Uppsatsen analyserar hur främlingskap framställs i tre av Roberto Rossellinis filmer, ”Stromboli”, ”Europa ´51” och ”Viaggio in Italia”. Utgångspunkten är sociologi med inriktning på främlingskap där syftet är att avtäcka hur främlingen i varje film skildras, vad som utgör främlingskapet, om det löses och i så fall hur.  I min analys har jag tillämpat tematisk och narrativ analys av filmerna, vilka ställts i relation till uppsatsens teoretiska utgångspunkter utifrån Georg Simmel, Zygmunt Bauman, Julia Kristeva och Janet Wolff. Studien visar hur främlingskapets olika aspekter berörs och hanteras i filmerna. Klass, kultur och kön är tre avgörande och genomgående faktorer som frambringar främlingskap. Inledningsvis är huvudkaraktärerna en del av främlingskapet, men en medvetenhet väcks och en transformering av dem och deras relationer till de andra börjar. Främlingskapets lösningar finns i en aspekt som binder filmerna samman, nämligen religionen. Den hjälper huvudkaraktärerna att konfrontera det främmande hos dem själva och därmed avlägsna det som skrämt dem i mötet med den andre.

Kvarnen står i ett hus som brinner.Den lila gudinnan är också där, hon blir till aska. Allt var i det där huset och när jag skriver allt så menar jag det. Egentligen är essän det enda som klarade sig. Den låg i ett mail. Vad gör en häxa utan sin dolk, sitt ljus? Hon ger sig inte, hon blir starkare, hon får blodad tand.Jag måste använda häxkrafterna nu, mina naglar är längre än någonsin.Jag hinner inte samla längre, jag minns vad jag la i kvarnen så jag kan inte göra annat än mala nu. Simon säger att jag är Fucking Phoenix! / Jag fick börja om på min masterutställning efter branden i grafikhuset på Skeppsholmen där jag hade min ateljé. Jag tänkte mycket på förvandling, att vara en fågel Fenix, att göra sig starkare med hjälp av saker en älskar. Det blev temat för utställningen och essän.

This essay proposes an understanding of transformation (förvandling) as a bridging between body and soul through active imagination. The act of active imagination is upheld as an act of the spirit, in the sense of being a mediator between body and soul. Three different theories grounded in the philosophy of Aristotle will be put together in order to explore this process of transformation. Although based on theory, this essay will be embodied through examples from the dance-aesthetic butoh.

Uppsatsens syfte är att analysera hur djävulsgestalten används som visuell metafor för depression i den animerade kortfilmen How Have You Been? (2020) skapad av Polly Nor och Adam Baker. Detta med målet att skapa bredare förståelse för hur visuella metaforer kan användas inom visuell kommunikation för att gestalta känslor. Studien utförs med hjälp av en semiotisk analys samt metaforanalys med teoretisk utgångspunkt i semiotik och metaforteori. Uppsatsen resulterade i kunskap kring hur den visuella metaforen förstärks genom personifiering av depression samt en stark relation mellan protagonist o antagonist. Även förvandling av djävulsgestalten har stor betydelse för hur den visuella metaforen tolkas. Ytterligare framkom det att filmskaparna använder symboler samt ickeverbal kommunikation för att förstärka den visuella metaforen. / The purpose of this thesis is to analyze how the devil figure is used as a visual metaphor for depression in the animated short film How Have You Been? (2020) made by Polly Nor and Adam Baker. This with the goal to create a wider understanding about how visual metaphor can be used in the field of visual communication to portray emotions. The study is carried out with the help of a semiotic analysis as well as a metaphor analysis with a theoretical basis in semiotics and metaphor theory. The thesis resulted in knowledge about how the visual metaphor is enhanced through the personification of depression and a strong relationship between the protagonist and the antagonist. The transformation of the devil figure is also of great importance for how the visual metaphor is interpreted. Furthermore, it became clear that the filmmakers use symbols and non-verbal communication to enhance the visual metaphor.

The following essay investigates the artificial magic environment in two fairy tales with similar tropes and themes, to find out if the magic is necessary for the growth of the characters. The ecocritical movement constitutes the essay’s theoretical background in order to shine a light on the physical nature that has been slightly neglected when it comes to discerning the inner nature of the heroines in these stories. By employing theoretical concepts from animal studies, the essay also examines the relationship between animals and humans for the purpose of including the portrayal of animals in an expanded view on nature. The major conclusion of the essay is that magic can both help and hinder the protagonist’s journey to maturity. Furthermore, these fairy tales portray different methods of downgrading animals, but they also challenge an anthropocentric view of the world.

The aim of this essay is to examine the significance of the concept of sanctification in biblical theological reflection on economics through a comparative textual study. The theologians analyzed are Albino Barrera, Wayne Grudem, and Kathryn Tanner. In what way are their biblical and systematic theologies of economics related to their understanding of the concept of sanctification? What is the relationship between sanctification and the Bible’s words on economics? In a broader perspective, the essay aims to reflect on how the concept of sanctification can be viewed and enunciated in the light of a capitalist economic system. The theologians used in the essay all have their origins in disparate theological discourses, Christian communities, and academic disciplines. Barrera is a biblical scholar, economist and a priest in the Catholic Church. In Biblical Economic Ethics, Barrera writes an economic theology with an emphasis on social justice. Grudem is a Calvinist Baptist biblical scholar and systematic theologian, active in conservative evangelical theological discourse. In Politics according to the Bible, Grudem presents his biblical theology on politics and society. Tanner is a systematic theologian in the Episcopal Church, active in the disciplines of feminist and constructive theology. In Christianity and the New Spirit of Capitalism, she critiques the economic paradigm she describes as the new spirit of capitalism. Barrera, Grudem, and Tanner all make different readings of what the Bible has to say about economic life. Grudem actively endorses the economic system of today, while Barrera and Tanner have a more critical voice. Barrera sees sanctification as a gift of divine friendship from God. Grudem views sanctification as what comes after conversion from sin and the blessings granted by God. Tanner means that sanctification takes place through the work of the Spirit and by Jesus’ gift of a life in holiness. Through the essay a connection has been established between a person’s view on sanctification and their biblical theology on economics. Barrera’s, Grudem’s, and Tanner’s biblical theology on economics is closely connected to their understanding of the concept of sanctification. There seems to be a connection between the biblical material that is being analyzed, how it is analyzed, and what is being left out. A central finding in the essay is the connection between the understanding of sanctification as either a gift or a reward.

Uppsatsens problemställning rör frågan om det är möjligt att utröna hur tystnaden framställs i Nelly Sachs sena lyrik och vad den säger, och huruvida det är möjligt att relatera denna tystnad till en medveten kontra omedveten uttrycksform. Min avsikt är alltså att undersöka de strukturer eller mönster – medvetna som omedvetna – som står att finna i Sachs lyrik som kan kopplas samman med denna tystnad, inte för att fastställa en dikts betydelse utan för att undersöka hur tystnadens närvaro tar sig uttryck och låter sig urskiljas i hennes dikter. Jag gör detta dels genom att i uppsatsens del ett redogöra för hur tystnaden som tema och problem uppfattas i den tidigare forskningen. I del två försöker jag fördjupa dessa rön genom en vidare koppling till Sachs modernistiska formspråk, och med hjälp av bland annat psykoanalytisk teori görs ett antal närläsningar av hennes senare dikter. Den teoretiska ramen för diskussionen hämtar jag alltså främst från psykoanalysen som på olika vis uppmärksammar lakuner, trauman och omedvetna dimensioner i språket, vilket jag menar kan öka förståelsen för tystnadens problematik hos Sachs. Undersökningen genomförs närmare bestämt i linje med Julia Kristevas teoribildning. Kristeva är psykoanalytiker och även professor i lingvistik och har formulerat teorier om det poetiska språket som visat sig fruktbara i min läsning av det ”ordlösa språket” hos Sachs. Kathrin M. Bower refererar träffande till Kristevas arbete som ”Kristeva’s distinctive brand of psychoanalytic semiotics”.