Spelling suggestions: "subject:"kelly sachs"" "subject:"kelly bachs""
1 |
Jag drar ett streck / skriver alfabetet : Exilen som katalysator för Nelly Sachs lyrik / The literary exile as a catalyst to Nelly Sachs poetryFilipovic, Irjana January 2011 (has links)
German-Jewish Nobel Prize laureate Nelly Sachs is remembered for her poetry written while in exile in Sweden. In this essay I have tried to examine how the exile situation shaped her poetry and what different kinds of stages the poetry went through. For example - how it went from being dark and painful when concerning the holocaust, into light and hopeful with reconciliation during the last years of her life. The exile turned out to be a catalyst to her poetry.
|
2 |
"Glühende Rätsel äugen sich an" : Nelly Sachs und Heinz Holliger /Schauerte, Gesine. January 1900 (has links)
Texte remanié de: Dissertation--Deutsche Philologie--Heidelberg--Ruprecht-Karl-Universität, 2005. / Bibliogr. p. 818-943.
|
3 |
Poets, belief and calamitous timesYoung, Gwynith Unknown Date (has links) (PDF)
My research in this thesis covers the religious discourse of six contemporary poets who write belief from a position of calamity. Yehuda Amichai writes from the constant wars fought since the founding of the state of Israel; Anne Sexton from psychiatric illness; Seamus Heaney from the sectarian violence of Ireland; Paul Celan and Nelly Sachs from the twentieth century’s greatest calamity, the Holocaust; and Yves Bonnefoy, from the language theories of post-modernism, which are calamitous for a poet. (For complete abstract open document)
|
4 |
The Change of the Religious Voices through the Trauma of Exile in the Works of Else Lasker-Schüler, Nelly Sachs, and Barbara HonigmannSturdevant, Renate Kaiser 13 April 2010 (has links)
No description available.
|
5 |
”I det ordlösa språket – ” : Medveten och omedveten tystnad i Nelly Sachs lyrik mellan ”framtorterade bokstäver” och andra teckenLönndahl, Hedvig January 2019 (has links)
Uppsatsens problemställning rör frågan om det är möjligt att utröna hur tystnaden framställs i Nelly Sachs sena lyrik och vad den säger, och huruvida det är möjligt att relatera denna tystnad till en medveten kontra omedveten uttrycksform. Min avsikt är alltså att undersöka de strukturer eller mönster – medvetna som omedvetna – som står att finna i Sachs lyrik som kan kopplas samman med denna tystnad, inte för att fastställa en dikts betydelse utan för att undersöka hur tystnadens närvaro tar sig uttryck och låter sig urskiljas i hennes dikter. Jag gör detta dels genom att i uppsatsens del ett redogöra för hur tystnaden som tema och problem uppfattas i den tidigare forskningen. I del två försöker jag fördjupa dessa rön genom en vidare koppling till Sachs modernistiska formspråk, och med hjälp av bland annat psykoanalytisk teori görs ett antal närläsningar av hennes senare dikter. Den teoretiska ramen för diskussionen hämtar jag alltså främst från psykoanalysen som på olika vis uppmärksammar lakuner, trauman och omedvetna dimensioner i språket, vilket jag menar kan öka förståelsen för tystnadens problematik hos Sachs. Undersökningen genomförs närmare bestämt i linje med Julia Kristevas teoribildning. Kristeva är psykoanalytiker och även professor i lingvistik och har formulerat teorier om det poetiska språket som visat sig fruktbara i min läsning av det ”ordlösa språket” hos Sachs. Kathrin M. Bower refererar träffande till Kristevas arbete som ”Kristeva’s distinctive brand of psychoanalytic semiotics”.
|
6 |
Trauer in der deutschen Nachkriegslyrik. Zur Emotionsgestaltung bei Günter Eich, Marie Luise Kaschnitz und Nelly Sachs / Sadness in German Post-war Poetry. The Expression of Emotions in the Poetic Works of Günter Eich, Marie Luise Kaschnitz, and Nelly SachsFenner, Anna Magdalena 12 January 2015 (has links)
Die Arbeit untersucht die Gestaltung von Trauer in den zwischen 1945 und etwa 1960 veröffentlichten Gedichten von Günter Eich, Marie Luise Kaschnitz und Nelly Sachs. Dazu wird ein differenziertes, systematisch erarbeitetes Analyseinstrumentarium vorgestellt und angewandt, das den vielfältigen Möglichkeiten der Emotionsgestaltung in lyrischen Texten Rechnung trägt. Das methodische Vorgehen der Untersuchung ist insofern exemplarisch, als es hier zwar auf die Analyse von Trauerdarstellungen beschränkt wird, sich aber prinzipiell auch für die Untersuchung der literarischen Gestaltung anderer Emotionen anbietet. Gleichzeitig verspricht die eingehende Perspektive auf das Werk einzelner Autoren die Identifizierung auch solcher Mittel der Emotionsgestaltung, die eine weniger differenzierte, in die Breite gehende Analyse nicht hinreichend erfassen kann.
Die Texte von Eich, Kaschnitz und Sachs werden zunächst in Einzelkapiteln detailliert untersucht. Den bereits bestehenden Forschungsarbeiten wird damit eine differenzierte und umfassende emotionsbezogene Perspektive auf formale und inhaltliche Aspekte des jeweiligen Werkes hinzugefügt. Am Schluss wird der Blick auf die deutsche Nachkriegslyrik insgesamt gerichtet und danach gefragt, inwiefern aus der Untersuchung des lyrischen Werkes der drei hier untersuchten Dichter weiterreichende allgemeine Einsichten im Hinblick auf die Gestaltung von Trauer in der deutschsprachigen Nachkriegslyrik gewonnen werden können.
|
7 |
Defining ‘Geometric Poetics’ in Nelly Sachs’ Poetry: From “The Space of Words” to “the curved line of affliction”Hoyer, Jennifer M. 29 July 2019 (has links)
No description available.
|
Page generated in 0.055 seconds