This study will compare two prominent goddesses from the ancient Greek and Roman worlds, Athena and Minerva. The purpose is to explore what differences and likenesses the two goddesses have with each other, to see if a major distinction can be made between the two using mythological descriptions. The reason for the study is to show to what extent the Roman goddess Minerva had her own mythological background, attributes and character as distinct from that of Athena.  In academia the difference between Athena’s and Minerva’s characteristics are vague and unclear. Minerva’s Roman mythological background is often hard to point out since the Romans borrowed several mythological views of the gods and goddesses from the Greek perspective of the gods. With this comparison one will be able to more clearly know how the Romans viewed Athena’s counterpart by comparing the main Greek and Roman mythical description of the two. The materials used to compare the two will comprise of the Iliad, and the Aeneid. The fact that the ancient religions of Greece and Rome were different concerning their gods' character and place in the mythology of each culture is at times overlooked, albeit recognized. At instances they are simply lumped together as one and the same even though major differences might exist between them and the way they were viewed in their respective cultures. This habit of treating the gods in the respective sphere of Greek and Roman as the same is problematic because it takes away our understanding of them as gods from different religious cultures. This is particularly the case in our unconscious mind when we study Greek and Roman religion. The goal of this study is to identify what differences can be found and thereby get a clearer understanding of the similarities or differences between Athena and Minerva.

Uppsatsens syfte är att analysera olika egyptiska och romerska konstverk för att avgöra skillnaden mellan de två olika stilarna och avgöra gudinnans symboliska och estetiska syfte.  Den huvudsakliga metoden som har använts är Panofskys ikonografiska analys som är uppdelad i tre steg.  Den ytliga analysen, konstverkets bakgrund och i det sista steget används de två tidigare stegen för att utföra en analys av konstverkets betydelse och syfte. Dessa tre steg kallas även för det pre-ikoniska, det ikonografiska och det ikonologiska steget  Egyptisk och romersk konst är olika beroende på vilken form de var skapade i. Skulpturer användes i både tempel och hem men de egyptiska skulpturerna skapades av präster vid templen. Romerska skulpturer var oftast större och i tyngre material som marmor vilket tyder på en mer offentlig användning av i tempel eller/och av rikare sponsorer som senatorer och kejsare.  Romerska skulpturer skiljer sig från de egyptiska skulpturerna genom att ha ett estetiskt syfte utöver ett religiöst syfte. De hade inte bara ett mer dekorativt utseende, till skillnad från de strikta egyptiska skulpturerna, utan var också placerade i villor och tempel för estetiskt bruk istället för tillbedjan. Isis var sällan huvudpersonen i egyptiska eller romerska målningarna utan var oftast en stödjande karaktär till huvudpersonen. De romerska målningarna fanns i allmänna rum som tempel och hem medan egyptiska målningar, trots att de också fanns i tempel, ofta användes i gravkammaren. De var inte avsedda att betraktas av allmänheten och många forskare argumenterar att de inte kan ses som konstverk på grund av detta. Egyptiska målningar med Isis användes dessutom ofta som propaganda för att förstärka en faraos rykte. Detta var ett syfte som romerska målningar oftast saknade.

Thousands of years ago in Ancient Mesopotamia there was an abundant Pantheon of gods and goddesses. Circa 3000–2300 B.C.E, separate cults started to form relating to two of these goddesses: Ninisina and Gula. They were quite similar, both associated with healing, as were several other goddesses in the area. Over time they all fused, and their names disappeared one by one, until one remained; Gula. Scholars of today often tend to see them all as one type of goddess, their names interchangeable. This essay researches Ninisina and Gula, and the intention is to see if they truly are the “same”. A number of hymns and healing spells are analysed and used to compare the goddesses. This comparison is based on three themes; “Healing”, “Praise” and “Prayer & Intention”, and finds that indeed the manner of their healing and their characters differ. The essay also discusses how central their roles as healers are. It is shown that even though healing is always mentioned in every chosen text, other traits are often emphasised more.

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka Asherahs roll i den forntida israelitiska religionen i förhållande till Jahve.</p>

Syftet med denna uppsats är att undersöka Asherahs roll i den forntida israelitiska religionen i förhållande till Jahve.

Kvarnen står i ett hus som brinner.Den lila gudinnan är också där, hon blir till aska. Allt var i det där huset och när jag skriver allt så menar jag det. Egentligen är essän det enda som klarade sig. Den låg i ett mail. Vad gör en häxa utan sin dolk, sitt ljus? Hon ger sig inte, hon blir starkare, hon får blodad tand.Jag måste använda häxkrafterna nu, mina naglar är längre än någonsin.Jag hinner inte samla längre, jag minns vad jag la i kvarnen så jag kan inte göra annat än mala nu. Simon säger att jag är Fucking Phoenix! / Jag fick börja om på min masterutställning efter branden i grafikhuset på Skeppsholmen där jag hade min ateljé. Jag tänkte mycket på förvandling, att vara en fågel Fenix, att göra sig starkare med hjälp av saker en älskar. Det blev temat för utställningen och essän.

<p>I det norsk-isländska skaldespråket kan Hel ha tre olika betydelser: ett dödsrike, en gudinna eller "att dö". Tvetydigheten i användandet finns på flera håll i de skriftliga källorna. Tidigare forskning har bland annat tolkat Helföreställningen som en metafor för döden eller en förkristen straffort. Hel har dock nästan alltid studerats i jämförelse med andra gudinnor eller hinsidesföreställningar. Denna undersökning sätter därför fokus på Hel i hopp om att få fram en djupare förståelse för föreställningen.</p><p>Snorre Sturlason är en viktig källa och han beskriver Hel som dotter till Loke samt syster till Midgårdsormen och Fenrisulven. Detta placerar henne i jättarnas sfär och det kosmiska dramat där gudar och jättar dödar varandra i samband med Ragnarök. Snorres beskrivning av Hel är knepig att förlita sig på då vissa delar som till exempel Nifelheim verkar vara hans eget påfund och andra delar verkar vara influerade av samtidens kristna lära. Skaldedikter bekräftar dock stora delar av Hels familjära tillhörighet. Flera skaldedikter ger också bilden av en verklig föreställning kring det mytiska väsendet Hel. Kanske beror det på att olika människor hade olika sätt att betrakta Hel. Där vissa såg en metafor för döden kunde andra se en verklig härskarinna eller dödsrike. Det kan också vara så att Hel hade en djupare betydelse som den död alla människor måste möta, ett individuellt Ragnarök man hade ambivalenta känslor inför. Vissa forskares tolkning av Hel som enbart en straffort grundas mycket på källor med kristen påverkan eller till fall där föreställning även kan kopplas till dödsrikena Valhall och graven. Bilden av Hel i källorna visar snarare en plats för både mörker och paradis, kanske att härskarinnan dömde var de döda skulle fortsätta sin hinsides tillvaro.</p><p>Bland materialet från gravar kan inga exakta föreställningar om Hel tydas. Intressant är dock hästar som rustades med isbroddar och kvinnogravar som innehöll slädar. De antyder en resa neråt och norrut på vinterväglag, den riktning myterna beskriver att man reser för att komma till Hel. De gotländska bildstenarna är en arkeologisk källa med mytiskt bildmaterial som oftast kopplas till Valhall både genom sin form och bildscenerna. I båda fallen har denna undersökning visat att stenarnas form och vissa bilder kan illustrera Helgrindar och andra element ur myter förknippade med Hel.</p>

I det norsk-isländska skaldespråket kan Hel ha tre olika betydelser: ett dödsrike, en gudinna eller "att dö". Tvetydigheten i användandet finns på flera håll i de skriftliga källorna. Tidigare forskning har bland annat tolkat Helföreställningen som en metafor för döden eller en förkristen straffort. Hel har dock nästan alltid studerats i jämförelse med andra gudinnor eller hinsidesföreställningar. Denna undersökning sätter därför fokus på Hel i hopp om att få fram en djupare förståelse för föreställningen. Snorre Sturlason är en viktig källa och han beskriver Hel som dotter till Loke samt syster till Midgårdsormen och Fenrisulven. Detta placerar henne i jättarnas sfär och det kosmiska dramat där gudar och jättar dödar varandra i samband med Ragnarök. Snorres beskrivning av Hel är knepig att förlita sig på då vissa delar som till exempel Nifelheim verkar vara hans eget påfund och andra delar verkar vara influerade av samtidens kristna lära. Skaldedikter bekräftar dock stora delar av Hels familjära tillhörighet. Flera skaldedikter ger också bilden av en verklig föreställning kring det mytiska väsendet Hel. Kanske beror det på att olika människor hade olika sätt att betrakta Hel. Där vissa såg en metafor för döden kunde andra se en verklig härskarinna eller dödsrike. Det kan också vara så att Hel hade en djupare betydelse som den död alla människor måste möta, ett individuellt Ragnarök man hade ambivalenta känslor inför. Vissa forskares tolkning av Hel som enbart en straffort grundas mycket på källor med kristen påverkan eller till fall där föreställning även kan kopplas till dödsrikena Valhall och graven. Bilden av Hel i källorna visar snarare en plats för både mörker och paradis, kanske att härskarinnan dömde var de döda skulle fortsätta sin hinsides tillvaro. Bland materialet från gravar kan inga exakta föreställningar om Hel tydas. Intressant är dock hästar som rustades med isbroddar och kvinnogravar som innehöll slädar. De antyder en resa neråt och norrut på vinterväglag, den riktning myterna beskriver att man reser för att komma till Hel. De gotländska bildstenarna är en arkeologisk källa med mytiskt bildmaterial som oftast kopplas till Valhall både genom sin form och bildscenerna. I båda fallen har denna undersökning visat att stenarnas form och vissa bilder kan illustrera Helgrindar och andra element ur myter förknippade med Hel.

<p>My essay is a description about the religion Wicca; laws, ethics, history, rites, inauguration and how they relate to the gods and the different seasons.It’s also about the wiccan history and how wicca have created their own history by taking old mythic stories and making them their legacy.</p>

My essay is a description about the religion Wicca; laws, ethics, history, rites, inauguration and how they relate to the gods and the different seasons.It’s also about the wiccan history and how wicca have created their own history by taking old mythic stories and making them their legacy.