Global ETD Search

1	Verklighetsuppfattningen i E. O. Burmans skrift ”Om Kants kunskapslära” och dess eventuella betydelse för Axel Hägerström / Reality in E. O. Burman’s essay ”Of Kant’s theory of knowledge”, and its possible significance for Axel Hägerström Täljedal, Inge-Bert January 2021 (has links) Erik Olof Burman, som disputerat 1872 på en boströmianskt präglad avhandling, efterträddes 1911 som professor i praktisk filosofi i Uppsala av sin adept Axel Hägerström. Denne kom att utveckla en materialistisk realism som bröt med Burmans och de närmaste föregångarnas subjektivism. Enligt vad han själv omvittnade, hade Hägerström inspirerats till filosofisk forskning genom att läsa Burmans skrift Om Kants kunskapslära (1884; Kk). I föreliggande studie undersöks dels om denna skrift innebär någon förskjutning av Burmans filosofi i realistisk riktning, dels om den påverkat utvecklingen av Hägerströms realism. Resultat: 1) Kk är väsentligen trogen den boströmianska metafysiken men innehåller formuleringar om rummet och tiden som kan tolkas objektivistiskt; 2) ingen specifik tanke i just Kk kan visas ha påverkat Hägerström; 3) Burmans betoning av verkligheten som logiskt bestämd, hans krav på systemisk enhet i kunskaps- och verklighetsteorin, och Kants avståndstagande från metafysisk spekulation påminner om Hägerström. / In 1872, Erik Olof Burman had defended a Boströmian idealistic dissertation in Uppsala. He was succeeded there in 1911 as professor of practical philosophy by his student Axel Hägerström, who was to develop a materialistic realism in contrast to the subjectivism of Burman and his predecessors. According to Hägerström’s own testimony, he had been inspired to take up philosophical research by reading Burman’s essay Om Kants kunskapslära (1884; ”Of Kant’s theory of knowledge”, Kk). In the present paper, an attempt is made at answering whether Burman’s essay on Kant represents any shift of Burman’s philosophy towards realism, and whether it has influenced Hägerström in that direction. Results: 1) Kk remains largely faithful to Boströmian metaphysics but contains expressions about space and time which may be interpreted in a more objectivistic manner; 2) no thought specifically from Kk can be shown to have influenced Hägerström; 3) Burman’s emphasis on reality as logical determination, his demand for systematic unity in the theory of knowledge and reality, and Kant’s rejection of metaphysical speculation are reminiscent of Hägerström. Burman Hägerström Kant objektivism realism rum subjektivism tid tinget i sig transcendental idealism verklighet Philosophy Filosofi
2	Kvinnan som den nödvändiga tomheten i mannens levnadskonst : en psykoanalytisk läsning av Bretons Nadja och Rodenbachs Det döda Brügge Birkholz, Emma January 2007 (has links) <p>The starting point of this essay was the frustration I felt after having read the novel Nadja (1928) written by the French surrealist André Breton. The title promises the story of someone called Nadja but the promise stays unfulfilled. Recognition of this phenomenon, where a man writes a book about a woman, but the woman hardly is seen, made me want to examine it further.</p><p>Using the theories of the French psychoanalyst Jacques Lacan I analyze the relation between the male narrator and his female object. I also compare Nadja to a precursor: the novel Bruges-la-morte (1892) of the Belgian symbolist writer Georges Rodenbach. Their stories are, to a large degree, similar. The male main character meets a woman who becomes the center of his world for a short period of time, before he in Nadja rejects her, and in Bruges-la-morte kills her. What differentiates the two books mainly is, that whereas Breton uses Nadja as a tool to emancipate his unconscious in order to be able to create, Hugues tries to replace his dead wife with Jane in order to be able to desire a living object.</p><p>The setting for both stories is the City, which seems to be analogous to the Woman. I examine the possible interpretations of the notion of the City as it appears in the two novels.</p><p>The Lacanian notions of the Thing and objet petit a are essential for the understanding of the function of the Woman in these stories, I argue. Nadja is a femme-enfant, a muse, and the objet petit a for the male poet, i.e. the narrator of Nadja. Jane, the woman in Bruges-la-morte, is a femme fatale, and the Thing for the main character Hugues.</p> psykoanalys Jacques Lacan objet petit a Tinget surrealism André Breton femme-enfant musa symbolism Georges Rodenbach Staden Slavoj Žižek Literature Litteraturvetenskap
3	Kvinnan som den nödvändiga tomheten i mannens levnadskonst : en psykoanalytisk läsning av Bretons Nadja och Rodenbachs Det döda Brügge Birkholz, Emma January 2007 (has links) The starting point of this essay was the frustration I felt after having read the novel Nadja (1928) written by the French surrealist André Breton. The title promises the story of someone called Nadja but the promise stays unfulfilled. Recognition of this phenomenon, where a man writes a book about a woman, but the woman hardly is seen, made me want to examine it further. Using the theories of the French psychoanalyst Jacques Lacan I analyze the relation between the male narrator and his female object. I also compare Nadja to a precursor: the novel Bruges-la-morte (1892) of the Belgian symbolist writer Georges Rodenbach. Their stories are, to a large degree, similar. The male main character meets a woman who becomes the center of his world for a short period of time, before he in Nadja rejects her, and in Bruges-la-morte kills her. What differentiates the two books mainly is, that whereas Breton uses Nadja as a tool to emancipate his unconscious in order to be able to create, Hugues tries to replace his dead wife with Jane in order to be able to desire a living object. The setting for both stories is the City, which seems to be analogous to the Woman. I examine the possible interpretations of the notion of the City as it appears in the two novels. The Lacanian notions of the Thing and objet petit a are essential for the understanding of the function of the Woman in these stories, I argue. Nadja is a femme-enfant, a muse, and the objet petit a for the male poet, i.e. the narrator of Nadja. Jane, the woman in Bruges-la-morte, is a femme fatale, and the Thing for the main character Hugues. psykoanalys Jacques Lacan objet petit a Tinget surrealism André Breton femme-enfant musa symbolism Georges Rodenbach Staden Slavoj Žižek Literature Litteraturvetenskap
4	Subjektets möjligheter : - En undersökning i den lacanska psykoanalysen. / The possibilities of the subject : - A study in Lacanian Psychoanalysis Almén, Donald January 2012 (has links) Uppsatsen utforskar människans psyke utifrån den franske psykoanalytikern och psykiatrikern Jacques Lacans psykoanalytiska teori. Uppsatsen undersöker subjektets förutsättningar och möjligheter utifrån lacansk teori, samt vilka implikationer det får på symptomets plats inom klinisk diagnostik. Metoden använder lacanskt teori som beskrivningar av subjektets status, vars framställning abstraheras till en rad regler. Teorins giltighet prövas i uppsatsen mot kliniska fallbeskrivningar och andra exempelfall. I diskussionen framkommer att implikationen av den lacanska teorin om subjektet är vittgående vad gäller kliniskt diagnostik och värderingen av symptomet. / The essay explores the human psyche by the French psychoanalyst and psychiatrist Jacques Lacan's psychoanalytic theory. The essay examines the subject's conditions and possibilities based on Lacanian theory, and what implications it has on symptom location in clinical diagnostics. The method uses Lacanian theory and descriptions of the subject's status, the production of which is abstracted to a set of rules. The theory's validity tested in the paper on clinical case reports and other such cases. In the discussion it will be the implication of the Lacanian theory of the subject is extensive in terms of clinical diagnosis and evaluation of the symptom. Subject The real imaginary and symbolic order Lack The Thing Symptom Phallos Desire of the Mother Name of the Father Structures of the personality Violence Jouisance Demand Desire Sublimations. Subjektet Den reala imaginära och symboliska ordningen Brist Tinget Symptomet Fallos Modersbegär Fadersnamnet Personlighetsstrukturer Våld Njutning Krav Begär Sublimering.
5	”I det ordlösa språket – ” : Medveten och omedveten tystnad i Nelly Sachs lyrik mellan ”framtorterade bokstäver” och andra tecken Lönndahl, Hedvig January 2019 (has links) Uppsatsens problemställning rör frågan om det är möjligt att utröna hur tystnaden framställs i Nelly Sachs sena lyrik och vad den säger, och huruvida det är möjligt att relatera denna tystnad till en medveten kontra omedveten uttrycksform. Min avsikt är alltså att undersöka de strukturer eller mönster – medvetna som omedvetna – som står att finna i Sachs lyrik som kan kopplas samman med denna tystnad, inte för att fastställa en dikts betydelse utan för att undersöka hur tystnadens närvaro tar sig uttryck och låter sig urskiljas i hennes dikter. Jag gör detta dels genom att i uppsatsens del ett redogöra för hur tystnaden som tema och problem uppfattas i den tidigare forskningen. I del två försöker jag fördjupa dessa rön genom en vidare koppling till Sachs modernistiska formspråk, och med hjälp av bland annat psykoanalytisk teori görs ett antal närläsningar av hennes senare dikter. Den teoretiska ramen för diskussionen hämtar jag alltså främst från psykoanalysen som på olika vis uppmärksammar lakuner, trauman och omedvetna dimensioner i språket, vilket jag menar kan öka förståelsen för tystnadens problematik hos Sachs. Undersökningen genomförs närmare bestämt i linje med Julia Kristevas teoribildning. Kristeva är psykoanalytiker och även professor i lingvistik och har formulerat teorier om det poetiska språket som visat sig fruktbara i min läsning av det ”ordlösa språket” hos Sachs. Kathrin M. Bower refererar träffande till Kristevas arbete som ”Kristeva’s distinctive brand of psychoanalytic semiotics”. Nelly Sachs tystnad lyrik det ordlösa språket tystnadens språk tystnadens tematik tystnadens form tankstreckets funktion Julia Kristeva Tinget chora det semiotiska det symboliska det melankoliska det moderliga modersmetaforen "Flykt och förvandling" "Än hyllar döden livet" "Nelly Sachs samlade dikter". General Literature Studies Litteraturvetenskap

1

Page generated in 0.0329 seconds