• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 4
  • 2
  • Tagged with
  • 6
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Den gåtfulla och kusliga främlingen inom oss : En studie av problematiken främlingskap i Walter Ljungquists Källan och Mare Kandres Aliide, Aliide

Engfelt, Olga January 2013 (has links)
I fokus för denna uppsats ligger främlingskapets problematik i två barndomsskildringar, Walter Ljungquists Källan (1961) och Mare Kandres Aliide, Aliide (1991). Analysen kretsar kring följande frågor: Hur konstrueras barnets främlingskap i båda berättelserna från två skilda tider? På vilket sätt präglar författarnas filosofiska och estetiska insikter den litterära bilden av barnets främlingskap? Vilka olikheter och likheter finns i de två gestaltningarna av barnets främlingskap i förhållande till den andre och till sig själv? Med utgångspunkten i existentiella, psykoanalytiska och antroposofiska perspektiv bildar jag mig en uppfattning om främlingskapets ursprung och dess filosofiska betydelse i olika teoretiska diskurser. / <p>Denna masteruppsats kan vara intressant för alla litteraturvetare som använder psykoanalysen som en teoretisk nyckel. Analysens komparativa karaktär kan även betraktas som en personlig insats i den komparativa litteraturvetenskapen.</p>
2

Traderade överempiriska upplevelser : Jungian analys av berättelser om troll i Ovansjöbyggden

Larssamils, Sofia January 2017 (has links)
Vanliga utgångspunkter kring folksagorna är att sagorna är präglade av mytologisk karaktär eller att naturväsen innehåller moral och traditioner kring hur människan ska vara och bete sig mot varandra eller förhålla sig till naturen. Hur kan till exempel berättelser om troll förstås genom jungiansk psykologi som teoretisk utgångspunkt? Och vilken betydelse kan upplevelserna ha för människan? genom sekundära källor i form av berättelser om troll i Ovansjöbygden kan berättelser om upplevelser av troll förstås som traderade överempiriska upplevelser. Där platsen för upplevelserna har olika psykologisk betydelse och kan förstås som platsbundna upplevelser. Ur jungianskt perspektiv kan överempiriska upplevelser relateras till entitetkontinuitet, även kallat platsbundna upplevelser. Det Jungianska perspektivet som analys bidrar med ett inre perspektiv och nytt sätt att se sed, sägner och naturväsen. Ett perspektiv där troll kan ses vara ett med människan, ett element som existerar i människans natur.
3

Mandalans mittpunkt : Arketyper och symboler i Susan Coopers Mörkret stiger

Nygård, Maria January 2007 (has links)
<p>The aim of this study is to analyse the archetypical patterns and symbols in Susan Cooper’s The Dark is Rising. An archetype is, in literary studies, a concept used to describe an image, symbol or narrative pattern which is very frequently occurring , for example the Hero archetype. Archetype theories today are mainly based on the work of psychiatrist C.G. Jung or literary theorist Northrop Frye.</p><p>The Dark is Rising is a series of five fantasy books for children, in which an old struggle between two cosmic forces, Light and Dark, is about to reach its final battle. This study shows how The Dark is Rising follows an archetypical narrative pattern in which the aim is to create a whole – the Self, in Jungian theory. The conception of the world in The Dark is Rising is an archetypical one. The world was once whole, but later divided in two opposing forces – Light and Dark. In the final book, when the Dark is defeated and the Light leaves Earth to the humans, the world is whole again. The life of main character Will Stanton also follows this pattern, making him an archetypical Hero. His development can be seen as the process of individuation, which in Jungian theory is the process of creating a whole, unified Self by integrating the conscious and the unconscious. Also the Mandala, which is a very important symbol in the books, is an archetypical symbol for unity and the Self.</p>
4

Mandalans mittpunkt : Arketyper och symboler i Susan Coopers Mörkret stiger

Nygård, Maria January 2007 (has links)
The aim of this study is to analyse the archetypical patterns and symbols in Susan Cooper’s The Dark is Rising. An archetype is, in literary studies, a concept used to describe an image, symbol or narrative pattern which is very frequently occurring , for example the Hero archetype. Archetype theories today are mainly based on the work of psychiatrist C.G. Jung or literary theorist Northrop Frye. The Dark is Rising is a series of five fantasy books for children, in which an old struggle between two cosmic forces, Light and Dark, is about to reach its final battle. This study shows how The Dark is Rising follows an archetypical narrative pattern in which the aim is to create a whole – the Self, in Jungian theory. The conception of the world in The Dark is Rising is an archetypical one. The world was once whole, but later divided in two opposing forces – Light and Dark. In the final book, when the Dark is defeated and the Light leaves Earth to the humans, the world is whole again. The life of main character Will Stanton also follows this pattern, making him an archetypical Hero. His development can be seen as the process of individuation, which in Jungian theory is the process of creating a whole, unified Self by integrating the conscious and the unconscious. Also the Mandala, which is a very important symbol in the books, is an archetypical symbol for unity and the Self.
5

Jeanne d’Arc och hjältemyten : en hjältemyt tolkad jungianskt

Ringbom, Jakob January 2008 (has links)
Syftet med följande uppsats är att titta närmare på mytbildningen kring Frankrikes nationalhelgon Jeanne d’Arc och då i synnerhet utifrån hjältemyten. Jag har i mina studier av fenomenet Jeanne d’Arc stött på flera verk ägnade åt henne som hjälte, men ingen som använder sig av mytteorier i sin analys av henne och då i synnerhet inte av Jungs specifika symbolteori. Därav tror jag mig kunna göra ett på ett sätt unikt arbete inom området. Hjältemyter inom historisk litteratur är inget nytt i sig och har använts vad gäller flera av våra stora hjältar. Mina frågeställningar är som följer: Svarar legenden om Jeanne d’Arc mot C. G. Jungs arketyp av hjältemyten? Skiljer sig Jeanne d’Arcs hjältebild ifrån den arketypiska och i så fall på vilket sätt?
6

Finns det spår av en spontan bildterapi i Jungs Röda Bok?

Mårtenson, Marcus January 2015 (has links)
I den här magisteruppsatsen gör jag en deskriptiv innehållsanalys av den Schweiziske psykologen Carl Gustav Jungs verk den Röda Boken. Jag kommer att använda mig av tre målningar från boken och via dem analysera Jungs process i arbetet och hur de speglar hans liv under denna period. Min frågeställning är om skapandet av den Röda Boken även innebar en spontan bildterapi för Jung. Lyckas Jung via skapandet av bilderna och skrivandet av boken även bedriva och hitta en ny väg för egenterapi? Slutligen så kommer jag fram till att Jung via sitt arbete med den Röda Boken och den katarsis som medföljer, hittar nya metoder för terapeutiskt arbete som senare kom att utvecklas till den analytiska psykologin. Det blev också en sorts egenterapi där Jung börjar integrera sedan barndomen förträngda delar av sin personlighet. Och det är i uppbrottet från Freud som dessa har aktualiserats. Enligt min tolkning så är det dock en del av Jungs personlighet som han aldrig riktigt kommer att erkänna, som han bara utforskar genom den Röda Boken. Det är konstnären Jung, som enligt Jung själv krockar med vetenskapsmannen Jung. Men den Röda Boken är i allra högsta grad ett konstnärligt verk som visar på konstens läkande funktion.

Page generated in 0.0459 seconds