Syftet med föreliggande studie är att genom reflexiva intervjuer undersöka hur fem förskolelärare upplever sina förutsättningar att utföra sitt uppdrag efter arbetsplatsens ramfaktorer. Detta genom att de själva reflekterar över deras konkreta möjligheter och erfarenheter på arbetsplatsen. Syftet och dess frågeställningar sammankopplas med tidigare forskning och det ramfaktorteoretiska perspektivet som belyser förskolelärares möjligheter på arbetsplatsen efter de olika ramar som råder. De reflexiva intervjuerna utfördes under höst och tidig vinter 2022 med fem legitimerade förskolelärare från olika kommuner i Mellansverige. Resultatet visade förskolelärarnas perspektiv på sin egen arbetsmiljö och hur faktorer så som administrativa arbetsuppgifter, tillgång till lämpliga vikarier, barngruppsstorlek med mera har en direkt inverkan på deras förmåga att utföra sitt arbete utan att påverkas negativt av stress och stressrelaterade besvär. I den avslutande diskussionen framgår svaren på forskningsfrågeställningarna samt hur förskolelärarnas uppfattning kring sin arbetsmiljö kan förklaras med hjälp av ramfaktorteoretiska begrepp.

Syftet med den här uppsatsen är att visa olika perspektiv och åsikter om att implementera det engelska språket i den svenska förskolan. För att kunna besvara syftet kommer arbetet att ligga till grund med bland annat följande frågeställningar: "Vad anser pedagogerna på förskolan om att implementera engelska språket i den svenska förskolan? Anser vårdnadshavarna att det engelska språket ska införas i den svenska förskolan? Vilka uppfattningar har pedagogisk personal i förskolan om estetisk läroprocess?".  Ett tidigare experiment om ämnesintegration mellan engelska och estetisk läroprocess ligger till grund för denna uppsats. Metoderna som användes för att uppnå syftet är kvalitativ (intervjuer) samt kvantitativ forskningsmetod (enkäter). Intervjupersonerna anser att  det engelska språket skall införas i den svenska förskolan, men att endast baskunskaperna ska läras ut, såsom färger, siffror och namn på frukter exempelvis. Resultatet av enkäterna visar på att 70% (exklusive bortfall på 25% och 5% svarade nej) av de tillfrågade vårdnadshavarna vill att det engelska språket ska implementeras i den svenska förskolan. Både tidigare forskning, förskollärarna samt mitt tidigare experiment påvisar att estetisk läroprocess är en lämplig och användbar metod att använda vid implementering av ett nytt språk i den svenska förskolan.