No description available.

Abstract   2014 utgavs postumt en liten tvåspråkig (isländsk-tysk) diktsamling ”Vom Rand der Welt” av Melitta Urbancic (1902-1984), en österrikisk judinna som 1938 flydde i exil till Island. I mitt arbete undersöker jag vilka språkliga och formella medel Melitta Urbancic använder i sin lyrik och vilka ämne hon tar upp. Dessutom undersöker jag i vilken grupp av exillyrik Melitta Urbancics diktband kan inordnas. För att kunna göra detta analyserar och interpreterar jag dikterna in samlingen med texten som huvudsaklig utgångspunkt men även med författarinnans biografi i tankarna. Jag använder mig av den indelning av exillyrik, som Emmerich utarbetat i sin ”Lyrik des Exils”. Min undersökning visar att Melitta Urbancics lyrik bibehållit en bunden, strofisk och rimmad form. Såsom språkliga medel använder författarinnan förutom olika klangliga och rytmiska  grepp gärna ett varierat bildspråk. De behandlade ämnena t.ex. språkförlust och främmandeskap kan inordnas i den kategori, som behandlar exilen såsom sådan.

I fokus för denna uppsats ligger främlingskapets problematik i två barndomsskildringar, Walter Ljungquists Källan (1961) och Mare Kandres Aliide, Aliide (1991). Analysen kretsar kring följande frågor: Hur konstrueras barnets främlingskap i båda berättelserna från två skilda tider? På vilket sätt präglar författarnas filosofiska och estetiska insikter den litterära bilden av barnets främlingskap? Vilka olikheter och likheter finns i de två gestaltningarna av barnets främlingskap i förhållande till den andre och till sig själv? Med utgångspunkten i existentiella, psykoanalytiska och antroposofiska perspektiv bildar jag mig en uppfattning om främlingskapets ursprung och dess filosofiska betydelse i olika teoretiska diskurser. / <p>Denna masteruppsats kan vara intressant för alla litteraturvetare som använder psykoanalysen som en teoretisk nyckel. Analysens komparativa karaktär kan även betraktas som en personlig insats i den komparativa litteraturvetenskapen.</p>

This essay is about the hostility towards strangers and foreigners within a Swedish historic context, not only towards foreigners coming from another country, but also directed to people within the Swedish society among the ethnic Swedes themselves. From their accounts of the concept I will discuss why and how this hostility towards strangers has developed and been expressed when they were younger, but also how they perceive the phenomena today as it express itself.

Uppsatsen analyserar hur främlingskap framställs i tre av Roberto Rossellinis filmer, ”Stromboli”, ”Europa ´51” och ”Viaggio in Italia”. Utgångspunkten är sociologi med inriktning på främlingskap där syftet är att avtäcka hur främlingen i varje film skildras, vad som utgör främlingskapet, om det löses och i så fall hur.  I min analys har jag tillämpat tematisk och narrativ analys av filmerna, vilka ställts i relation till uppsatsens teoretiska utgångspunkter utifrån Georg Simmel, Zygmunt Bauman, Julia Kristeva och Janet Wolff. Studien visar hur främlingskapets olika aspekter berörs och hanteras i filmerna. Klass, kultur och kön är tre avgörande och genomgående faktorer som frambringar främlingskap. Inledningsvis är huvudkaraktärerna en del av främlingskapet, men en medvetenhet väcks och en transformering av dem och deras relationer till de andra börjar. Främlingskapets lösningar finns i en aspekt som binder filmerna samman, nämligen religionen. Den hjälper huvudkaraktärerna att konfrontera det främmande hos dem själva och därmed avlägsna det som skrämt dem i mötet med den andre.

I denna kvalitativa litteraturstudie har syftet varit att belysa och försöka förstå lidande ur ett vårdvetenskapligt perspektiv. Lidande finns där liv och människor finns och är i sin djupaste mening ett ”döende”. Lidandet låter sig sällan definieras, det är svårt att beskriva med ord. Den som lider har ett behov av förståelse och stöd ifrån sin omgivning. Att lida kan innebära att känna sig främmande inför sig själv eller främmande i sin kropp. Det kan även innebära ett främlingskap i kontakten med andra därför att lidandet kan vara svårt att kommunicera eller att förstå för en utomstående. Lidande kan i början upplevas som ett hot mot existensen eller integriteten. Om den lidande människan uthärdar och genomlever lidandet, kan det innehålla möjligheter till en ny syn på livet och en ny tillvaro. Resultatet visar att lidande kan uppstå av olika skäl, och ibland är det till följd av sjukdom eller skada. Sjukdom och ohälsa kan innebära ett lidande som begränsar individens tillgång till sitt liv, och det kan utgöra ett hot mot patientens integritet och autonomi. Vårdandet i sig kan även innebära ett onödigt vårdlidande för patienten, orsakat av omedvetna kränkningar från personal när de inte har förmågan att möta eller förstå patientens situation. Vårdvetenskapen tar sin utgångspunkt i det etiska patientperspektivet, vilket innebär att patientens lidande måste beaktas i vårdandet. Att försöka förstå det lidandet, så som det erfars av individen, är en stor utmaning för sjukskö-terskan. Förutsättningar för detta kan skapas i vårdrelationer som bygger på respekt för individen och tillåter en delaktighet för patienten såväl som för närstående. Att lindra någons lidande och medverka till ett ökat välbefinnande trots lidande, kan ske genom att våga se, lyssna, finnas nära eller försöka förstå den som lider. Vilket i sin tur tycks handla om att våga vara öppen och mottaglig för den lidande människan.

<p>I denna kvalitativa litteraturstudie har syftet varit att belysa och försöka förstå lidande ur ett vårdvetenskapligt perspektiv. Lidande finns där liv och människor finns och är i sin djupaste mening ett ”döende”. Lidandet låter sig sällan definieras, det är svårt att beskriva med ord. Den som lider har ett behov av förståelse och stöd ifrån sin omgivning. Att lida kan innebära att känna sig främmande inför sig själv eller främmande i sin kropp. Det kan även innebära ett främlingskap i kontakten med andra därför att lidandet kan vara svårt att kommunicera eller att förstå för en utomstående. Lidande kan i början upplevas som ett hot mot existensen eller integriteten. Om den lidande människan uthärdar och genomlever lidandet, kan det innehålla möjligheter till en ny syn på livet och en ny tillvaro. Resultatet visar att lidande kan uppstå av olika skäl, och ibland är det till följd av sjukdom eller skada. Sjukdom och ohälsa kan innebära ett lidande som begränsar individens tillgång till sitt liv, och det kan utgöra ett hot mot patientens integritet och autonomi. Vårdandet i sig kan även innebära ett onödigt vårdlidande för patienten, orsakat av omedvetna kränkningar från personal när de inte har förmågan att möta eller förstå patientens situation. Vårdvetenskapen tar sin utgångspunkt i det etiska patientperspektivet, vilket innebär att patientens lidande måste beaktas i vårdandet. Att försöka förstå det lidandet, så som det erfars av individen, är en stor utmaning för sjukskö-terskan. Förutsättningar för detta kan skapas i vårdrelationer som bygger på respekt för individen och tillåter en delaktighet för patienten såväl som för närstående. Att lindra någons lidande och medverka till ett ökat välbefinnande trots lidande, kan ske genom att våga se, lyssna, finnas nära eller försöka förstå den som lider. Vilket i sin tur tycks handla om att våga vara öppen och mottaglig för den lidande människan.</p>

Sammanfattning Idag lever vi i en värld som blir allt mer globaliserad där människor reser i allt större utsträckning och av varierande anledningar. Olika kulturer möts dagligen och det ofrånkomligt att inte påverkas av dessa möten. Syftet med denna fenomenologiska studie är att tolka och förstå hur doktorander på nationalekonomiska institutionen upplever att befinna sig i en etniskt heterogen akademisk arbetsmiljö. Undersökningen har genomförts genom en kvalitativ studie med fenomenologisk metodansats. Fem halvstrukturerade intervjuer med utländska och svenska doktoranderna har genomförts med syftet att analysera materialet utifrån en fenomenologisk metod och tolka resultatet med hjälp av relevanta teorier och begrepp hämtade bl.a. från forskning om interkulturell kommunikation. De frågor som är i fokus är: hur kommunikation fungerar mellan doktoranderna, hur kulturell anpassning sker hos utländska doktorander, hur doktoranderna definierar sin identitet samt hur doktoranderna upplever känslor av gemenskap eller främlingskap i en etniskt heterogen akademisk arbetsmiljö. Resultatet visar att interkulturell kommunikation upplevs som en begränsning och misskommunikation är förekommande. Under den kulturella anpassningen upplevde de utländska doktoranderna förändringar i sina vanor, förändring i sitt åskådningsperspektiv samt identitetsförändringar. Doktoranderna upplevde kulturskillnader, känslor av gemenskap och främlingskap emellan varandra.

Den här studien syftar till att analysera hur idén om främlingskap (ghurbah) framställs i olika övergripande sammanhang inom islam. Grunden i analysen ligger i Predikningar och föreläsningar av religiösa lärda muslimer i sociala medier, klassiska islamiska källor såsom Koranen och hadither, nashider (islamisk sång) samt artiklar från två jihadistiska tidningar Dabiq och Rumiyah. Valet av metod är baserad på att utföra en kvalitativ idéanalytisk studie där främlingskap som en idé beskrivs och förklaras. Analysen sker med hänsynstagande till ideologisk bakgrund och tidigare forskning. Avslutningsvis visar studiens resultat att främlingskap är ett förekommande fenomen i äldre islamiska källor, bland jihadister och i deras propagandaprocess, muslimernas religiösa erfarenhet i väst, kvinnors deltagande i samhället, individens egen omgivning samt narrativ konstruktion. Främlingarna (ghuraba) har specifika egenskaper som varierar beroende på den övergripande situationen de befinner sig i.

<p>I debatter om invandring fokuseras ofta på problemrelaterade områden som flyktingskap och konflikter mellan etniska grupper. Ett mindre uppmärksammat område inom både mediedebatt och forskning är migration mellan västerländska länder. Denna uppsats utforskar svenska kvinnors erfarenheter av att vara invandrare i USA. Den undersöker också vilka utmaningar och problem som svenska invandrare kan stöta på om de återvänder till Sverige efter många år utomlands. Teman som platsanknytning, etnisk och kulturell gruppgemenskap, främlingskap, tradition och symbolism diskuteras i uppsatsen. De kulturella skillnaderna i synen på jämställdhet mellan de båda länderna diskuteras också. Resultaten baseras på intervjuer med elva kvinnor som alla har erfarenheter av att migrera till USA.</p> / <p>In discussions about immigration the debate usually concentrates on problem related areas like refugees and conflicts between ethnic groups with large cultural differences. A neglected area in the media debate as well as the academic field is the migration between Western countries. This thesis explores the experiences of Swedish women as immigrants in the USA. It also examines which problems and difficulties Swedish immigrants may experience when returning to their home country after several years abroad. Themes like place attachment, ethnic and cultural belonging, alienation, tradition and symbolism are discussed in the thesis. The issue of different cultural views on gender is also discussed in the analysis. The results are based on interviews with eleven women with experiences of migrating to the USA.</p>