Abstract   2014 utgavs postumt en liten tvåspråkig (isländsk-tysk) diktsamling ”Vom Rand der Welt” av Melitta Urbancic (1902-1984), en österrikisk judinna som 1938 flydde i exil till Island. I mitt arbete undersöker jag vilka språkliga och formella medel Melitta Urbancic använder i sin lyrik och vilka ämne hon tar upp. Dessutom undersöker jag i vilken grupp av exillyrik Melitta Urbancics diktband kan inordnas. För att kunna göra detta analyserar och interpreterar jag dikterna in samlingen med texten som huvudsaklig utgångspunkt men även med författarinnans biografi i tankarna. Jag använder mig av den indelning av exillyrik, som Emmerich utarbetat i sin ”Lyrik des Exils”. Min undersökning visar att Melitta Urbancics lyrik bibehållit en bunden, strofisk och rimmad form. Såsom språkliga medel använder författarinnan förutom olika klangliga och rytmiska  grepp gärna ett varierat bildspråk. De behandlade ämnena t.ex. språkförlust och främmandeskap kan inordnas i den kategori, som behandlar exilen såsom sådan.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Hjärt-kärlsjukdom ansågs länge vara ett manligt problem, så det finns därför inte lika mycket forskning om kvinnor och hjärtinfarkt. Symtomen hos kvinnor är mer diffusa och svårtolkade än hos män. Som sjuksköterska är det viktigt att förstå hur kvinnor upplever en hjärtinfarkt för att kunna hjälpa och minska deras lidande. Syfte: Att studera kvinnors upplevelser av hjärtinfarkt samt att undersöka hur deras livsvärld påverkas. Metod: Litteraturstudie med en kvalitativ ansats med ett livsvärldsperspektiv. Tio artiklar analyserades utifrån Graneheim & Lundmans (2004) kvalitativa manifesta innehållsanalys. Resultat: I analysen framträdde sex olika kategorier. De var: Kvinnors beslut att söka vård, Behovet av kontroll, Upplevelsen av stöd och brist på stöd, Upplevelsen av en förändrad livsvärld, Förnekelse och Livsstilsförändring. Slutsatser: Det framkom att kvinnor med hjärtinfarkt hade en tendens att inte söka vård i tid. Kvinnornas hälsa påverkades av upplevelsen av stöd.  Ett positivt stöd genom rehabilitering, nätverk och samtal ökade välbefinnandet. Kvinnorna upplevde rädsla som hämmade dem i deras vardag. Kvinnorna ifrågasatte meningen med livet, vilket ledde till en existentiell osäkerhet. Insikten om livets sårbarhet gjorde att de omvärderade sina liv och använde hjärtinfarkten som starten till en positiv nyorientering.