Forskning har visat att svenskar, i synnerhet barn och ungdomar, läser allt läser mindre. Multimodala medier skapar nya möjligheter och nya verktyg för att utforma undervisning och på så vis även försöka främja elevers motivation till att läsa. Den här studien har som syfte att bidra med kunskap om hur svensklärare arbetar med multimodala medier i klassrummet för att främja elevers läsmotivation. Genom intervjuer med fyra yrkesverksamma svensklärare på gymnasiet undersöker studien hur lärare beskriver sina kunskaper om multimodala medier och deras didaktiska möjligheter och utmaningar när det gäller främjandet av läsmotivation, samt vilka för- respektive nackdelar det finns i arbetet med multimodala medier kontra traditionella texter. Resultatet visar att samtliga lärare besitter olika mycket kunskap om hur multimodala medier kan användas i undervisningen för att främja läsmotivation hos eleverna. Lärarna beskriver att multimodala medier skapar förutsättningar för att fånga upp fler elever i klassrummet och kan fungera som en hjälpande hand eller språngbräda in i berättandet och till en motivation att läsa. Exempelvis genom att elever får möjlighet att med olika medier ta till sig en och samma berättelse. / Research indicates that the Swedish population, especially children and young adults, read less and less. Multimodal media have the potential to create new opportunities and new tools for teachers to foster student’s motivation to read. The purpose of this study is thus to contribute with knowledge about how Swedish teachers use multimodal media in the classroom to promote students reading motivation. The empirical material consists of qualitative interviews with 4 teachers from different upper secondary schools in Sweden, with the purpose to analyze how teachers describe their knowledge of multimodal media and their didactic possibilities and challenges regarding the promotion of reading motivation, and what advantages and disadvantages there are in working with multimodal media versus traditional books.  The study shows that all of the interviewed teachers possess various much knowledge about how multimodal media can be used in classrooms to promote students reading motivation. The teachers describe that multimodal media can act as a helping hand or springboard to increase student motivation to read. For example, by giving student the opportunity to understand a specific story through different multimodal media.

Studien syftar till att undersöka hur fyra svensklärare arbetar med skriftlig respons, vilka effekter den har på elevers skrivutveckling samt hur eleverna beskriver sina upplevelser av att motta respons. En kvalitativ metod har använts genom att fyra svensklärare på högstadiet har intervjuats. Därefter gjordes gruppintervjuer med fyra av respektive lärarrespondents elever. Intervjuerna analyserades och data kategoriserades i syfte att få svar på studiens frågeställningar, vilka är: • Vad beskriver lärarna att de fokuserar på i den skriftliga respons de ger till eleverna, på vilket sätt ger de respons och varför? • Vilka effekter beskriver lärarna att deras skriftliga respons har på elevernas skrivutveckling? • Hur beskriver eleverna sina upplevelser kring den respons de ges på sina skriftliga framställningar? Resultatet visar att lärarna arbetar med tre typer av respons: slutkommentarer, matriser och markeringar i elevtexten. Det sistnämnda upplever eleverna som störande. Lärarna kommenterar huvudsakligen på innehåll och genreanpassning. Det framkommer att lärarna inte har en klar uppfattning om vilka effekter deras respons har på deras elevers skrivutveckling. Eleverna uppskattar att få berömmande kommentarer. Däremot är inte matriserna och slutkommentarerna lika uppskattade då eleverna upplever språket i dessa som svårbegripligt. Dock är eleverna huvudsakligen intresserade av vilket betyg deras produkt uppnått, vilket gör att kommentaren förlorar sitt värde. Eleverna upplever även att responsen inte utvecklar deras skrivförmåga. Detta beror dels på att responsen saknar instruktioner angående hur eleverna ska utvecklas och dels för att ett system för hur de ska spara den skriftliga responsen saknas. / The purpose of this study is to investigate how four teachers of the Swedish language apply their written feedback on their students’ assignments, what different effects it has on students’ writing process and how they describe their experiences of receiving the feedback. A qualitative method has been used by interviewing four teachers at a senior level school, thereafter interviewing their pupils by dividing them into four groups of four. Furthermore, the interviews were analyzed and data was categorized with the purpose of answering the question formulations of the study, which are: • According to the teachers’ descriptions, what is their main focus of the written feedback they apply on their students’ assignments, in which way and why? • What effects do the teachers describe that their written feedback has on the students writing process? • How do the students describe their experiences of receiving feedback on their written assignments? The results show that the teachers work with three types of feedback: final comments, templates and marks in the text. The latter is considered disturbing according to the students. The teachers mainly give feedback based on the content and how well the student has interpreted a certain genre. The conclusion is that the teachers do not have the proper awareness of the effects of their feedback on their students writing processes. Furthermore, the students clearly state they appreciate compliments on their assignments. However they find them difficult to understand due to the challenging language in the feedback. They also state the final grade to be more valued than the teachers’ final comments, resulting in the feedback losing its value. Also to be stated is that the students find that the response of their teachers does not develop their writing skills. This is due to the fact that the feedback lacks information on how to further improve and develop their skills, and also since there is no system for saving the different types of feedback.

Att stötta elever i svårigheter kan göras på olika sätt. Ett av dessa är med hjälp av digitalaverktyg. För att få en djupare bild av det har denna studie gjort med syfte är att öka kunskapenom hur några lärare i årskurserna F-3 beskriver sin användning av digitala verktyg med fokuspå elever i svårigheter i svenskundervisningen. För att uppnå studiens syfte har tvåfrågeställningar varit till hjälp. Det är vilka möjligheter lärarna beskriver att digitala verktygskapar för elever i svårigheter och hur lärarna i studien beskriver att de arbetar för att bedrivasvenskundervisning med hjälp av digitala verktyg för elever i svårigheter. För att besvarastudiens syfte och frågeställningar har kvalitativa intervjuer genomförts med tre styckenverksamma lärare med erfarenhet av att arbeta digitala verktyg och behörighet i årskurserna 1–3. Studien har även sin teoretiska utgångspunkt i den sociokulturella teorin där språket,medierande redskap, appropriering och det sociala samspelet ligger i fokus. Resultatet i studienvisar på vilka möjligheter som lärarna beskriver att digitala verktyg skapar för elever isvårigheter. Det visar också på vad lärarna i studien använder för applikationer och funktioneri sin undervisning för elever i svårigheter. Slutligen visar resultatet på några av lärarnasupplevda problem och hur de arbetar och tänker för att komma över dessa. Efter resultatavsnittetpresenteras ett diskussionsavsnitt där studiens metod diskuteras samt en diskussion om studiensresultat utifrån tidigare forskning och studiens teoretiska utgångspunkt. / Supporting students in difficulty can be done in different ways. One way is using digital tools.To get a deeper picture of this, this study has been done with the aim of acquiring the knowledgeof how some teachers in grades F-3 describe their use of digital tools with a focus on studentsin difficulty learning Swedish language. To achieve the purpose of the study, two researchquestions have been used. These are the opportunities that teachers describe that digital toolscreate for everyone in difficulty and how the teachers in the study describe that they work tomanage teaching Swedish with the help of digital tools for students in difficulty. To answer theaim and research questions, qualitative interviews were conducted with three teachers with atleast basic experience of digital tools and qualifications in grades 1-3. The study has itstheoretical starting point in the sociocultural theory where language, mediating tools,appropriation and social interaction is the focus. The results of the study show the opportunitiesthat teachers describe that digital tools create for students in difficulty. It also shows whatapplications and functions teachers in the study are using for students in difficulty. Finally, theresults show some of the teachers' perceived problems and how they work and think to solvethem. After the results, a discussion is presented where the study method is discussed as wellas a discussion of the results based on previous research and the study's theoretical startingpoint.

Syftet med följande undersökning är att ge ett kunskapsbidrag om flerspråkiga elevers upplevelse av sin språkliga identitetsutveckling i samspel med skolans svenskundervisning. För att uppnå syftet har följande frågor besvarats: (1) Hur upplever flerspråkiga elever att deras språkande uppfattas inom ramen för svenskundervisningen? och (2) Hur upplever flerspråkiga elever att deras språkliga identitet påverkas av svenskundervisningens förhållningssätt till språkande? Undersökningen har en positionsteoretisk utgångspunkt. Metoden som använts är kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att de flerspråkiga eleverna upplever en enspråksnorm i skolan och att detta har påverkat deras syn på sitt eget språkande och sin egen språkliga identitet. / The aim of the following study is to make a knowledge contribution regarding multilingual students’ experience of their linguistic identity development in interaction with Swedish language teaching in school. To reach this aim the following questions have been answered (1) How do multilingual students experience that their languaging is perceived within the Swedish language teaching? And (2) How do multilingual students experience that their linguistic identity is affected by the approach to languaging in the Swedish language teaching? The theoretical framework in this essay is positioning theory. The method used in this essay is qualitative semi-structured interviews. The result shows that the multilingual students experience a monolingual norm in school and that this has affected how they perceive their own languaging and linguistic identity.

Today, quality reviews of education for newly arrived students show major deficiencies in the Swedish school system. The newly arrived students do not get equal opportunities to achieve goals as other students in the classroom. Thus, an intervention study has started at two primary schools in central Sweden, where the purpose is to investigate whether cooperative methods can benefit students' participation and vocabulary learning in Swedish teaching. Therefore, the questions in this study are “in what ways can cooperative learning contribute to the participation of newly arrived students in Swedish teaching?” and “does cooperative learning have any visible effect on newly arrived students' vocabulary learning in Swedish?”. To answer the study questions a qualitative research method was conducted, with structured classroom observations, in two different primary schools. The participants in the study werefive newly arrived students in fourth and sixth grade. The results were analyzed using three theories, such as social constructivism, a participation model and vocabulary learning as a theoretical concept.   The analysis of the results showed that there are several advantages for the newly arrived students' communicative and linguistic development in cooperative learning, at the same time as it opens up for an increased participation in Swedish lessons. Didactically, the results of the study imply that the work with cooperative teaching methods leads to a progression in vocabulary learning and participation. This can be modeled in different ways, by grouping the newly arrived students in mixed groups or with other newly arrived students. What is further made visible in the study is that the newly arrived students are more active and involved when they are allowed to work and use the language in playful environments.

Studiens syfte är att få en djupare förståelse för hur svensklärare ställer sig till språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och synliggöra lärarnas självförståelse i arbetssättet. Studien består av fyra intervjuer med svensklärare på mellanstadiet i Mellansverige som arbetar som ämneslärare. Studien visar att lärarna har en positiv inställning till språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i svenskundervisningen och anser således att de har en vital roll i eleverna språkliga utveckling. Dock framgår det i resultatet att det skiljer sig åt mellan lärarna och hur de praktiserar arbetssättet beroende på vilka erfarenheter de har och vilken skola de arbetar på. Ett visst motstånd finns där man kan notera en tendens på att den konservativa ämnestraditionen finns kvar utifrån att lärare har svårt att samarbeta och släppa in andra lärare i den egna undervisningen. Vidare visar resultatet att samtliga lärare på ett eller annat sätt arbetar med språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i svenskundervisningen. Utifrån lärarnas utlåtanden är det tydligt att de är influerade av Vygotskijs sociokulturella perspektiv och Hallidays systemiska funktionella grammatik. Skillnaderna mellan lärarna är stora och det är enbart två lärare som är medvetna i teorierna och arbetsmodellerna medan de övriga två är omedvetna om dem. Detta synliggörande, som också är en förspråkligande, kan i bästa fall höja lärares professionella medvetenhet och bidra till att möjliggöra kollegiala samtal om hur språk- och kunskapsutvecklande undervisning kan utvecklas. / The purpose of the study is to gain a deeper understanding of how Swedish teachers approach language and knowledge-developing working methods and to make the teachers self-understanding visible in the working method. The study consists of four interviews with Swedish teachers in middle school in Central Sweden. The study shows that teachers have a positive attitude towards language and knowledge development working methods in Swedish teaching and believe that they have a vital role in student language development. However, the results show that there are differences between the teachers and how they practice the working method depending on what experiences they have and which school they work at. There is some resistance where we can see a tendency for the conservative subject tradition to remain based on the fact that teachers have difficulty cooperating and letting other teachers into their own teaching. Furthermore, the results show that all teachers in one way or another work with language and knowledge development methods in Swedish teaching. From the teacher statements, it is clear that they are influenced by Vygotsky's socio-cultural perspective and Halliday's systemic functional grammar. The differences between the teachers are large and only two teachers are aware of the theories and working models, while the other two are unaware of them. This visibility, which is also advocacy, can at best raise teachers’ professional awareness and help to enable collegial conversations about how language and knowledge development teaching can be developed.

The aim of this study is to clarify and concretize how teachers in grades 4-6 work with reading comprehension and how they motivate students to read. This study also aims to review teaching material that teachers use when working with reading comprehension. This study contains a qualitative group interview with teachers within the Swedish subject grading 4-6, as well as an analysis of the study material. The Material consists of the fictional book Brorsan är kung and the teacher´s guide. In the analysis, the content is reviewed and connected to motivation, the possibility to develop reading comprehension and the degree of difficulty of the book. The result of the interview shows that the choice of book from an interest standpoint is essential when motivating the students to read. Furthermore, it also shows that the interview teachers work in different ways when it comes to reading and that they utilize different strategies in order to increase the students reading comprehension. This study is closely connected to the pragmatic perspective when it comes to reading books that are close to the students' reality and interests. Also, the study is in line with the sociocultural perspective which indicates that learning comes from interaction with the environment.

Syftet med studien är att undersöka estetiska lärprocesser i svenskundervisningen årskurserna F–3. Teorin som ligger till grund för studien är det sociokulturella perspektivet där mediering, medierande redskap, internalisering och appropriering är centrala begrepp. I denna studie användes skriftliga intervjuer för att samla in data som analyserades genom innehållsanalys. Resultatet visar att lärare tycker det är viktigt att arbeta med estetiska lärprocesser i svenskundervisningen. Däremot anser merparten av lärare att de inte har tillräckligt med kunskaper i ämnet och efterfrågar kompetensutveckling. Ytterligare ett resultat som framkommer är att undervisning med estetiska lärprocesser kan underlätta för elever med annat modersmål och elever som har svårigheter i teoretiska ämnen. Däremot är bristen på resurser något som begränsar arbetet i svenskundervisningen. Slutsatsen av studien är att lärare behöver kompetensutveckling för att kunna arbeta med estetiska lärprocesser i svenskundervisningen.

Följande studie presenterar hur verksamma lärare för årskurs 1–3 beskriver sitt arbete för att gynna den muntliga utvecklingen samt läs- och skrivutvecklingen för flerspråkiga elever. Den teoretiska utgångspunkten utgörs av det sociokulturella perspektivet, med särskilt fokus på stöttning och proximal utvecklingszon. Materialet består av åtta semistrukturerade intervjuer med lärare på fem skolor och i fyra kommuner. Det insamlade materialet har transkriberats och sedan analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Studiens resultat visar att samtliga lärare använder elevens förstaspråk som resurs i svenskundervisningen både för muntlig utveckling och läs- och skrivutveckling genom varierade arbetssätt. En likhet i lärarnas svar är att samtliga lärare arbetar med stöttning i undervisningen, till exempel bildstöd, cirkelmodellen och digitala hjälpmedel. En skillnad i lärarnas svar var att några beskrev att de använde sig av lekar och rörelser i undervisningen för de flerspråkiga eleverna, medan andra lärare inte nämner att de använder den typen av arbetssätt.

Skolan idag präglas av digitala verktyg och ett av dessa är surfplattan. Elever skriver för det mesta digitalt idag och penna och papper försvinner alltmer. I styrdokumenten står det tydligt att eleverna ska få möjlighet att använda digitala verktyg, men hur mycket de ska användas och till vad är varje skolas val. Genom en fenomenografisk metod med kvalitativa intervjuer ämnade denna studie undersöka hur lärare upplever elevers stavning, när de skriver med penna och papper respektive när de skriver digitalt. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv, då surfplattan ses som ett medierande verktyg. Surfplattans rättstavningsprogram kan bidra till appropriering hos eleverna, det vill säga att eleverna reflekterar över varför en rödmarkering, uppstår och omedelbart korrigera ordet. Resultatet av analysen visar att eleverna har brister i stavningen när de skriver för hand. Elever idag förlitar sig på autokorrigering av rättstavning och när den inte finns tillgänglig uppstår det stavfel. Studien visar även att stavfelen kan variera beroende på var skolan ligger geografiskt. Stavfel som görs av elever som går på en skola i Småland; skiljer sig från elever som går på en skola i exempelvis Stockholm. Autokorrigering kan användas på olika sätt och beroende på hur programmet används kan eleverna gynnas eller hinder kan uppstå. Genom att variera arbetsformer och stänga av stavningskontroll på surfplattan bör stavningen förbättras, enligt de medverkande i studien. / Schools today are characterized by the use of digital tools and one of these is the tablet. Students write mostly digitally today, and pen and paper disappear more and more. The governing documents clearly state that students should be given the opportunity to use digital tools, but how much should it be used, is each school's choice. Through a phenomenographic method with qualitative interviews, this study aims to find out how teachers experience students' spelling, when they write with pen and paper as opposed to when they write digitally. The study includes a socio-cultural perspective, as the tablet is seen as a mediating tool and spelling programs can contribute to an appropriation among the students, that is, the students reflect on why a red mark arises and must correct the word immediately. The results of the analysis show that the students have spelling shortcomings when they write by hand. Students today rely on auto-correction and when it does not exist, spelling errors occur. The study also shows that spelling errors can vary depending on where the school is located. Spelling mistakes made by students who go to a school in Småland differ from that of students who go to a school in, for example, Stockholm. Auto-correction can be used in different ways and depending on how it is used, students can benefit from it, or it can create obstacles for them. By varying the working methods and turning off the spelling checker on the tablet, the spelling should improve, according to the participants in the study.