Sammanfattning: Uppsatsen ämnar undersöka den svenska centralbankens mömöjligheter att distribuera digitala centralbankspengar till allmänheten utifrån ett konstitutionellt perspektiv. Som utgångspunkt för att utreda frågan, om digitala centralbankspengar, behandlar uppsatsen Riksbankens förslag att införa kontobaserade e- kronor. Genom att tillämpa en rättsdogmatisk metod besvaras frågeställningar om Riksbanken, med nuvarande reglering, har mandat att tillhandahålla konto- baserade e-kronor till allmänheten. Därefter följer en utredning av vilka konsekvenser Riksbankens mandat skulle medföra på den svenska betalningsmarknaden, för att besvara frågan om huruvida Riksbankens mandat bör omfatta kontobaserade e-kronor eller inte. Framställningens slutsatser mynnar ut i att den svenska betalningsmarknaden kan komma att påverkas negativt både för de fall Riksbankens mandat skulle förbli oförändrat eller komma att ändras. Redogörelsen visar bland annat på att ett oförändrat mandat för med sig att en klassisk centralbanksuppgift, att tillhandahålla lagligt betalningsmedel, kan komma att fasas ut. Vid ett utökat mandat visar utredningen att den finansiella stabiliteten kan äventyras då risken för bankrusningar befaras öka. I uppsatsen behandlas och diskuteras frågeställningar om pengars natur, Riksbankens mandat och vilka inverkningar digitala centralbankspengar kan komma att medföra på den svenska betalningsmarknaden. / Abstract: The main aim of the current thesis is to investigate whether it is constitutional for Sweden’s central bank, the Riksbank, to issue a central bank digital currency. To answer this question, the Riksbank’s proposal for an account-based digital currency is discussed. This discussion is followed by an analysis of the expected consequences of keeping the present legislation, as compared to the consequences of changing it, in order to allow for a central bank issued account-based digital currency. The thesis concludes that both courses of action, keeping the current legislation and changing it, will likely lead to problematic consequences for the Swedish payment market. On the one hand, keeping the current legislation would result in the Riksbank no longer providing legal tender, something that is traditionally seen as one of the main responsibilities of a central bank. On the other hand, a revision of the legislation, granting the Riksbank the power to issue an account-based digital currency, risks leading to bank runs, and may thus jeopardize financial stability.

Bakgrund: Mycket talar för att Sverige kan komma att bli det första kontantfria landet i världen. I och med digitaliseringen har Sveriges Riksbank initierat ett projekt, ”E-kronan”, för att eventuellt lansera en digital valuta som komplement till de fysiska kontanterna. Denna uppsats kommer kartlägga de olika inställningarna som yngre användare i åldersgruppen 20 – 30 år kan tänkas ha och de bakomliggande faktorerna till dessa inställningar. Därmed ämnar uppsatsen bidra med en förståelse för hur den yngre generationen upplever E-kronan som alternativ till fysiska kontanta medel samt som underlag till beslutsfattare huruvida E-kronan bör implementeras utifrån ett användarperspektiv. Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att kartlägga svenska 20 – 30 åringars inställning till en potentiell implementering av E-kronan som komplement till dagens fysiska kontanter, samt de bakomliggande faktorerna till de identifierade inställningarna. Genomförande: Uppsatsen har genom ett kvalitativt tillvägagångsätt intervjuat 58 personer under en tidsperiod på sju veckor. Författarna har använt sig av ett bekvämlighetsurval i kombination med ett kvoturval. I uppsatsen identifieras fyra typer beroende på respondenternas inställning samt skildras ett analysverktyg för att illustrera vilka bakomliggande faktorer som har haft större påverkan på avsikten att använda E-kronan. Slutsats: Uppsatsförfattarna kommer fram till att beredskapen för E-kronan inte är densamma som behovet som upplevs för den. Dessutom är information om projektet en väsentlig del som i nuläget begränsar respondenterna i deras beslutsfattande. Slutligen rekommenderar även uppsatsförfattarna att E-kronan bör utgöra ett betalalternativ som skiljer sig från dagens existerande. / Background: Sweden could become the first cash-free country in the world. As a result of the digitalization, the Swedish Central Bank has initiated a project called the E-krona to investigate whether a launch of a digital currency should be realized to complement the hard cash. This essay will map the various attitudes that younger users in the age group 20 – 30 may have together with their underlying factors. Therefore, the essay aims to provide an understanding of how the younger generation experiences the E-krona as an alternative to hard cash as well as a basis for decision makers whether the E-krona should be implemented from a users' perspective. Purpose: The purpose of this essay is to map the Swedish 20 – 30-year old’s attitude towards a potential implementation of the E-krona as a complement to today's hard cash, as well as the underlying factors to the identified attitudes. Completion: The essay has been conducted through a qualitative approach in which 58 respondents were interviewed for a period of seven weeks. The authors have used a convenience selection combined with a ratio selection at the empirical gathering. The authors have identified four typologies dependent on the respondents' attitudes as well as created an analysis tool to illustrate which factors have had the most impact on the intention to use the E-krona. Conclusion: The authors have concluded that the readiness for the E-krona is not the same as the need for it. In addition, information about the project is an essential part that currently limits respondents in their decision making. Finally, the paper recommends that the E-krona should be designed with a unique infrastructure and functions to gain a competitive factor.

The relationship between exchange rate volatility and trade flow has been examined in a number of previous researches. The paper mainly focuses on investigating the impact of exchange rate volatility on export values from Sweden to Germany during 2000:01 and 2011:06. The Auto Regressive Distributed Lag (ARDL) model is employed to obtain the estimates of the long run equilibrium and the short run dynamics, simultaneously. The results indicate that the exchange rate volatility has significant short run effects on export value in majority of estimated industries while its meaningful long run impacts do not appear in any cases. However, applying the “bounds test” approach, the co-integration is also found in more than half cases due to long run impacts of other factors such as foreign income on export earnings.

Under det senaste decenniet har det skett en förändring i Sveriges betalningsmönster där kontanta betalningar nästan helt bytts ut mot elektroniska. I och med denna förändring har Riksbanken påbörjat en utredning om det finns ett behov av en centralbanksutgiven digital valuta, en så kallad e-krona. I denna uppsats analyseras e-kronans förväntade effekter på penningpolitiken och bankväsendet i Sverige. Detta studeras utifrån makroekonomiska teorier samt en kvalitativ undersökning. Studien finner att ett införande av en e-krona utan ränta kan komma att sätta ett zero lower bound på penningpolitiken i Sverige. En räntebärande e-krona kan istället ge Riksbanken möjligheter att utöva en mer kraftfull penningpolitik. Vi finner även att e-kronan kan komma att ses som ett säkert och effektivt betalningsalternativ till dagens betalningsmedel eftersom den vid en utgivning kommer att vara garanterat av Riksbanken. Därmed kan det komma att uppstå en undanträngningseffekt mot de privata bankernas affärsverksamhet vid ett införande av ekronan.

This paper analyses the innovative digital money CBDC and its potential influence in Sweden and China with Privacy Calculus Model. The research aims to understand how e-krona and e-CNY will influence individual privacy in Sweden and China, and what the similarities and differences are. The e-krona and e-CNY will further reduce the usage of cash, which is the full-anonymous money. E-krona may not be full-anonymous, when it replaces some cash, the payment privacy also gets reduced. E-krona and e-CNY will both allow their central banks to have more control of transaction data. Compared to cash, privacy is reduced. Compared to other e-payments such as bank cards, individual privacy is more protected. The commercial organizations may have less access to transaction data with e-krona and e-CNY, there will be less targeted advertising, individuals will have more privacy. Swedish interviewees also trust the current payment tools. But they think e-krona could further improve the payment system. Chinese interviewees complain a lot about private payment companies, they think the change by e-CNY will be great. For personal interest, both sides have interests in e-krona/e-CNY. But Swedish interviewees are interested in e-krona due to the willingness to try new things. Chinese interviewees also mention that they are attracted by its free transaction fees, linking the isolated payment platforms.

Till följd av avtagande kontanthantering i samhället och introduktionen av blockkedjeteknik, har Riksbanken sedan 2017 utrett möjligheten att introducera en digital centralbanksvaluta (Ekronan) som ett komplement på betalningsmarknaden. Till skillnad från inlåning i affärsbank, skulle valutan vara fri från kredit- och likviditetsrisk vilket kan agera som riskreducerande verktyg. Området är relevant att undersöka för SMF eftersom tidigare litteratur påvisar att individer agerar riskaversivt inför val av finansiella tjänster och att SMF saknar kontrollerade verktyg för riskhantering. Studien syftar därmed till att beskriva SMF:s efterfrågan på en kontobaserad, räntebärande E-krona som inlåningmedel och vilka faktorer som påverkar inställningen. Forskningsfrågan besvaras genom semistrukturerade intervjuer med sex SMF, Svenskt Näringsliv samt en företagsrådgivare från Svenska Handelsbanken. Resultatet indikerar att SMF är positivt inställda till E-kronan och värderar avsaknaden av kreditrisk framförallt i ett finansiellt instabilt scenario. Den teoretiska implikationen är att bolagen efterfrågar E-kronan vilket härrörs till ett riskaversivt beteende vid CM-processen. Vidare forskning föreslås där sambandet mellan exponerad finansiell risk och efterfrågan på E-kronan undersöks och valideras.

The Swedish central bank has in 2018 launched an investigation into what a digital e-currency in Sweden would look like. Tendermint is being investigated for a potential implementation. Tendermint is a blockchain building environment which has its own consensus-algorithm, and its own solution to the Byzantine general's problem. The most relevant part is the scalability and reliability of Tendermint. To do this we tested out the software by sending transactions between our computers, and recorded its performance in the case of one node and two nodes. After a series of simulations, we then come to the conclusion that indeed Tendermint is a suitable software for a potential e-krona.

Sverige rör sig mot ett kontantlöst samhälle i en takt som uppmärksammas internationellt. Det svenska betalningsväsendet kan komma att genomgå omfattande strukturella förändringar inom snar framtid. En av dessa förändringar kan antas vara införandet av den digitala centralbanksvalutan (CBDC) e-kronan. Då språnget mot det kontantlösa samhället börjat uttrycka sig i resten av världen är olika länders centralbanker mitt uppe i att reda ut de makroekonomiska effekter som en CBDC medför. Då e-kronan är ett nytt fenomen existerar det inte någon omfattande empirisk forskning, utan förhållandesättet är fortfarande teoretiskt. Vi undersöker därför de makroekonomiska effekter som kan tänkas uppstå vid införandet av en räntebärande e-krona från kort till lång sikt, samt diskuterar möjligheten för att använda e-kronan som ett penningpolitiskt styrmedel. Vi finner utifrån en modifiering av IS-MP-PC-modellen att en räntebärande e-krona som sätts i enlighet med inflationsmålet har liknande makroekonomiska effekter som styrräntan har idag. Vidare utvidgar vi en överlappande generationsmodell och visar på en undanträngning av reala tillgångar på lång sikt vid höga räntenivåer på e-kronan relativt till räntan på reala tillgångar i ett intergenerationellt sammanhang. / Sweden is moving towards a cashless society at an internationally recognized pace. The Swedish payment system may undergo extensive structural changes in the near future. One of these changes is assumed to be the introduction of the digital central bank currency (CBDC) e-krona. As the leap towards a cashless society has begun to manifest itself in the rest of the world, various countries' central banks are in the midst of figuring out the macroeconomic effects that a CBDC brings. As the e-krona is a new phenomenon, there is no extensive empirical research and the approach is still theoretical. We therefore investigate the macroeconomic effects that may arise from the introduction of an interest-bearing e-krona from the short to the long term and discuss the possibility of using the e-krona as a monetary policy instrument. By modifying the IS-MP-PC-model we find that an interest-bearing e-krona set in accordance with the inflation target has similar macroeconomic effects as the policy rate today. Furthermore, we extend an overlapping generations model and show a crowding out effect of real assets in the long run when the interest rate on the e-krona is high relative to the interest rate on real assets in an intergenerational context.

Titel: Kan funktioner från kryptovalutor förbättra Riksbankens föreslagna E-krona? Författare: Oscar Guregård och Viktor Nilsson Handledare: Mikael Knutsson Bakgrund: I takt med digitaliseringen minskar det fysiska kontantanvändandet. Riksbanken bemöter denna förändring med att utforska möjligheterna att ge ut en digitala kontanter, E-kronan. Eftersom detta är ett nytt område för Riksbanken och projektet fortfarande är i en utvecklingsfas finns det problemområden med de funktioner som Ekronan planeras ha. Forskning inom utveckling av digitala centralbankspengar antyder att kryptovalutor, ett alternativ till centraliserade betalningsstrukturer, har olika funktioner som kan lämpa sig väl för digitala utföranden av valutor. Studien ämnar att analysera olika funktioner inom kryptovalutorna Bitcoin, Ethereum och Ripple för att avgöra om de kan förbättra den föreslagna E-kronan. Syfte: Studiens syfte är att utifrån Riksbankens mål identifiera svagheter och problemområden i det nuvarande förslaget på teknisk lösning för E-kronan för att sedan analysera om funktioner från kryptovalutor kan åtgärda dessa. Om en funktion från en kryptovaluta kan åtgärda ett problem med E-kronan ska det undersökas på vilket sätt funktionen uppfyller Riksbankens mål till en högre grad än den nuvarande lösningen på problemet. Metod: En kvalitativ metod har använts för att samla tidigare forskning om fenomenet digitala centralbankspengar samt Riksbankens egna rapporter om E-kronans utförande för att genom intervjuer med kritiker finna problemområden. Dessa problemområden har med hjälp av funktioner från Bitcoin, Ethereum och Ripple analyserats för att avgöra om kryptovalutornas funktioner är bättre lämpade för att uppfylla E-kronans mål än Riksbankens egna förslag. Resultat: Studien finner att E-kronans största problemområden grundar sig i en överdriven komplexitet. Kryptovalutorna som undersökts och deras funktioner kommer med stor sannolikhet bidra till ännu mer komplexa utföranden istället för att skapa enklare lösningar, något som E-kronans kritiker värdesätter. / Title: Can functions from cryptocurrencies improve the Riksbank’s proposed E-krona? Authors: Oscar Guregård and Viktor Nilsson Supervisor: Mikael Knutsson Background: As digitalisation develops, the use of physical banknotes and cash decreases. The Riksbank is responding to this by exploring the possibility of issuing digital cash, the E-krona. As this is uncharted territory for the Riksbank and the project is still in development, there are challenges with the proposed functions that the E-krona is expected exhibit. Research in the development of Central Bank Digital Currencies, CBDC, suggests that cryptocurrencies, an alternative to centralized payment structures, have a variety of functions that may be well suited for CBDC’s. The study aims to analyze various features and functions of the cryptocurrencies Bitcoin, Ethereum and Ripple in order to determine whether they can improve the proposed E-krona or not. Purpose/object: The aim of the study is to identify weaknesses and problem areas in the current proposal for a technical solution for the E-krona based on the goals and objectives presented by the Riksbank, and to then analyze whether functions from cryptocurrencies can remedy these. If a function from a cryptocurrency can solve a problem with the E-krona, the study must examine in what way the function meets the Riksbank’s objectives to a greater degree than the current proposed solution. Methodology: A qualitative methodology has been used to gather previously researched data on the phenomenon CBDC and the Riksbank’s own reports on the aspects of the E-krona in order to find problem areas through interviews with critics of the project. These problem areas have been analyzed along with functions from Bitcoin, Ethereum and Ripple to determine whether the cryptocurrencies’ functions are better suited to meet the E-krona’s goals than the Riksbank’s own proposals. Results: The study finds that the E-krona’s biggest problem areas are based on excessive complexity. The cryptocurrencies that have been examined and their functions will probably contribute to even greater complexity in the functions of the E-krona instead of creating simpler solutions, something that the critics value.

I dag har det utvecklats många olika betalmetoder och tekniken har bidragit till att många betalningar nu sker digitalt. Pengar är inte det självklara valet för betalning utan alternativ som bankkort och andra digitala alternativ har utvecklats. De digitala alternativen har också mynnat ut i nya typer av valutor såsom kryptovalutor. Sveriges riksbank undersöker därför om digitaliseringen ska tas ett steg framåt vad gäller Sveriges valuta och har därför startat en utredning angående huruvida det kan vara till fördel för Sverige att skapa en ny digital valuta, en e-krona, som ska fungera som ett komplement till pengar. Obeståndsrättsligt finner vi idag regleringar för pengar samt enkla kontofordringar, men inte vad gäller kryptovalutor. När Kronofogdemyndigheten, utför ett utmätningsbeslut kan de två första egendomslagen behandlas enligt reglerna i utsökningsbalken (1981:774), men det blir mer komplicerat när det kommer till exempelvis kryptovalutor.  Frågeställningen i denna uppsats är hur ett eventuellt införande av en digital e-krona kan påverka utmätningsförfarandet i jämförelse med flera andra betalmetoder. Uppsatsen är skriven på ett sätt som jämför de nuvarande betalmetoderna pengar, enkla kontofordringar och kryptovalutor med ett eventuellt nytt betalsätt. För att kunna jämföra e-kronan med ovan nämnda betalmetoder utförs en grundlig genomgång av Riksbankens rapport vad gäller bakgrunden till initiativet, tänkt funktion och hur Riksbanken vill utforma den nya e-kronan. De moment som lyfts fram och analyseras i uppsatsen vad gäller utmätning är förhållandet till tredje man vid utmätning av lös egendom samt säkerställandet av egendomen.  Slutsatsen lyder att e-kronor som egendom ej kan besittas och ska därmed behandlas enligt 4 kap. 17 § i utsökningsbalken. Utmätningsförfarandet kan likt för enkla kontofordringar, ske genom att Kronofogdemyndigheten delger det berörda institutet, i e-kronors fall Riksbanken, att gäldenärens bankkonto ska utmätas och att alla inkomster och utgifter tillfaller Kronofogdemyndigheten. Likaledes kan säkerställandet liknas vid det med enkla kontofordringar, där Kronofogdemyndigheten meddelar berört institut, som ovan nämnt Riksbanken, ett förbudsmeddelande skriftligen, vilket ska delges Riksbanken enligt 6 kap. 11 § utsökningsförordningen (1981:981). Dock krävs vissa ställningstaganden inom områden såsom transparens, penningtvätt och redovisningsmedel innan Riksbanken kan vidareutveckla e-kronor.