I denna studie undersöks kunskapsförmedling vid användandet av en ämnesintegrerad undervisningsmetod. Studien undersöker även vilka redskap som nyttjas när en ämnesintegrerad undervisningsmetod används. Studien grundar sig i sociokulturell teori och dess syn på lärande. Studiens frågeställningar är följande; På vilket sätt förmedlas kunskaper i klassrummet när den ämnesintegrerade undervisningsmetoden används? och Vilka redskap används i klassrummet när den ämnesintegrerade undervisningsmetoden används? Undersökningens empiri har samlats in genom fallstudier bestående av observationer i klassrumsmiljö. Resultatet visar att kunskapsförmedlingen sker genom tal, sång, musicerande och kroppsspråk. Ett flertal redskap används så som tavla, penna, piano, rep, laminerade lappar med siffror, trummor, sång och kroppsspråk. Studien belyser även resultatet kopplat till teorin kring multipla intelligenser, samt i relation till begreppet estetisk läroprocess.

Idén till mitt examensarbete höstterminen 2008, kom från en lust att lära mig något som jag tidigare upplevt vara ett främmande språk: bildspråket graffiti. Jag hade även en vilja att undersöka en estetisk läroprocess på nära håll, och att i ett avslutande studentarbete, fördjupa mig i vad och hur kunskapande kan vara och se ut. Att själv vara den lärande och den gestaltande var ett val som gav mig en närhet till min undersökning, vilket både har stärkt min analys och skapat en svårighet till distans. Den estetiska läroprocessen där skissernas roll fått ta stor plats, har bestått av både individuellt och socialt lärande, något som jag i en analys av lärandet kunnat reflektera över. Jag har kommit fram till att det sociokulturella lärandet borde ha fått mer plats, för det är främst bristen på det som skapat låsningar under projektets gång. Jag har fått ny kunskap om informellt lärande och hur olika kunskapsformer kan se ut och att lust, utmaning och mod kan vara tre positiva drivkrafter i ett lärande.Jag har uppnått de mål jag satt för mitt projekt, samt skapat en grundkunskap till graffiti som bildspråk.Min förhoppning är att denna projektredogörelse och min processportfolio kommer att komplettera varandra och ge en bra helhetsbild av mitt examensarbete hösten 2008.

En studie om lärarstudenters sätt att erfara bedömning av ett filmarbete. De utgår från att teknik är centralt men visar efter arbetet till att de vilja bli bedömda baserat på uttrycksfullhet och innehåll. Studenterna har starkt divergerande tankar om betygens funktion och arbetet visar inga starka samband till andra attityder. Uppsatsen diskuterar även förutsättningarna för estetiska läroprocesser under en målstyrd befattningsutbildning. / The aim of this essay is to explore and describe different ways teacher students experience evaluation of an aesthetic learning process during production of a film. The result shows a lack of coherence between the initial expectations, which are focused on technical skills, and the later opinion which recommends the teacher to reward personal expressions. The students also show a great variety in attitudes to the thought of grades as a threat towards creativity. They seem to consider other students as more depending on grades compared to themselves. The differences between the negative and the positive group are very obvious but show no significant correlations to other group features. The students recommends the teacher to focus on expressions and messages during the assessment of their work. The study also focuses on the problem of evaluating and grading media literacy and computer skills as they are described within the examination order.

Syftet med den här uppsatsen är att visa olika perspektiv och åsikter om att implementera det engelska språket i den svenska förskolan. För att kunna besvara syftet kommer arbetet att ligga till grund med bland annat följande frågeställningar: "Vad anser pedagogerna på förskolan om att implementera engelska språket i den svenska förskolan? Anser vårdnadshavarna att det engelska språket ska införas i den svenska förskolan? Vilka uppfattningar har pedagogisk personal i förskolan om estetisk läroprocess?".  Ett tidigare experiment om ämnesintegration mellan engelska och estetisk läroprocess ligger till grund för denna uppsats. Metoderna som användes för att uppnå syftet är kvalitativ (intervjuer) samt kvantitativ forskningsmetod (enkäter). Intervjupersonerna anser att  det engelska språket skall införas i den svenska förskolan, men att endast baskunskaperna ska läras ut, såsom färger, siffror och namn på frukter exempelvis. Resultatet av enkäterna visar på att 70% (exklusive bortfall på 25% och 5% svarade nej) av de tillfrågade vårdnadshavarna vill att det engelska språket ska implementeras i den svenska förskolan. Både tidigare forskning, förskollärarna samt mitt tidigare experiment påvisar att estetisk läroprocess är en lämplig och användbar metod att använda vid implementering av ett nytt språk i den svenska förskolan.