Global ETD Search

11	En gång Allmoder : kvinnosyn från förbiblisk tid till våra dagar : patriarkatets intåg och Gudinnornas fall Persson, Hanna January 2001 (has links) <p><em>Anledningen till varför utvecklingen tog riktningen från kvinnan till mannen?</em></p><p>Gudinnan har hittills spelat en mycket passiv roll i historieskrivningen. En förändring står dock för dörren. Enligt mina källor kan det bevisas att Gudinnan tillbads från 7000 f Kr till 300 e Kr. Områden, framför andra, där hon tillbads var exempelvis nutida Irak, Saudiarabien, Israel, men också Irland. Tiden vi rör oss i är emellertid så avlägsen att det är oerhört svårt att tala om hur det var. Men för att följa strömmen och referera i likhet med den allmänna uppfattningen så uppnådde kvinnan sin status i och med sin förmåga att ge liv. Det gjorde henne gudomlig. När människan så småningom blev varse hur fortplantningen fungerade falnade kvinnans metafysiska kraft. Ungefär där inträder patriarkatet och kvinnans roll förskjuts mer och mer in i det fördolda. Gudinnorna ersätts på olika sätt med Gudar och snart är det bortglömt att kvinnliga gudomliga väsen ens existerat. Mannens avundssjuka gentemot kvinnan, gentemot hennes livgivande kraft utgjorde en grogrund för patriarkatet.</p><p><em>Kyrkans roll?</em></p><p>När de bibliska religionerna gör sitt intåg har följaktligen patriarkatet redan gjort sitt intåg. De kvinnliga Gudinnorna hade ersatts med Gudar. Vad som är unikt med de bibliska religionerna och vad som gör dem nyskapande i denna mångfasetterade gudavärld är att de är monoteistiska. Deras ende Gud kommer dock att bli manlig, en himmelsk fader och kvinnans underordnade ställning försvagas ytterligare på grund av judendomen och kristendomen. Även om grundbudskapet inte var detta kan det inte förnekas att bl.a. kyrkofäderna spelat en mycket aktiv roll i förtrycket av kvinnan.</p><p><em>Hur ser kvinnorna idag på att Jesus är man likaså kristendomens Gud?</em></p><p>Bland de kvinnliga präster och pastorer som kommit till tals i Erikssons bok, som jag för övrigt baserar mitt sista kapitel på, tycks dock grundsynen på den maskulina treenighet som kristendomen bygger på vara förstående. Som kvinnor saknar de givetvis förebilder i de bibliska texterna, men de har lärt sig att ta till vara på dem som finns. De har försökt att se till grundbudskapet i Jesu lära, allas lika värde, att ingen är förmer någon annan. De försöker att plocka fram det goda. Mycket har genom tiderna missförståtts. Man upplever att Jesus var en mycket annorlunda man, en man som står på deras sida.</p> / Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till "Dahlin". gudsbild patriarkat gudinna genusstudier kvinnosyn människosyn gudinnetro Religion/Theology Religionsvetenskap/Teologi History of religion Religionshistoria Gender studies Genus HUMANITIES and RELIGION HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP
12	En gång Allmoder : kvinnosyn från förbiblisk tid till våra dagar : patriarkatets intåg och Gudinnornas fall Persson, Hanna January 2001 (has links) Anledningen till varför utvecklingen tog riktningen från kvinnan till mannen? Gudinnan har hittills spelat en mycket passiv roll i historieskrivningen. En förändring står dock för dörren. Enligt mina källor kan det bevisas att Gudinnan tillbads från 7000 f Kr till 300 e Kr. Områden, framför andra, där hon tillbads var exempelvis nutida Irak, Saudiarabien, Israel, men också Irland. Tiden vi rör oss i är emellertid så avlägsen att det är oerhört svårt att tala om hur det var. Men för att följa strömmen och referera i likhet med den allmänna uppfattningen så uppnådde kvinnan sin status i och med sin förmåga att ge liv. Det gjorde henne gudomlig. När människan så småningom blev varse hur fortplantningen fungerade falnade kvinnans metafysiska kraft. Ungefär där inträder patriarkatet och kvinnans roll förskjuts mer och mer in i det fördolda. Gudinnorna ersätts på olika sätt med Gudar och snart är det bortglömt att kvinnliga gudomliga väsen ens existerat. Mannens avundssjuka gentemot kvinnan, gentemot hennes livgivande kraft utgjorde en grogrund för patriarkatet. Kyrkans roll? När de bibliska religionerna gör sitt intåg har följaktligen patriarkatet redan gjort sitt intåg. De kvinnliga Gudinnorna hade ersatts med Gudar. Vad som är unikt med de bibliska religionerna och vad som gör dem nyskapande i denna mångfasetterade gudavärld är att de är monoteistiska. Deras ende Gud kommer dock att bli manlig, en himmelsk fader och kvinnans underordnade ställning försvagas ytterligare på grund av judendomen och kristendomen. Även om grundbudskapet inte var detta kan det inte förnekas att bl.a. kyrkofäderna spelat en mycket aktiv roll i förtrycket av kvinnan. Hur ser kvinnorna idag på att Jesus är man likaså kristendomens Gud? Bland de kvinnliga präster och pastorer som kommit till tals i Erikssons bok, som jag för övrigt baserar mitt sista kapitel på, tycks dock grundsynen på den maskulina treenighet som kristendomen bygger på vara förstående. Som kvinnor saknar de givetvis förebilder i de bibliska texterna, men de har lärt sig att ta till vara på dem som finns. De har försökt att se till grundbudskapet i Jesu lära, allas lika värde, att ingen är förmer någon annan. De försöker att plocka fram det goda. Mycket har genom tiderna missförståtts. Man upplever att Jesus var en mycket annorlunda man, en man som står på deras sida. / Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till "Dahlin". gudsbild patriarkat gudinna genusstudier kvinnosyn människosyn gudinnetro Religion/Theology Religionsvetenskap/Teologi History of religion Religionshistoria Gender studies Genus HUMANITIES and RELIGION HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP
13	Afrodite : en kvinna av idag Nyberg, Siv January 2005 (has links) <p>Syftet med uppsatsen har varit att få en uppfattning om hur andra ser på Afrodite, om de beskriver henne som i myterna eller om det finns en annan bild av henne, men också att få en beskrivning av Afrodite som en kvinna av idag och vilka egenskaper hon i sådana fall har.</p><p>Empiriska data har samlats in med hjälp av kvalitativ intervju med öppna frågeställningar. Utgångspunkten har varit en bild av en staty med Afrodite, Pan och Eros och informanterna fick beskriva vad de såg och kände inför bilden. Därefter följde en frågeställning om vem Afrodite-kvinnan av idag är. Förutom bilden av statyn diskuterade informanterna Afrodite som barn och tonåring, kvinnan Afrodite, kärlek och sexualitet, yrke och makt, man och barn, utseende och skönhet.</p> Afrodite Venus animus Pan grekisk mytologi Amor Eros sexualitet kvinna gudinna jungiansk psykologi C. G. Jung arketyp anima Psychology of religion Religionspsykologi HUMANITIES and RELIGION HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP Religion/Theology Religionsvetenskap/Teologi
14	Arketyper och gudinnor : en jungiansk analys av två kvinnor Sundberg, Eva January 2005 (has links) <p>Syftet med denna uppsats är att undersöka och granska hur vissa utvalda delar av den jungianska psykologin kan appliceras och förstås på två vanliga problem som kvinnor kan uppleva.</p><p>Mina frågeställningar har varit följande:</p><p>- På vilket sätt kan grekisk gudinnemytologi tolkad ur ett jungianskt psykologiskt perspektiv appliceras och användas på två kvinnor av dagens samhälle?</p><p>- Hur kan delar av missbruk med avseende på dessa båda kvinnor förklaras med hjälp av ett jungianskt perspektiv?</p><p>- Vilken roll kan det feminina medvetandet spela i avseende på hur dessa kvinnor upplever sig själva och sin omvärld?</p><p>Jag har valt att avgränsa mig och fokusera på de områden som rör kvinnor och kvinnors liv, även om de författare som jag har använt mig av i vissa avsnitt har menat att tankegångarna är lika applicerbara och intressanta för och på en man. Jag har dock valt att utgå från ett kvinnoperspektiv, eftersom min undersökning också har utgått ifrån två kvinnor.</p><p>Jag har valt att inte gå in i drömtolkning och drömmars betydelse och inverkan på grund av arbetets omfattning. Jag har också valt att inte använda mig av eller härleda fenomen till sagotolkning, förutom de delar som den grekiska gudinnemytologin står för. Även detta har jag valt att avgränsa för att arbetet annars skulle ha nödgats att få en annan inriktning och dimension. Jag har valt att bara ta upp de delar som är relevanta för mina två fall för att arbetet inte skulle bli för omfattande. Jag är också medveten om att detta arbete har en begränsning i form av att arketypteorin kunde ha utvecklats mera, men även i detta fall har jag valt att avgränsa mig eftersom dimensionerna av detta arbete inte tillåter detta. Att jag har valt att ta upp jungianska forskare innebär också att jag har valt att inte ta upp och vidröra tex. annan forskning inom missbruksområdet, eller inom området kvinnopsykologi av samma orsaker som ovan.</p> jungiansk psykologi C. G. Jung feminism arbetsnarkomani Demeter arketyp gudinna grekisk mytologi missbruk spelmissbruk matmissbruk gynocentrisk feminism A. A. anonyma alkoholister kvinnovetenskap Psychology of religion Religionspsykologi HUMANITIES and RELIGION HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP Religion/Theology Religionsvetenskap/Teologi
15	Afrodite : en kvinna av idag Nyberg, Siv January 2005 (has links) Syftet med uppsatsen har varit att få en uppfattning om hur andra ser på Afrodite, om de beskriver henne som i myterna eller om det finns en annan bild av henne, men också att få en beskrivning av Afrodite som en kvinna av idag och vilka egenskaper hon i sådana fall har. Empiriska data har samlats in med hjälp av kvalitativ intervju med öppna frågeställningar. Utgångspunkten har varit en bild av en staty med Afrodite, Pan och Eros och informanterna fick beskriva vad de såg och kände inför bilden. Därefter följde en frågeställning om vem Afrodite-kvinnan av idag är. Förutom bilden av statyn diskuterade informanterna Afrodite som barn och tonåring, kvinnan Afrodite, kärlek och sexualitet, yrke och makt, man och barn, utseende och skönhet. Afrodite Venus animus Pan grekisk mytologi Amor Eros sexualitet kvinna gudinna jungiansk psykologi C. G. Jung arketyp anima Psychology of religion Religionspsykologi HUMANITIES and RELIGION HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP Religion/Theology Religionsvetenskap/Teologi
16	Arketyper och gudinnor : en jungiansk analys av två kvinnor Sundberg, Eva January 2005 (has links) Syftet med denna uppsats är att undersöka och granska hur vissa utvalda delar av den jungianska psykologin kan appliceras och förstås på två vanliga problem som kvinnor kan uppleva. Mina frågeställningar har varit följande: - På vilket sätt kan grekisk gudinnemytologi tolkad ur ett jungianskt psykologiskt perspektiv appliceras och användas på två kvinnor av dagens samhälle? - Hur kan delar av missbruk med avseende på dessa båda kvinnor förklaras med hjälp av ett jungianskt perspektiv? - Vilken roll kan det feminina medvetandet spela i avseende på hur dessa kvinnor upplever sig själva och sin omvärld? Jag har valt att avgränsa mig och fokusera på de områden som rör kvinnor och kvinnors liv, även om de författare som jag har använt mig av i vissa avsnitt har menat att tankegångarna är lika applicerbara och intressanta för och på en man. Jag har dock valt att utgå från ett kvinnoperspektiv, eftersom min undersökning också har utgått ifrån två kvinnor. Jag har valt att inte gå in i drömtolkning och drömmars betydelse och inverkan på grund av arbetets omfattning. Jag har också valt att inte använda mig av eller härleda fenomen till sagotolkning, förutom de delar som den grekiska gudinnemytologin står för. Även detta har jag valt att avgränsa för att arbetet annars skulle ha nödgats att få en annan inriktning och dimension. Jag har valt att bara ta upp de delar som är relevanta för mina två fall för att arbetet inte skulle bli för omfattande. Jag är också medveten om att detta arbete har en begränsning i form av att arketypteorin kunde ha utvecklats mera, men även i detta fall har jag valt att avgränsa mig eftersom dimensionerna av detta arbete inte tillåter detta. Att jag har valt att ta upp jungianska forskare innebär också att jag har valt att inte ta upp och vidröra tex. annan forskning inom missbruksområdet, eller inom området kvinnopsykologi av samma orsaker som ovan. jungiansk psykologi C. G. Jung feminism arbetsnarkomani Demeter arketyp gudinna grekisk mytologi missbruk spelmissbruk matmissbruk gynocentrisk feminism A. A. anonyma alkoholister kvinnovetenskap Psychology of religion Religionspsykologi HUMANITIES and RELIGION HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP Religion/Theology Religionsvetenskap/Teologi
17	The Sheela-na-gig and the creation of her history : a comparative analysis of two theories concerning the mysterious medieval figure Pettersson, Joanna January 2017 (has links) After scholars started conducting research on the medieval Sheela-na-gig carvings, a number of theories regarding the purpose and origin of the figure have been suggested. The question has been tackled through many different approaches, but still remains unfinished as there are no written records explaining what the Sheela-na-gig figure actually is. Scholars have divided into different areas, approaching the discussion from different disciplines: art history, medieval social history, and religious history (both Christian and pre-Christian) to name a few. As the figure is usually found on Christian buildings but is distinguished by very sexual imagery, it leaves the door open for many interpretations. This thesis looks at two common theories on what the Sheela-na-gig is; one which is viewing her as a Romanesque warning against lust and sin, and one which argues that the figure is a folk deity used as an amulet for childbirth, symbolising both life and death. By using discourse theory and a comparative method, this thesis compares the descriptions and arguments of the different theories, and studies the intention behind them. The thesis then shows how the theories choose to focus their search for evidence in order to support their own perspective, while also excluding information which does not serve their particular agenda. History of Religions Sheela-na-gig Sheila-na-gig Romanesque Art History Fertility Folklore Folk Deity Goddess Childbirth Lust Sexuality Anthony Weir James Jerman Barbara Freitag Religionshistoria Sheela-na-gig Sheila-na-gig Romanesque Konsthistoria Fertilitet Folklore Gudom Gudinna Barnafödsel Lust Sexualitet Anthony Weir James Jerman Barbara Freitag History of Religions Religionshistoria
18	Kronor, kransar och diadem som rollsymboler i Rubens målningar över Maria de’ Medicis liv / Crowns, wreaths and diadems as role symbols in Rubens’s Marie de’ Medici Cycle af Klinteberg, Kristina January 2022 (has links) This is a study on crowns, wreaths and diadems as role symbols in Peter Paul Rubens’s 24 paintings for Marie de’Medici in Paris, 1622 – 1625. In these paintings, historic facts are shown with the addition of mythological gods and their symbols giving allegorical scenes, where sometimes also Christian symbols or subjects can be traced. A reader of these painted motifs therefore can choose to see the symbols as regal, Christian or mythological. The crown and the wreaths rarely present a challenge in modern interpretations, but the magnificent diadem does. Rubens chooses this diadem for higher goddesses, and for the queen a couple of times too. For some reason, this symbol is mostly misread in analyses. At this point in history, the crowns and the wreaths have been collected from divine spheres and turned into physical objects on earth used by the high and mighty. The large diadem has not; it is still only a symbol on a goddess. If and when put on a human in a portrait, the symbol gives the lady the abilities and characters of a goddess. Rubens uses his own design when turning this symbol into a physical picture;it is a high, pointed diadem with pearls and coloured gems set in gold. He has used it on goddesses both before and after the Medici commission. Today, we have seen numerous spectacular headpieces like this from late 18th century an onwards, wherefore it is an easy mistake to believe that Rubens copied what he saw instead of, as he actually did, foreboding a coming fashion. In addition to confirming this, I also suggest that it is the highest goddess Juno queen Marie is personifying. Juno is mostly known today as a goddess for women and childbirth. But she had far more masculine tasks in earlier days: she was seen as the saviour of the country and a special counsellor of the state. These two important roles are exactly what Marie de’ Medici took on when acting as regent for her young son, Louis XIII,after the murder of her husband, the late Henry IV. By putting Juno’s diadem on Marie’s head, when sitting on a throne, the divine abilities are manifested according to how a historic period could be transferred to the allegorical language in a painting at the time. Peter Paul Rubens Marie de’ Medici Maria de’ Medici Henri IV Henry IV Louis XIII crown wreath diadem role symbol Juno Roman mythology goddess Luxembourg Palace Louvre regent regency Peter Paul Rubens Marie de’ Medicis Maria de’ Medici Henri IV Henrik IV Louis XIII Ludvig XIII krona krans diadem rollsymbol Juno romersk mytologi gudinna Luxembourgpalatset Louvren regent änkedrottning Humanities and the Arts Humaniora och konst

Search results