kom jag fram till att skissen är en formulering av en idé, antingen bara utformad i tanken eller också visualiserad genom något medium, antingen i bild eller text eller både och. I skissen söker sig den som skissar efter den bästa lösningen eller formuleringen av idén personen fått. Lösningen som framkommer kan i sin tur användas till förverkligandet av idén, om man nu vill skapa sitt verk. Min slutsats är att skissen kan vara till god hjälp i skapandet och inte bara för bildskapandet utan den kan också vara ett sätt för oss att upptäcka världen.</p></p>

I mitt examensarbete undersöker jag skissens betydelse och funktion för bildskapandet. Syftet med detta är att ta reda på skissens möjligheter för den som använder skissandet som metod i sitt bildskapande. I mina frågeställningar försöker jag ringa in skissen som fenomen för att få så uttömmande svar som möjligt om mitt område och för att visa på dess funktioner och möjligheter. För att genomföra min undersökning använde jag mig av litteraturstudier där jag gjorde textanalyser och intervjuer av konstnärer och en konstvetare som alla har förtrogenhet med skissens på något vis. I både närläsningen av texter och av intervjusvaren har jag fått flera intressanta aspekter på området jag har undersökt. Om jag fattar mig kort, så kom jag fram till att skissen är en formulering av en idé, antingen bara utformad i tanken eller också visualiserad genom något medium, antingen i bild eller text eller både och. I skissen söker sig den som skissar efter den bästa lösningen eller formuleringen av idén personen fått. Lösningen som framkommer kan i sin tur användas till förverkligandet av idén, om man nu vill skapa sitt verk. Min slutsats är att skissen kan vara till god hjälp i skapandet och inte bara för bildskapandet utan den kan också vara ett sätt för oss att upptäcka världen.

Syftet med min undersökning är att ta reda på vad två lärare och deras elever som går i gymnasiet anser om lärare-elev-relationen. I min studie belyser jag olika synsätt på den goda relationen, hur den etableras, vilken påverkan en dålig/god relation kan ha på eleverna respektive lärarna och hur relationen påverkar elevers läroprocess. Resultatet diskuteras därefter utifrån ett sociokulturellt perspektiv.För att besvara mina forskningsfrågor valde jag både ett kvalitativt och kvantitativt tillvägagångssätt. Det som framgick av mitt resultat var att för att kunna etablera en god relation behövde eleverna känna sig respekterade och att de får sina röster hörda. Det framgick även att de egenskaper som eleverna ansåg vara viktiga för dem, upplevde de som goda. Upplevelsen respektive värderingen av relationens parametrar korrelerar. En slutsats av detta är att vill man ha en god relation ser man även till att en sådan skapas.

<p>The aim of my study was to describe and interpretate how an international adopted person look back at and describes her learning process individually and in interaction with others. Data are based on one in-depth interview with a phenomenological inspired approach.</p><p>The findings showed that the interviewee has repressed a great deal of her former life from her country of origin. According to the interviewee, the process of learning in interaction with other people has worked well. She has furthermore never felt that other students have treated her differently based on her appearance. There is some ambivalence in how the interviewee describes this though, which opens up for other interpretations.</p> / <p>Syftet med framförliggande undersökning har varit att beskriva och tolka på vilket sätt en internationellt adopterad svensk upplever och berättar om sin lärprocess från barn till vuxen.</p><p>Mitt undersökningsmaterial baseras på en djupintervju med en person. Utgångspunkten för genomförandet och analysen av intervjun har varit en fenomenologiskt inspirerad livsberättelseansats. De mest framträdande resultaten av undersökningen är…</p><p>• … att den intervjuade förträngt stora delar av den lärprocess som skedde innan hon blev adopterad till Sverige</p><p>• … att lärprocessen i Sverige fungerat bra i interaktion med andra och att andra inte bemött henne som annorlunda utifrån hur hon ser ut…</p><p>• … men att det föreligger en ambivalens i den intervjuades beskrivning av det senare som möjliggör andra tolkningar.</p>

The aim of my study was to describe and interpretate how an international adopted person look back at and describes her learning process individually and in interaction with others. Data are based on one in-depth interview with a phenomenological inspired approach. The findings showed that the interviewee has repressed a great deal of her former life from her country of origin. According to the interviewee, the process of learning in interaction with other people has worked well. She has furthermore never felt that other students have treated her differently based on her appearance. There is some ambivalence in how the interviewee describes this though, which opens up for other interpretations. / Syftet med framförliggande undersökning har varit att beskriva och tolka på vilket sätt en internationellt adopterad svensk upplever och berättar om sin lärprocess från barn till vuxen. Mitt undersökningsmaterial baseras på en djupintervju med en person. Utgångspunkten för genomförandet och analysen av intervjun har varit en fenomenologiskt inspirerad livsberättelseansats. De mest framträdande resultaten av undersökningen är… • … att den intervjuade förträngt stora delar av den lärprocess som skedde innan hon blev adopterad till Sverige • … att lärprocessen i Sverige fungerat bra i interaktion med andra och att andra inte bemött henne som annorlunda utifrån hur hon ser ut… • … men att det föreligger en ambivalens i den intervjuades beskrivning av det senare som möjliggör andra tolkningar.

Tanken med den här uppsatsen var att undersöka om musik kan användas som ett didaktiskt verktyg i skolans verksamhet i fler ämnen än bara musikämnet och om det här bidrar till en positiv påverkan i läroprocessen. För att komma fram till det här bestämde vi oss för att genomföra kvalitativa intervjuer, där vi intervjuade två stycken pedagoger och en musikterapeut. Frågorna vi ställde till de intervjuade handlade om musikens betydelse för dem och vad de anser händer med människan vid musikalisk aktivitet samt hur man på bästa sätt integrerar musik i undervisningen. I vår undersökning jämförde vi sedan de tre intervjupersonernas svar och kopplade samman svaren med litteraturstudier kring ämnet musik i läroprocessen. I vårt resultat framkom det att musik är ett viktigt redskap för lärande och att musik bidrar till att befästa kunskaper men det framhävdes även att musik kan vara ett orosmoment för vissa elever och att det därmed också missgynnar inlärning. Det kan dock generellt sägas att enligt vår undersökning är musik ett glädjefyllt moment i sig. Är man bara medveten om syftet av användandet av musik i övriga ämnen så kan det påverka läroprocessen på ett positivt sätt.

I denna studie undersöks kunskapsförmedling vid användandet av en ämnesintegrerad undervisningsmetod. Studien undersöker även vilka redskap som nyttjas när en ämnesintegrerad undervisningsmetod används. Studien grundar sig i sociokulturell teori och dess syn på lärande. Studiens frågeställningar är följande; På vilket sätt förmedlas kunskaper i klassrummet när den ämnesintegrerade undervisningsmetoden används? och Vilka redskap används i klassrummet när den ämnesintegrerade undervisningsmetoden används? Undersökningens empiri har samlats in genom fallstudier bestående av observationer i klassrumsmiljö. Resultatet visar att kunskapsförmedlingen sker genom tal, sång, musicerande och kroppsspråk. Ett flertal redskap används så som tavla, penna, piano, rep, laminerade lappar med siffror, trummor, sång och kroppsspråk. Studien belyser även resultatet kopplat till teorin kring multipla intelligenser, samt i relation till begreppet estetisk läroprocess.

<p>Tanken med den här uppsatsen var att undersöka om musik kan användas som ett didaktiskt verktyg i skolans verksamhet i fler ämnen än bara musikämnet och om det här bidrar till en positiv påverkan i läroprocessen.</p><p>För att komma fram till det här bestämde vi oss för att genomföra kvalitativa intervjuer, där vi intervjuade två stycken pedagoger och en musikterapeut. Frågorna vi ställde till de intervjuade handlade om musikens betydelse för dem och vad de anser händer med människan vid musikalisk aktivitet samt hur man på bästa sätt integrerar musik i undervisningen. I vår undersökning jämförde vi sedan de tre intervjupersonernas svar och kopplade samman svaren med litteraturstudier kring ämnet musik i läroprocessen.</p><p>I vårt resultat framkom det att musik är ett viktigt redskap för lärande och att musik bidrar till att befästa kunskaper men det framhävdes även att musik kan vara ett orosmoment för vissa elever och att det därmed också missgynnar inlärning. Det kan dock generellt sägas att enligt vår undersökning är musik ett glädjefyllt moment i sig.</p><p>Är man bara medveten om syftet av användandet av musik i övriga ämnen så kan det påverka läroprocessen på ett positivt sätt.</p>

Idén till mitt examensarbete höstterminen 2008, kom från en lust att lära mig något som jag tidigare upplevt vara ett främmande språk: bildspråket graffiti. Jag hade även en vilja att undersöka en estetisk läroprocess på nära håll, och att i ett avslutande studentarbete, fördjupa mig i vad och hur kunskapande kan vara och se ut. Att själv vara den lärande och den gestaltande var ett val som gav mig en närhet till min undersökning, vilket både har stärkt min analys och skapat en svårighet till distans. Den estetiska läroprocessen där skissernas roll fått ta stor plats, har bestått av både individuellt och socialt lärande, något som jag i en analys av lärandet kunnat reflektera över. Jag har kommit fram till att det sociokulturella lärandet borde ha fått mer plats, för det är främst bristen på det som skapat låsningar under projektets gång. Jag har fått ny kunskap om informellt lärande och hur olika kunskapsformer kan se ut och att lust, utmaning och mod kan vara tre positiva drivkrafter i ett lärande.Jag har uppnått de mål jag satt för mitt projekt, samt skapat en grundkunskap till graffiti som bildspråk.Min förhoppning är att denna projektredogörelse och min processportfolio kommer att komplettera varandra och ge en bra helhetsbild av mitt examensarbete hösten 2008.

Syftet med denna studie är att utifrån sociokulturell teori tolka vilken interaktion och vilka läroprocesser som framträder i den förberedda miljön under ett montessoriarbetspass. Studiens data samlades in med hjälp av observationer på två olika montessoriförskolor under tre montessoriarbetspass. Utifrån resultatet diskuteras pedagogens roll, interaktionen mellan barnen samt materialets betydelse för barns läroprocesser. De slutsatser som framkom i studien är att miljön och materialet har en stor betydelse för barns läroprocess. Även pedagogen har en viktig roll för barnens lärande. Pedagogens uppgift är b.la. att introducera materialet samt stödja barnen i deras arbete och strävan mot självständighet. Även interaktionen med andra barn är betydelsefullt för barnens kunskapsutveckling. Denna interaktion är dock inte så tydlig i observationerna eller i montessoripedagogiken i sig, utan kunde identifieras genom den analys vi genomförde med hjälp av sociokulturell teori. I analysen framkom att barnens sociala samspel pågick på ett mer ”indirekt” plan och att barnen endast genom sin blotta närvaro påverkar varandra.