The aim of this study is to see how preschool – teacher´s work with pedagogical documentation and aesthetic learning processes and how they would want to change in their working environments. I interviewed preschool – teachers that worked in Reggio Emilia – inspired preschools. The results show that they worked with a process – diary with the purpose to see the learning processes together with the children. They have time to discuss and reflect about activities with co-workers but also with the children. They worked with aesthetic but thought it was hard to discuss and reflect about it hence they thought it was because of the lack of inspiration and interests. / Syftet med denna studie är att synliggöra arbetet med pedagogisk dokumentation i förskolan i anslutning till estetiska lärprocesser. Jag har intervjuat fem förskollärare från tre förskolor i en kommun i Sverige som alla arbetade på ett Reggio Emilia – inspirerat sätt. Pedagogerna arbetade med pedagogisk dokumentation på liknande sätt då de använde sig av processdagbok och hade reflektionstid, dokumentationsvägg och Instagram – konto. Det som fyra av fem pedagoger tyckte var svårt med det estetiska arbetet var avsaknaden av inspiration och kunskap. De hade inga pedagoger som brann för ämnena vilket de trodde kunde få som följd att estetiken hamnade på sidan av.

Syftet med studien är att undersöka några förskollärares inställningar till barns bildaktiviteter och konstmöten i förskolan,och söka samband till hur ämnet enligt dem tar plats i verksamheten.Genom studien söks också inblick i deras egen syn på vald roll när bildaktiviteter utförs och konstmöten skapas i den pedagogiska verksamheten.Metoden för studien är kvalitativ och fem intervjuer har utförts.Resultatet visar att samtliga intervjuade förskollärare ser bildskapande och konstmöten som betydelsefullt och viktigt för barns utveckling.Resultatet visade att ämnet ofta fungerar som estetisk lärprocess för matematik,musik och biologi.Rollerna som förskollärarna väljer i samband med ämnet är varierande och en osäkerhet verkar finnas om vad som är pedagogiskt.Under studiens gång framkommer att konstmöten är svårare att berätta om och relatera till.Konstmöten utanför verksamheten uteblir även på fyra av de fem förskolorna. / <p><strong>Fastställt via akademichefsbeslut HIG-STYR 2019/7 den 2019-01-07</strong></p><p><strong> </strong>Daniel Petterson, fil dr, univ. lekt Pedagogik och Erika Björklund, fil dr, univ. lekt Pedagogik går in som examinatorer på PEG700 under veckorna 1 till och med 3, 2019 då Peter Gill, prof. Pedagogik, gått i pension från och med 2019-01-01.</p>

The purpose of this study is to contribute with knowledge of preschool teachers’ perceptions of music and aesthetic learning processes in relation to the Swedish National Agency for Education’s reformulation of the preschool curriculum 2018. By using a phenomenographic methodology and qualitative interviews, the study has been conducted with six preschool teachers from different preschools in one municipality where the ambition has been to get a variety of different perceptions. The result of the study shows that the preschool teachers’ perceptions of giving the children the conditions in music that are given in the curriculum, vary widely. A preschool teacher describes how the music gets an embodied or emotionally intrinsic value. In the case of aesthetic learning processes in teaching, preschool teachers proved to have good perception of what aesthetic is, the perception of learning process was however varied. The preschool teachers considered in general that they lacked materiel to deepen the music education, some also considered that they needed additional knowledge in music and aesthetic learning processes. The reformulation of the aesthetic objective in Lpfö 18 showed that half of the preschool teachers considered it clearer and that it is placing a higher demand on them, while the others experienced the rewording as less demanding. The result of the study shows that the Swedish National Agency for Education’s formulation can be interpreted in different ways. One conclusion from the study is that the Nation Agency for Education has not been sufficiently clear about the reformulation of music and learning processes in Lpfö 18. Another conclusion is that the preschool teachers who have some form of musical education have a greater understanding and awareness of what the music does with the child. Also, how preschool teachers can teach by using different didactical forms of music for learning and how children can experience the music’s own magic world. / Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskollärares uppfattningar av musik och estetiska lärprocesser i förhållande till Skolverkets omformulering av förskolans läroplan 2018. Genom att använda en fenomenografisk metodansats och kvalitativa intervjuer har studien genomförts med ett urval av sex förskollärare från olika förskolor i en kommun, där strävan har varit att få en variation av olika uppfattningar. Resultatet av undersökningen visar att förskollärarnas uppfattningar av att ge barnen de förutsättningar i musik som läroplanen lyfter, varierar mycket. En förskollärare beskriver hur musiken får ett förkroppsligat eller känslomässigt intrinsikalt värde. I fråga om estetiska lärprocesser i undervisningen visade sig förskollärarna ha goda uppfattningar om vad estetik är, uppfattningen av lärprocess var dock splittrad. Förskollärarna ansåg överlag att de saknade materiel för att fördjupa musikundervisningen, några ansåg även att de var i behov av kunskapsutveckling inom musik och estetiska lärprocesser. Omformuleringen gällande det estetiska målet i Lpfö 18 visade att hälften av förskollärarna ansåg att det blev tydligare och ställer ett högre krav på dem, medan de andra upplevde omformuleringen som mindre kravfull. Resultatet visar därmed att Skolverkets formulering kan tolkas på olika sätt. En slutsats från studien är att Skolverket inte varit tillräckligt tydliga med omformuleringen av musik och estetiska lärprocesser i Lpfö 18. En annan slutsats är att de förskollärare som har någon form av musikalisk utbildning har en större förståelse och medvetenhet av vad musiken gör med barnet. Även hur förskollärare kan undervisa didaktiskt i musikens olika lärandeformer och hur barnen kan få uppleva musikens egna magiska värld.

Syftet med den här uppsatsen är att visa olika perspektiv och åsikter om att implementera det engelska språket i den svenska förskolan. För att kunna besvara syftet kommer arbetet att ligga till grund med bland annat följande frågeställningar: "Vad anser pedagogerna på förskolan om att implementera engelska språket i den svenska förskolan? Anser vårdnadshavarna att det engelska språket ska införas i den svenska förskolan? Vilka uppfattningar har pedagogisk personal i förskolan om estetisk läroprocess?".  Ett tidigare experiment om ämnesintegration mellan engelska och estetisk läroprocess ligger till grund för denna uppsats. Metoderna som användes för att uppnå syftet är kvalitativ (intervjuer) samt kvantitativ forskningsmetod (enkäter). Intervjupersonerna anser att  det engelska språket skall införas i den svenska förskolan, men att endast baskunskaperna ska läras ut, såsom färger, siffror och namn på frukter exempelvis. Resultatet av enkäterna visar på att 70% (exklusive bortfall på 25% och 5% svarade nej) av de tillfrågade vårdnadshavarna vill att det engelska språket ska implementeras i den svenska förskolan. Både tidigare forskning, förskollärarna samt mitt tidigare experiment påvisar att estetisk läroprocess är en lämplig och användbar metod att använda vid implementering av ett nytt språk i den svenska förskolan.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur dans som estetisk lärprocess kan påverka barns förklaringar om uppfattningen kring materiens oförstörbarhet utifrån en lösningsprocess. I en semistrukturerad gruppintervju fick barnen förklara samma kemiska fenomen både före och efter att de fått gestalta fenomenet genom dans. Dansen i studien gestaltade partiklarnas rörelse utifrån lösningsprocessen och avdunstningen. Resultatet visade att barn använder sig av tre olika typer av förklaringsmodeller för att förklara det kemiska fenomenet. De tre förklaringsmodellerna är naturvetenskapliga, animistiska och magiska förklaringsmodeller. Undersökningen visar att andelen naturvetenskapliga förklaringsmodeller ökade efter dansaktiviteten. Studien tyder på att dans som estetisk lärprocess kan gynna barns lärande när det gäller kemiinnehåll i förskolan. / The aim of this study is to increase knowledge about how dance as aesthetic learning process can affect children's explanations of the perception of the matter indestructibility based on a solution process. In a semi-structured group interview, the children were able to explain the same chemical phenomena both before and after the gestation of the phenomenon through dance. The dance in the study portrayed the movements of the particles based on the solution process and evaporation. The result showed that children use three different types of explanation models to explain the chemical phenomenon. The three explanatory models are natural science, animistic and magical explanatory models. The survey shows that the proportion of scientific explanatory models increased after the dance activity. The study suggests that dance as an aesthetic learning process can benefit children's learning in terms of chemistry content in preschool.

Det här är en kvalitativ studie med syfte att undersöka förskollärares uppfattning om hur de gör alla och varje barn delaktiga genom arbete med estetiska lärprocesser, vilket tog sin utgångspunkt i att vi såg att förskollärares perspektiv på hur arbetet genom estetiska lärprocesser gör barn delaktiga och inkluderade inte framkom tydligt i forskning. Eftersom vårt syfte har varit att lyfta förskollärares positiva aspekter av inkluderingsarbete genom estetiska lärprocesser har det under arbetets gång varit utmanande att synliggöra kritiska perspektiv kring forskning och det fenomen vi undersökt. Studiens teoretiska utgångspunkt är systemteori och relationell pedagogik. Empirin samlades in genom nio digitala intervjuer med legitimerade förskollärare och analyserades utifrån en induktiv tematisk ansats.Studiens resultat visar på att pedagogers görande handlar om ett förhållningssätt där de har barnfokus, är engagerade, skapar nyfikenhet, möjliggör för görande över tid och möten med mångfald som utgångspunkt och att de är beroende av pedagogiska förutsättningar för undervisning genom estetiska lärprocesser som bidrar till delaktighet och inkludering. För vidare forskning ser vi att etnografiska studier genom deltagande observationer och intervjuer skulle kunna bidra till en fördjupad förståelse av inkludering av alla barn genom estetiska lärprocesser, samt hur tekniska och digitala hjälpmedel skapar förutsättning för delaktighet och inkludering. / This is a qualitative study with the aim of examining preschool teachers 'perception of how they make everyone, and every child involved through work with aesthetic learning processes, which was becausewe saw that preschool teacher’ perspectives on how work through aesthetic learning processes make children involved and not included emerged clearly in research. Since our purpose has been to highlight preschool teachers' positive aspects of inclusion work through aesthetic learning processes, it has been challenging during the work to make critical perspectives on research and the phenomenon we have investigated. The theoretical starting point of the study is systems theory and relational pedagogy. The empirics were collected through nine digital interviews with legitimate preschool teachers and analyzed based on an inductive thematic approach.The results of the study show that educators' actions are about an approach where they have a child focus, are committed, create curiosity, enable action over time and meetings with diversity as a starting point and that they are dependent on pedagogical conditions for teaching through aesthetic learning processes that contribute to participation and inclusion. For further research, we see that ethnographic studies through participatory observations and interviews could contribute to an in-depth understanding of the inclusion of all children through aesthetic learning processes, as well as how technical and digital aids create the conditions for participation and inclusion.

This thesis focus on the change in goal within the revised curriculum where digital techniques are included and the preschool teachers’ perception of pedagogical work with aesthetic learning processes. The study has a phenomenographic approach. Semi-structured interviews were conducted to collect data. The analysis points out differences and similarities in the preschool teacher’s perceptions of image creation. The result of the study show that the preschool teachers’ perceptions show similarities and differences in children´s free image creation and the controlled image creation initiated by the adults. The preschool teacher’s perceptions of the controlled image creation show that it is often used as an aesthetic learning process to learn another subject or to process an experience while the perceptions of free image creation are that it happens more often spontaneously. It is used in the different theme areas of the preschool, because they perceive themselves lacking in knowledge and/-or interest. The preschool teacher’s perceptions of digital tools in relation to the preschool’s revised curriculum are that it is seen as a complement to analogue tools, but that the environment believes that the digital will replace analogue tools. The preschool teachers perceive that they lack knowledge about digital tools and that makes it difficult to implement it in teaching so that it will become a natural part of the teaching. The conclusion is that the preschool teachers are perceived to have a basic knowledge in the field of image creation and the digital tools. In order for the image creation and the preschool’s revised curriculum to be implemented, preschool teachers need more knowledge. Through knowledge is interest born and with more interest and knowledge, more aesthetic learning processes are created. / Med utgångspunkt i hur förskollärare uppfattar hur förskolans reviderade läroplan med digitala tekniker och förändrad målbeskrivning så är syftet för studien att fördjupa förståelsen kring hur förskollärare uppfattar det pedagogiska arbetet med estetiska lärprocesser med fokus på bildskapande. Undersökningen genomfördes med en fenomenografisk metodansats och halvstrukturerade intervjuer. Analysen genomfördes för att synliggöra skillnader och likheter i förskollärarnas uppfattningar om bildskapandet. Resultatet visar att förskollärarnas uppfattningar om det fria bildskapandet är barninitierat och sker spontant. Detta ses som det” riktiga” bildskapandet och barnen skapar tillsammans med kompisar. Förskollärarnas uppfattningar om det styrda bildskapandet visar att det ofta används som estetisk lärprocess till att lära ett annat ämne eller för att bearbeta en upplevelse. Det används inom förskolans olika temaområden, detta för att de uppfattar sig själva sakna kunskap och/- eller intresse. Förskollärarnas uppfattningar om digitala verktyg i relation till förskolans reviderade läroplan är att det ses som ett komplement till analoga verktyg, men att omgivningen tror att det digitala ska ersätta analoga verktyg. Förskollärarna uppfattar att de saknar kunskaper kring digitala verktyg och det gör det svårt att implementera det i undervisningen så att det ska bli en naturlig del i undervisningen. Slutsatsen är att förskollärarna uppfattas ha en grundkunskap inom bildskapandet samt de digitala verktygen. För att bildskapandet och förskolans reviderade läroplan ska kunna genomföras så behöver förskollärarna få mer kunskap. Genom kunskap föds intresse och med mer intresse och kunskap skapas fler estetiska lärprocesser.

Syftet med studien är att undersöka estetiska lärprocesser i svenskundervisningen årskurserna F–3. Teorin som ligger till grund för studien är det sociokulturella perspektivet där mediering, medierande redskap, internalisering och appropriering är centrala begrepp. I denna studie användes skriftliga intervjuer för att samla in data som analyserades genom innehållsanalys. Resultatet visar att lärare tycker det är viktigt att arbeta med estetiska lärprocesser i svenskundervisningen. Däremot anser merparten av lärare att de inte har tillräckligt med kunskaper i ämnet och efterfrågar kompetensutveckling. Ytterligare ett resultat som framkommer är att undervisning med estetiska lärprocesser kan underlätta för elever med annat modersmål och elever som har svårigheter i teoretiska ämnen. Däremot är bristen på resurser något som begränsar arbetet i svenskundervisningen. Slutsatsen av studien är att lärare behöver kompetensutveckling för att kunna arbeta med estetiska lärprocesser i svenskundervisningen.

In October 2010 started the pilot project, Vi slår på trummor inte på varann! The project was conducted under Utveckling Barn & Unga, which is collaboration between the Musik i Syd and the city of Kristi- anstad, in order to strengthen the children ́s and adolescents culture in the region. Slättängsskolan in Kristianstad was chosen as a pilot school and all students in grades 6 and 7 have participated in the project. The project ended with two concerts, one at the school and one at the Kristianstad Concert Hall.This thesis presents a contextualized evaluation of the pilot project, Vi slår på trummor inte på varann! anchored in three contexts:• Theory• Politics• MethodologyThese theoretical approaches include theories that are relevant to the evaluation of the project, Vi slår på trummor inte på varann! The pedagogical theories are related to learning processes regarding Art Education. Curriculum goals and values are also the basis for the evaluation. Methodologically I have used the method triangulation, a combination of methods, to evaluate the project in order to get a ”toolbox” of theoretical approaches for my future work as a cultural producer for children and young people.The results of the evaluation indicate that the majority of the students experienced the project as something good and something that they want to continue. Most positive were the students in 6:th grade. The students who thought it felt good to play drums were also more positive about the project as a whole. The most favorable of the project, according to the students, was the concerts. Concerts and media attention have revised the image of the school. Through the project, the school thus had something positive to gather around, which was one of the goals of the project. Based on evaluation results, I finally examined if the project, Vi slår på trummor inte på varann! can be regarded as a sign of a shift of paradigm in the perception of culture for children and young people in Sweden today.

The purpose of the present study is to investigate how aesthetic learning is a part of music teachers lesson planning towards middle school students. The study also refers to illustrate what kind of methods, related to esthetics and learning, the music teacher chooses to use for the education and why. To investigate this, a qualitative study has been done with e-mail interviews as a data collection method. Four music teachers participated in the study and the result shows that they all use aesthetic learning, not in their planning work but in their education, unwittingly. There are some differences regarding the music teachers definitions in terms of the concepts; learning, learning process, learning strategies and aesthetic learning. The previous research shows that the concept aesthetic learning is very complex, therefore it is also very hard to define what it really means. The teachers also have their own approach regarding the planning process where only one of the teachers are using one of the concepts, learning strategies, to presuppose from.