I Sverige drabbas mellan 100-150 personer varje år av en ryggmärgsskada i samband med ett trauma. För de drabbade innebär det en förlorad kroppsfunktion av varierande grad samt en ny livssituation att förhålla sig till. Syftet är att beskriva hur livsvärlden påverkas hos män i arbetsför ålder 18-65 år som drabbas av en traumatisk ryggmärgsskada. För att beskriva detta gjordes en litteraturstudie på kvalitativa och kvantitativa artiklar som granskades. Resultatet visade på två huvudteman, lidandets dimensioner och lindrat lidande. I lidandets dimensioner beskrevs aktuella problem som uppstod i samband med skadan. Vid lindrat lidande beskrevs olika sätt att hantera och bearbeta den traumatiska händelsen samt vad den nya livssituationen med en ryggmärgsskada innebar för individen. Resultatet visade på vikten av att vården utformas utifrån målet att individen blir så självständig som möjligt. Genom självständighet hos individen blev upplevelsen av beroende och skammen över att vara en börda på andra minskad. Resultatet visade även att patienter kände otrygghet då de upplevde okunskap hos personalen. I diskussionen läggs vikten på sjuksköterskans kunskap om ryggmärgsskador samt att sjuksköterskan kontinuerligt ger information och stöd till individen och de anhöriga. Ett gott stöd från sjuksköterskan visade sig vara en viktig faktor i krishanteringen. Det framkom att de anhöriga behöver stöd i form av samtal och delaktighet. Till sist diskuteras det hur detta kan impliceras i vården.

Multipel skleros är en kronisk sjukdom som kommer med en rad olika symtom och drabbar i största utsträckningen kvinnor. Sjukdomen påverkar personens livsvärld, livskvalitet och synen på sig själv. En MS diagnos kräver hårt arbete från patienten men även från vårdpersonalen. Det är viktigt att fånga upp och tidigt se symtomen för att skapa bättre förutsättningar för framtiden. Syftet var att undersöka hur personer som lever med MS upplever sin vardag. En beskrivande litteraturöversikt innehållande elva artiklar med både kvalitativ och kvantitativ forskning har använts för att beskriva den rådande situationen. Cinahl och Medline var databaserna som användes vid datainsamlingen. Alla artiklar som valts in i studien har genomgått en noga granskning och analysering. Tre huvudkategorier med åtta subkategorier bildades och det blev grunden för resultatet. I resultatet framgår det tydligt att personer som får multipel skleros påverkas varje dag och är i ständigt arbete för att klara av vardagen. Sjuksköterskan och vårdens betydelse lyfts i resultatet då det är av vikt för hur en MS drabbad person mår och hanterar sin situation. Vidare diskuteras valda delar från resultatet i en resultatdiskussion där nya källor styrkte litteraturstudiens resultat. Slutsatsen landar i att personer som lever med MS upplever att det finns flera faktorer som påverkar deras vardag. En stor ovisshet kommer med diagnosen och sjuksköterskan blir en viktig del i att stötta patienten i det vårdande sammanhanget och situationen hen befinner sig i.

Varje år insjuknar i Sverige mer än 700 barn och ungdomar under 19 år i diabetes typ 1. Det är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna hos barn och ungdomar och fortsätter kontinuerligt att öka. Sjukdomen påverkar på olika sätt hela livssituationen. Det krävs mycket stöd, vägledning och undervisning för att hantera sitt liv efter insjuknandet. Att som tonåring insjukna eller leva med diabetes typ 1 är svårt. Tonåringens frigörelse från föräldrarna kan bli svårare och identiteten kan hotas. Sjuksköterskan behöver ökad förståelse och kunskap för tonåringens upplevelse av att leva med diabetes typ 1 för att kunna bemöta, stödja och vägleda tonåringen med diabetes. Därför är syftet med studien att beskriva tonåringens upplevelse av att leva med diabetes typ 1. Metoden som använts i studien är en analys av berättelser i form av bloggar på Internet. De fem bloggarna är skrivna av tonårsflickor mellan 16-18 år. Resultatet mynnar ut i tre teman vilka är En förändrad livsvärld, En ständig följeslagare och Att bli vän med sin diabetes. Resultatet visar att tonåringens upplevelse av att leva med diabetes typ 1 överensstämmer till stora delar med tidigare forskning. I resultatet framkommer även att det finns svårigheter med att finna en bra balans med ett sunt liv, motion och insulin som kan innebära en ökad risk för ätstörningsproblem. Att tonårsflickorna upplevde en stickrädsla och ansåg sig svårstuckna i samband med provtagning. Okunskapen i samhället upplevdes svår att möta. Tonårsflickorna kände ett speciellt stöd hos sin mamma. Resultatet ger ökad kunskap för sjuksköterskan i mötet med tonåringen med diabetes typ 1. / Program: Fristående kurs

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Hjärt-kärlsjukdom ansågs länge vara ett manligt problem, så det finns därför inte lika mycket forskning om kvinnor och hjärtinfarkt. Symtomen hos kvinnor är mer diffusa och svårtolkade än hos män. Som sjuksköterska är det viktigt att förstå hur kvinnor upplever en hjärtinfarkt för att kunna hjälpa och minska deras lidande. Syfte: Att studera kvinnors upplevelser av hjärtinfarkt samt att undersöka hur deras livsvärld påverkas. Metod: Litteraturstudie med en kvalitativ ansats med ett livsvärldsperspektiv. Tio artiklar analyserades utifrån Graneheim & Lundmans (2004) kvalitativa manifesta innehållsanalys. Resultat: I analysen framträdde sex olika kategorier. De var: Kvinnors beslut att söka vård, Behovet av kontroll, Upplevelsen av stöd och brist på stöd, Upplevelsen av en förändrad livsvärld, Förnekelse och Livsstilsförändring. Slutsatser: Det framkom att kvinnor med hjärtinfarkt hade en tendens att inte söka vård i tid. Kvinnornas hälsa påverkades av upplevelsen av stöd.  Ett positivt stöd genom rehabilitering, nätverk och samtal ökade välbefinnandet. Kvinnorna upplevde rädsla som hämmade dem i deras vardag. Kvinnorna ifrågasatte meningen med livet, vilket ledde till en existentiell osäkerhet. Insikten om livets sårbarhet gjorde att de omvärderade sina liv och använde hjärtinfarkten som starten till en positiv nyorientering.

Multipel skleros (MS) är en kronisk autoimmun sjukdom. Personer med en MS sjukdom upplever många utmaningar och svårigheter till följd av sina symtom. Tidigare forskning visar att vårdlidande uppstår relaterat till kunskapsbrist, opersonliga möten och dålig kommunikation, vilket visar en kunskapslucka i vården vad gäller personers upplevelser av sjukdomen. Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva personers upplevelse av det dagliga livet med MS. Därför har arbetet utgått från en litteraturöversikt med tio kvalitativa artiklar som besvarar studiens syfte. Databaserna Cinahl och Medline användes för datainsamlingen som granskats och analyserats noggrant. Tre huvudkategorier med sju underkategorier skapades som blev resultatets grund. Resultatet visar att patienter med MS upplever många utmaningar och livsförändringar. Dessa kategoriseras som Sjukdomsupplevelse där förlust av autonomi och trötthet var de största hindren i det vardagliga livet samt förändrad livssituation där sjukdomssymtomen begränsar och förändrar aspekter i livet såsom utmaningar i yrkeslivet, relationsförändringar och att möta omgivningens okunskap. Dessa medförde att patienterna fick hitta nya sätt att leva i form av att finna nya dagliga rutiner och lära sig balansen mellan vila och aktivitet. Sjukdomen gav dem en ny insikt i livets innebörd och fick dem att omvärdera sitt liv. Slutsatsen av denna litteraturöversikt är att okunskap om MS leder till mycket livslidande och vårdlidande. Vårdlidandet går att förebygga genom att sjuksköterskor ska öka sin kunskap och förståelse för vad patienter går igenom i det dagliga livet, för att minska lidandet som patienten upplever.

Cirka 21 miljoner barn uppskattas globalt vara i behov utav palliativ vård varje år. I Sverige är den siffran ca 550 barn. Närstående påverkas starkt när ett barn vårdas palliativt, varför denna vård är familjecentrerad. Här är hela familjens behov i fokus och föräldrar ses av sjuksköterskan som jämlikar, där partnerskap dem emellan är en förutsättning för att vården skall bli bra. Föräldrar är ofta de främsta vårdgivarna för barn och deras upplevelser är viktiga att undersöka för att få kunskap om hur deras lidande kan lindras. Detta för att de ska orka fortsätta ta hand om sina palliativt vårdade barn, men även syskon och för att kunna behålla en normal vardag. Syftet var att belysa föräldrars upplevelse av att leva med ett barn i behov av palliativ vård, vilket gjordes genom en sammanställning av kvalitativ forskning från databaserna Cinahl och PubMed. Resultatet visar att livet med ett barn i behov av palliativ vård är under ständig förändring. Föräldrar upplever sig ofta isolerade, socialt eller relaterat till begränsade möjligheter att ta sig ut. Många får även nya prioriteringar efter att deras barn blivit sjuka eller gått bort. Föräldrar vill sina barns bästa och att inte kunna lindra barnets lidande sågs som mycket mentalt betungande. Föräldrar behöver tid för återhämtning från omvårdnaden av barnet och är också i behov av organiserat stöd för att klara sin situation. Vidare har det visat sig att genom att vara delaktig i vården främjas livskvalitén för föräldrarna, varför möjlighet till detta bör främjas av sjuksköterskan.