• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 14
  • 1
  • Tagged with
  • 15
  • 15
  • 15
  • 11
  • 7
  • 6
  • 6
  • 5
  • 5
  • 5
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Kooperativt lärande & matematiksvårigheter år 4–6 / Cooperative learning & mathematics difficulties grade 4-6

Persson, Daniel, Johnsson Fahim, Latifa January 2022 (has links)
I denna kunskapsöversikt har vi undersökt om det finns forskning som behandlar huruvida kooperativt lärande är att arbetssätt som gynnar elever i grundskoleåldern. Vi väljer att särskilt fokusera på elever i matematiksvårigheter. Kunskapsöversikten är systematiskt utförd genom sökningar i sökmotorer för akademiska texter. Vi har valt ut artiklar efter dess relevans i förhållande till våra sökord. Resultaten presenteras därefter tematiskt utifrån gruppindelning vid kooperativt lärande, problemlösning som arbetssätt och förmåga samt elever i matematiksvårigheter och deras progression i samband med kooperativt lärande. Resultat som visar på god progression vid kooperativt lärande när struktur och arbetsgång är välplanerat och tid för implementering funnits. I vår diskussion så resonerar vi kring hur användbara våra resultat är i en verklig kontext, d v s ett “vanligt” klassrum. Vi skriver om vikten av fungerande grupper för ett gott resultat av kooperativt lärande, detta med kopplingar till sociokulturell teori. Inom kooperativt lärande så används ofta problemlösning som arbetssätt. Det används som ett sätt att öva på förmågor som resonemang och metod. Det lyfter vi upp utifrån de studier vi har använt.
2

Lärares undervisningsformer om hållbar utveckling : En kvalitativ studie om lärares undervisningsformer i årskurs 4-6, i de naturorienterande ämnena och teknik. / Teaching methods for sustainable development : A qualitative study on teachers' teaching methods in grades 4-6, in the nature-oriented subjects and technology.

Lord-Johansson, Anna January 2018 (has links)
Forskning tyder på att fler och fler människor förbrukar vår jords naturresurser utan att de hinner återhämta sig och lever som att vi har fler jordklot än vi har. Med detta som bakgrund har ett intresse utvecklats för hur lärare undervisar om hållbar utveckling för att skapa en medvetenhet om problemet hos elever. Syftet med studien är därmed att analysera lärares undervisningsformer inom hållbar utveckling i årskurserna 4-6, i de naturorienterande ämnena samt teknik, i Jönköpings län. De forskningsfrågor som används för att uppfylla studiens syfte är inriktade på hur lärare arbetar med hållbar utveckling i sin undervisning, vilken betydelse lärarna anser att utbildning om hållbar utveckling har samt hur elevers kunskaper om hållbar utveckling tydliggörs ur ett lärarperspektiv.  För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ metod använts och semistrukturerade intervjuer har genomförts med åtta lärare runt om i Jönköpings län. Materialet analyserades med hjälp av kategorier för att underlätta bearbetningen av datainsamlingen. Analysen av materialet och delar av resultatet har sin grund i och kopplas till det sociokulturella perspektivet samt verksamhetsteorin. Resultatet visar olika undervisningsformer som återkommer hos flera lärare, bland annat diskussioner och ämnesövergripande arbete. I det ämnesövergripande arbetet ser lärarna en brist mellan arbetet med andra ämnen än de naturorienterande ämnena samt teknik. Vidare lyfts vikten av utbildning om hållbar utveckling, vilket alla lärare i studien ser som ett viktigt ämnesinnehåll. Lärarna i studien formulerar att eleverna är medvetna om vad hållbar utveckling är men att vissa är mer engagerade än andra. Slutligen lyfts en undervisningsform som alla lärare använder sig i undervisning om hållbar utveckling, nämligen pappersåtervinning. / Research indicates that more and more people consume our earth's natural resources without them being able to recover and live as if we have more globes than we have. With this as a background, an interest has been developed for how teachers teach about sustainable development in order to create an awareness of the problem of students. The purpose of the study is thus to analyze the teaching methods of teachers in sustainable development in grades 4-6, in the nature-oriented subjects and technology, in Jönköping County. The research questions used to fulfill the purpose of the study have their focus on how teachers work with sustainable development in their teaching, what importance teachers believe that education about sustainable development and how pupils' knowledge of sustainable development is made clear from a teacher's perspective. To achieve the aim of the study, a qualitative method has been used and semi-structured interviews have been conducted with eight teachers around Jönköping County. The material was analyzed using categories to facilitate the processing of the data collection. The analysis of the material and parts of the result are based on and linked to the socio-cultural perspective and the activity theory. The results show different types of teaching that come back to several teachers, including discussions and interdisciplinary work. In the interdisciplinary work, the teachers see a shortage between work with subjects other than the nature-oriented subjects and technology. Furthermore, the importance of education on sustainable development is emphasized, which all teachers in the study regard as an important subject content. The teachers in the study formulate that the students are aware of what sustainable development is, but that some are more engaged than others. Finally, a common form of teaching is highlighted, which all teachers use in teaching sustainable development, namely paper recycling.
3

Aktiviteter i geometriundervisning-samt vilken förståelse dessa ämnar utveckla.

Wallin, Alice, Busk, Pauline January 2021 (has links)
Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att sammanställa aktiviteter som beskrevs i forskning om polygoner i geometriundervisning samt analysera vilken form av förståelse dessa ämnade utveckla. Respektive aktivitet analyserades utefter van Hieles beskrivning av olika nivåer av geometriskt tänkande för att svara på frågan vilken förståelse som aktiviteten ämnade utveckla. Resultatet visade att det fanns fyra huvudkategorier av aktiviteter och att den största kategorin utgjordes av laborativa aktiviteter vilka i huvudsak ämnade utveckla van Hieles nivå två för geometriskt tänkande. De tre resterande kategorierna varierade i vilken nivå de ämnade utveckla mellan van Hieles nivå 1–4. / Polygons are included in mathematics education for grades 4–6. The aim of this study was to compile activities described in previous research on polygons through a systematic literature review and analyze what kind of geometric thinking they intended to develop. The activities were individually analyzed through a comparison with van Hiele’s levels about how geometric thinking is developed. The results showed that the research mainly contained explorative tasks which aimed to develop van Hiele’s level two of geometric thinking. Other activities that were found varied in what level of geometric thinking they developed.
4

Lärares uppfattningar av fenomenet läsförståelse : En fenomenografisk intervjustudie på lärare som undervisar i årskurs 4–6 / Teachers’ perceptions of the phenomenon of reading comprehension : A phenomenographic interview study on teachers who teach in grade 4–6

Svensson, Tove January 2022 (has links)
Syftet med studien är att belysa hur lärare, som undervisar i årskurs 4–6, kan uppfatta fenomenet läsförståelse. Forskning om läraruppfattningar av läsförståelse är begränsad och fler undersökningar bör genomföras. Fenomenografisk forskning görs utifrån andra ordningens perspektiv, vilket innebär att det är uppfattningar som ska studeras och därför utgår denna studie från en fenomenografisk ansats. Intervjuer lämpar sig bra för att kunna ställa fördjupande följdfrågor och på så sätt förtydliga uppfattningarna. Flertalet lärare tillfrågades men pandemin har satt sina spår och många lärare valde att tacka nej då de helt enkelt hade för mycket att göra och därför intervjuades enbart fyra informanter. Då intervjuer är tidskrävande och tiden för studien är knapp, genomfördes parintervjuer. Eftersom syftet med studien inte är att generalisera anses materialet vara tillräckligt.  De intervjuade lärarna understryker vilka förmågor elever behöver ha för att kunna nå en god läsförståelse i sina förklaringar av fenomenet. Deras beskrivningar är likartade men med olika fokusområden. I enighet med forskning anses uppfattningar inom ett land vara av föga variation med hänvisning till likvärdig utbildning och tillgång till styrdokument inom landet. Urvalet i en fenomenografisk studie tenderar på grund av tidsbrist att vara begränsat och därför är det svårt att dra en generell slutsats utifrån aktuell forskning. / The aim of the study is to describe how teachers, who teach in years 4–6, can perceive reading comprehension as a phenomenon. Research on how teachers perceive reading comprehension are often limited to its extent and more studies needs to be conducted. Phenomenographic research originates from the second order perspective, which means that the perception of the phenomenon is to be studied and thus this study takes a phenomenographic approach. Interviews suits well to phenomenographic studies due to the possibility to ask in-depth follow-up questions that clarifies the perceptions. Several teachers were asked to participate in this study, but the pandemic has left its mark and multiple teachers choose to say no simply because they had too much to do and due to that only four teachers were interviewed. Because of the time demanding nature of interviews and the short time aspect of the study, pair interviews were applied. The aim of the study is not to generalize and therefore the material is considered to be sufficient. The teachers in the study point out which abilities pupils must possess to reach an adequate reading comprehension. Their descriptions are similar though their focus area varies. In agreement with research, perceptions within a country are considered to be of insignificant variation due to equivalent education and access to governing documents within the country. Due to lack of time, the population in a phenomenographic study tends to be limited and therefore it is difficult to draw a general conclusion based on current research.
5

Level up : Lärares syn på fritidsengelska aktiviteter hos elever i årskurs 4–6 / Level up : Teachers’ Perspectives on the Extramural English Activities of Students in Grade 4–6

Holm, Ingrid January 2019 (has links)
The aim of this study is to investigate the opinions teachers teaching English in grades 4-6 have on Extramural English in school, the advantages and disadvantages Extramural English brings, and how they teach to support the acquisition of English for students. The study is based on the following questions: Which teaching methods supports students' language acquisition of English according to teachers in grades 4-6? Which connections do teachers see between students' Extramural English and their attitude to, and knowledge of, English? Do teachers let students' Extramural English interests take place in the classroom, and in which ways? Results from interviews with five teachers from four different schools, and questionnaire responses from 122 teachers, has been used to create the basis for the study. Results show that participating teachers find students attitude to English, as a language as well as subject in school, to be mainly positive. From the teacher’s perspective the students positive attitude reflects on student’s production of English. Many of the teachers express that they include elements of Extramural English when they teach. The study may be of interest from a didactic perspective as it provides insight to how teachers view, and use, Extramural English while teaching. / Syftet med den här studien är att undersöka hur lärare som undervisar i engelska i årskurs 4-6 ser på fritidsengelska i skolan, eventuella fördelar och nackdelar som fritidsengelska innebär, men också hur man undervisar för att främja förvärvandet av engelska hos eleverna. Studien utgår från följande frågeställningar: Vilka undervisningsmetoder främjar elevers språkförvärvande av engelska enligt lärare i årskurs 4-6? Vad ser lärare för kopplingar mellan elevers fritidsengelska och deras inställning till, och kunskaper i, engelska? Låter lärare elevernas fritidsengelska ta plats i klassrummet, och i så fall hur? Resultat från intervjuer med fem lärare från fyra grundskolor, samt enkätsvar från 122 lärare, har använts för att skapa underlag till studien. Av resultaten framgår det att medverkande lärare anser att elevers inställning till engelska, både som språk och som skolämne, är huvudsakligen positiv. Ur lärarnas perspektiv reflekteras elevernas positiva inställning i deras produktion av engelska. Majoriteten av lärarna uttrycker även att de inkluderar fritidsengelska element i sin undervisning. Studien kan vara av intresse ur ett didaktiskt perspektiv då den ger en inblick i hur lärare idag ser på, och använder sig av, fritidsengelska i sin undervisning.
6

Aktiv läsundervisning : En studie av hur lärare stöttar elevers förståelse av faktatexter / Activ Reading Instruction : A study of how teachers support students' understanding of factual texts

Stenmo, Katarina January 2017 (has links)
Flera internationella kunskapsmätningar i följd har visat på att svenska elevers läsförståelse av faktatexter har blivit sämre. Debattörer och forskare har skapat en debatt om hur undervisningen bör gå till för att förändra den nedåtgående trenden. Även i skolans styrdokument kan debatten skönjas och lgr11 framhåller att samtliga lärare ska arbeta språkutvecklande oavsett ämne för att stödja elevers läsförståelse. Jag har av den anledningen undersökt hur lärare stöttar elevers förståelse av faktatexter i årskurs 4-6 vilket jag har gjort med kvalitativa forskningsmetoder. Jag har intervjuat fem lärare som undervisar i svenska och minst ett av orienteringsämnena där eleverna möter faktatexter naturligt. För att stärka resultatets validitet och reliabilitet har jag observerat samtliga lärares undervisning vid behandlandet av en faktatext. Observationerna ägde rum vid två SO- och två NO-lektioner samt vid en lektion i svenska. Jag har kommit fram till att informanternas undervisning inte lämnar eleverna ensamma med faktatexter då de bearbetas tillsammans i klassrummet och olika lässtrategier används i undervisningen. Dock modellerar lärarna inte. Lärarna påtalar heller inte för eleverna att de i undervisningen använder sig av strategier för att skapa sig förståelse samt att det är strategier som eleverna själva kan använda sig av när de läser på egen hand. Därmed har jag kommit fram till att mina informanter inte aktivt stöttar elevers läsförståelse av faktatexter. / Several international knowledge measurements in succession have shown that Swedish students' reading comprehension of factual texts has become worse. Debaters and researchers have created a debate on how education should be done to change the downward trend. Even in the school's governing documents, the debate can be considered and lgr11 emphasizes that all teachers should work on language development regardless of subject to support students' reading comprehension. For this reason, I have investigated how teachers support students' understanding of factual texts in grades 4-6, which I have done with qualitative research methods. I have interviewed five teachers who teach Swedish and at least one of the science topics where students meet factual texts naturally. In order to strengthen the validity and reliability of the results, I have observed all teachers' teaching in the processing of a factual text. The observations took place at two social science and two natural science lessons and at a lesson in Swedish. I have come to the conclusion that the education of the informants does not leave the students alone with factual texts when they are processed together in the classroom and different reading strategies are used in the teaching. However, the teachers do not model or argue to the students that in the teaching they use strategies to create understanding of the content and that there are strategies that the students themselves can use when reading on their own. Therefore, I have come to the conclusion that my informants do not actively support students' reading comprehension of factual texts.
7

Teachers' Prefered Timing of Form Focused Instruction : A Study of Grade 4 - 6 English Teachers' Preference for Isolated- and Integrated FFI in Swedish Compulsory School

Backlund, Johannes January 2020 (has links)
Abstract  This study examined grade 4-6 English teachers’ preferred approach regarding the timing of grammatical instruction, developed and distinguished by Spada and Lightbown (2008) as isolated and integrated form-focused instruction (FFI). Both isolated FFI and integrated FFI are described as taking place in primarily meaning-based communicative classrooms. They differ in that isolated FFI takes place separately from communicative activities, while integrated FFI occurs during communicative activities. Using this theoretical distinction, Valeo and Spada (2016) developed teacher and learner questionnaires. The teacher questionnaire, along with observations, was used in the current study to investigate the views of teachers in the context of Swedish compulsory school. Quantitative and qualitative analyses of the questionnaire and observation data shows a preference for integrated FFI across all grades (grade 4, grade 5 and grade 6). At the same time, many teachers expressed the value of isolated FFI. The views of the teacher in this study align with previous research claiming that isolated and integrated FFI should not be mutually exclusive. Consistent with Valeo and Spada (2016), the teachers of this study pointed out that context, individual pupils and teacher beliefs may have an impact on decisions regarding the timing of grammatical instruction.
8

När dåtiden knackar på dörren : En kvalitativ intervjustudie om hur lärare använder och definierar begreppet historiemedvetande i mellanstadiet / When the past knocks on the door : A qualitative interview study on how teachers use and define the concept of history consciousness in middle School

Lindström, Beatrice January 2022 (has links)
Begreppet historiemedvetande återfinns i den inledande syftestexten för ämnet historia i grundskolan. Begreppet beskrivs vara inflätat i elevens förståelse för hur det förflutna samspelar med det nutida och ska ge eleven perspektiv på framtiden. Historiemedvetande är ett nyckelbegrepp i historiedidaktiken och har en roll i syftet med ämnet.  Varierande benämningar på begreppet historiemedvetande enligt tidigare forskning och sökandet på hur undervisningen ska planeras för att främja utvecklingen av elevernas historiemedvetande föranleder syftet med föreliggande studie. För att uppnå studiens syfte där frågeställningar ämnar besvara hur verksamma lärare tolkar och använder begreppet historiemedvetande i mellanstadiet användes semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fem lärare. Resultatet analyserades utifrån valda teman som diskuteras i förhållande till tidigare forskning och det sociokulturella perspektivet i resultats diskussionen. Resultatet till studien visar att det finns arbetssätt som gynnar elevernas historiemedvetande och att det finns utmaningar med att arbeta med begreppet. Arbetssätt som lärarna beskriver är att arbeta med närområdet, moment som innehåller diskussioner och att använda digitala verktyg. Utmaningar beskrivs vara när eleverna inte kan koppla sitt eget liv till svensk historia och att läromedel inte alltid tillgodoser möjligheten att utveckla elevernas historiemedvetande. / The concept of historical consciousness is found in the introductory aim text for the subject history in middle school. The concept is described as intertwined in the pupil's understanding of how the past interacts with the present and should give the pupil a perspective on the future. Historical consciousness is a key concept in history didactics and has a role in the purpose of the subject.  Varying names for the concept of historical consciousness according to previous research and the search for how teaching should be planned to promote the development of pupil's historical consciousness give rise to the purpose of the present study. To achieve the purpose of the study, where questions intend to answer how active teachers interpret and use the concept of historical consciousness in middle school, semi-structured qualitative interviews with five teachers were used. The results were analysed based on selected themes that are discussed in relation to previous research and the socio-cultural perspective in the results discussion. The results of the study show that there are working methods that benefit pupil´s consciousness of history and that there are challenges in working with the concept. The working methods that the teachers describe are to work with the local area, elements that contain discussions and to use digital tools. Challenges are described as being when pupil´s cannot connect their own lives to Swedish history and that teaching materials do not always satisfy the opportunity to develop historical consciousness.
9

Skrivundervisning för flerspråkiga elever : En intervjustudie om svensklärares beskrivningar av sin skrivundervisning för flerspråkiga elever i årskurs 4-6 / Writing teaching for multilingual pupils : An interview study about Swedish subject teachers' descriptions about their writing teaching for multilingual pupils in the grades 4-6

Dahlqvist, Hanna January 2023 (has links)
Tillgången till studiehandledning på elevers modersmål är begränsad i skolans verksamhet,vilket ställer krav på lärares undervisning av flerspråkiga elever att tillgodose deras förutsättningar och behov för att utvecklas. I denna kvalitativa intervjustudie är syftet att undersöka svensklärares beskrivningar av sin skrivundervisning för flerspråkiga elever i årskurs 4–6. I studien undersöks vilka arbetssätt och aktiviteter svensklärare beskriver att de använder sig av i sin skrivundervisning samt vilken roll flerspråkiga elevers förstaspråk spelar i skrivundervisningen. Fem verksamma lärare i årskurs 4–6 har intervjuats för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Intervjuerna har genomförts i form av semistrukturerade intervjuer. Studiens teoretiska utgångspunkt grundar sig på det sociokulturella perspektivet där språkutveckling i samband med stöttning på olika nivåer är centralt i undervisningen för att utveckla flerspråkiga elevers lärande. Genom det sociokulturella perspektivet på lärande tydliggörs vikten av stöttning och modellering vilket även är centralt i respondenternas beskrivningar av sin skrivundervisning. Resultatet visar även att användningen av flerspråkiga elevers förstaspråk är begränsat till när elever är nyanlända eller i början av sin andraspråksutveckling. Användningen av flerspråkiga elevers förstaspråk i skrivundervisning kräver, enligt studiens resultat, att eleverna har goda kunskaper i sitt förstaspråk för att lärare sedan ska kunna implementera språket i sin skrivundervisning för eleverna.
10

"jag vet ju att jag ska läsa mellan raderna men jag vet inte hur man gör" : En studie om femteklassares användning avläsförståelsestrategier / I know I'm supposed to read between the lines but I don't know how : A studyof fifth graders’ perceptions of their use of reading comprehension strategies

Elofsson, Alexandra, Wandér, Martin January 2023 (has links)
Syftet med studien är att ge kunskap om användning av läsförståelsestrategierhos sex elever i årskurs 5 och hur medvetna de är om de strategier de användervid läsning. Studien utgår från sociokulturell teori, och materialet är insamlatvia sex deltagande observationer när elever i årskurs 5 utför en läsförståelseuppgift. En läsförståelsestrategi som eleverna använde var att reda ut oklarheter i form av betydelsen av vissa ord. En annan var att göra inferenser, vilketsamtliga sex elever visste att de skulle göra. En stor del av dem förstod dockinte hur de skulle göra, och de saknade ett metaspråk för att kunna förklara hurde gick till väga. Den typ av stöttning eleverna var i behov av var beroende avelevernas kunskapsnivå. De två elever med mest utvecklade kunskaper behövde minst stöttning medan de två med minst utvecklade kunskaper behövdemest stöttning, och de bad också om hjälp i större utsträckning än de övriga.

Page generated in 0.44 seconds