This thesis compares MIDAS regressions, introduced in Ghysels, Santa-Clara and Valkanov (2002), to the RAMSES model, used by the Riksbank,in forecasting Swedish quarterly output growth (GDP). Using Swedish GPDdata from 1993Q1 and onwards, we compare forecasts for the period 2010Q1to 2011Q4, and we show that for longer forecast horizons (commonly usedby the Riksbank for monetary policy decisions), such as two and three yearsahead in time, the MIDAS regressions clearly outperforms the RAMSESmodel. For shorter horizons the results are not conclusive.KEYWORDS: MIDAS, GDP, forecasting, Sveriges Riksbank

<p>Lehman Brothers kollaps i september 2008 förändrade världens finanssystem och därutöver påskyndade den pågående processen av maktförflyttningen från G8-gruppen till den s.k. G20-gruppen. Därefter blev centralbanker huvudaktörer för att förhindra en kollaps av hela finansmarknaden. Under den ekonomiska nedgången vidtog Riksbanken och den Europeiska Centralbanken, ECB, penningpolitiska åtgärder för att stabilisera ekonomin i Sverige respektive euroområdet.</p><p>Uppsatsen analyserar Riksbankens och ECB:s penningpolitik och jämför dessa med varandra med fokus på hur de agerar under stress, i detta fall under finanskrisen 2008/09.</p><p>Uppsatsen använder en optimeringsmodell som beskriver centralbankers mål, preferenser och restriktioner. Modellen resulterar i en penningpolitiskränteregel, Taylorregeln. Under stress blir det vanliga målet, prisstabilitet, åsidosatt och fokus läggs snarare på ett säkert och stabilt</p><p>betalningssystem. Till följd av räntesänkningar under hösten 2008 och våren 2009 befinner sig den nominella räntan såväl i Sverige som i eurozonen nära noll, vilket ofta lägger grund för den s.k. likviditetsfällan, ett fenomen som optimeringsmodellen inte kan förklara. Därför kompletteras denna modell med Svenssons och Jeannes modell för analys av centralbanker under stress.</p><p>Uppföljningen av Riksbankens och ECB:s penningpolitiska möten, ekonomiska indikatorer såsom styrräntor, inflation, arbetslöshet och ekonomisk tillväxt visar giltigheten av optimeringsmodellen under normala omständigheter från januari till augusti 2008. Modellen är dock inte tillräcklig för att kunna beskriva centralbankernas agerande under stress, vilket är fallet för perioden september 2008 till oktober 2009. Modellen med likviditetsfällan visade sig var lämplig för analys av den här perioden. Riksbanken och ECB agerande, inklusive en styrränta nära noll, kan ha bidragit till att stabilisera finansmarknaden och t.o.m. till en viss återhämtning av ekonomin sedan våren 2009.</p><p>Skillnaderna mellan Riksbankens respektive ECB:s agerande var små. Styrräntan ligger på olika nivåer men de vidtagna åtgärderna genomfördes med samma anledning. Motsatsen till tidsperioden mellan september 2008 och oktober 2009 är uppenbar. Huvudmekanismen, räntekanalen, utnyttjades till</p><p>nästan 100 procent och andra åtgärder fick vidtas för att kunna stimulera och stabilisera ekonomin och banksektorn. Inflationsmålet åsidosattes på kort sikt och fokusen låg på ett säkert och stabilt betalningssystem.</p><p>Även om finanskrisen 2008/09 framstår som den värsta ekonomiska krisen i Sverige och euroområdet, hamnade ingen av ekonomierna i likviditetsfällan under en lång period även om några parametrar uppvisar risk för en sådan utveckling. Centralbankerna lyckades att skapa positiva inflationsförväntningar redan under våren 2009 så att det bara finns tecken för en likviditetsfälla under sista kvartalet 2008 och under första kvartalet 2009.</p>

Lehman Brothers kollaps i september 2008 förändrade världens finanssystem och därutöver påskyndade den pågående processen av maktförflyttningen från G8-gruppen till den s.k. G20-gruppen. Därefter blev centralbanker huvudaktörer för att förhindra en kollaps av hela finansmarknaden. Under den ekonomiska nedgången vidtog Riksbanken och den Europeiska Centralbanken, ECB, penningpolitiska åtgärder för att stabilisera ekonomin i Sverige respektive euroområdet. Uppsatsen analyserar Riksbankens och ECB:s penningpolitik och jämför dessa med varandra med fokus på hur de agerar under stress, i detta fall under finanskrisen 2008/09. Uppsatsen använder en optimeringsmodell som beskriver centralbankers mål, preferenser och restriktioner. Modellen resulterar i en penningpolitiskränteregel, Taylorregeln. Under stress blir det vanliga målet, prisstabilitet, åsidosatt och fokus läggs snarare på ett säkert och stabilt betalningssystem. Till följd av räntesänkningar under hösten 2008 och våren 2009 befinner sig den nominella räntan såväl i Sverige som i eurozonen nära noll, vilket ofta lägger grund för den s.k. likviditetsfällan, ett fenomen som optimeringsmodellen inte kan förklara. Därför kompletteras denna modell med Svenssons och Jeannes modell för analys av centralbanker under stress. Uppföljningen av Riksbankens och ECB:s penningpolitiska möten, ekonomiska indikatorer såsom styrräntor, inflation, arbetslöshet och ekonomisk tillväxt visar giltigheten av optimeringsmodellen under normala omständigheter från januari till augusti 2008. Modellen är dock inte tillräcklig för att kunna beskriva centralbankernas agerande under stress, vilket är fallet för perioden september 2008 till oktober 2009. Modellen med likviditetsfällan visade sig var lämplig för analys av den här perioden. Riksbanken och ECB agerande, inklusive en styrränta nära noll, kan ha bidragit till att stabilisera finansmarknaden och t.o.m. till en viss återhämtning av ekonomin sedan våren 2009. Skillnaderna mellan Riksbankens respektive ECB:s agerande var små. Styrräntan ligger på olika nivåer men de vidtagna åtgärderna genomfördes med samma anledning. Motsatsen till tidsperioden mellan september 2008 och oktober 2009 är uppenbar. Huvudmekanismen, räntekanalen, utnyttjades till nästan 100 procent och andra åtgärder fick vidtas för att kunna stimulera och stabilisera ekonomin och banksektorn. Inflationsmålet åsidosattes på kort sikt och fokusen låg på ett säkert och stabilt betalningssystem. Även om finanskrisen 2008/09 framstår som den värsta ekonomiska krisen i Sverige och euroområdet, hamnade ingen av ekonomierna i likviditetsfällan under en lång period även om några parametrar uppvisar risk för en sådan utveckling. Centralbankerna lyckades att skapa positiva inflationsförväntningar redan under våren 2009 så att det bara finns tecken för en likviditetsfälla under sista kvartalet 2008 och under första kvartalet 2009.

<p>Vår uppsats belyser hur bankerna arbetar när de sätter sina utlåningsräntor till privatkunder. Vilka konkurrenskrafter som de måste ta hänsyn till och hur bankerna försöker positionera sig på marknaden. Vår teoretiska utgångspunkt har två inriktningar, den första inriktningen handlar om hur bankerna sätter räntan internt, medan den andra inriktningen redogör för vilka möjligheter/hinder som finns för bankerna att positionera sig på marknaden. Vi har i studien valt att använda oss av kvalitativ metod. Intervjuer har skett med personer som har kunskap inom ämnet. Det insamlade materialet har sedan renskrivits och redogjorts under olika fruktbara rubriker vilka är kopplade till våra problemformuleringar.</p><p>Resultatet i studien visar att det spelrum som banken och dess tjänstemän har gällande priset i hög grad påverkas av rådande konkurrenssituation. Riksbanken styr räntan till alla banker och sedan är det upp till varje bank att själv sätta priset på sina utlåningsräntor. Visst kan Nordea lägga på hur mycket de vill på priset för att få en bättre marginal, men då kanske det kan bli svårt att få låna ut några pengar. Det handlar hela tiden om att arbeta rätt med priset och att arbeta effektivt med positionering samt att följa sina konkurrenter för att kunna hålla sig kvar på marknaden.</p>

Vår uppsats belyser hur bankerna arbetar när de sätter sina utlåningsräntor till privatkunder. Vilka konkurrenskrafter som de måste ta hänsyn till och hur bankerna försöker positionera sig på marknaden. Vår teoretiska utgångspunkt har två inriktningar, den första inriktningen handlar om hur bankerna sätter räntan internt, medan den andra inriktningen redogör för vilka möjligheter/hinder som finns för bankerna att positionera sig på marknaden. Vi har i studien valt att använda oss av kvalitativ metod. Intervjuer har skett med personer som har kunskap inom ämnet. Det insamlade materialet har sedan renskrivits och redogjorts under olika fruktbara rubriker vilka är kopplade till våra problemformuleringar. Resultatet i studien visar att det spelrum som banken och dess tjänstemän har gällande priset i hög grad påverkas av rådande konkurrenssituation. Riksbanken styr räntan till alla banker och sedan är det upp till varje bank att själv sätta priset på sina utlåningsräntor. Visst kan Nordea lägga på hur mycket de vill på priset för att få en bättre marginal, men då kanske det kan bli svårt att få låna ut några pengar. Det handlar hela tiden om att arbeta rätt med priset och att arbeta effektivt med positionering samt att följa sina konkurrenter för att kunna hålla sig kvar på marknaden.

Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2002. / Härtill 4 uppsatser.

In this thesis I examine the Riksbank’s monetary policy for five periods from 1995-2023 to see if the Riksbank follows the Taylor rule. I do so by conducting a diagram of the actual policy rate and the suggested policy rate from the Taylor rule. I also conduct reaction functions using the inflation gap and the output gap and the dynamic Taylor rule’s reaction function. The results gives that the reaction function based on Taylors original rule gave positive and overall statistically significant outcomes for the first periods, while the last two periods had negative and statistically insignificant outcome. The dynamic Taylor rule gave no significant results and evidence for interest smoothing cannot really be concluded. The graphical interpretation shows a similar result as the reaction function. The conclusion is that the Riksbank can be said to have followed the Taylor rule for the first two periods (1995-2005 and 2005-2010), but not for the last three periods (2010-2015, 2015-2020 and 2020-2023).

The central bank of Sweden, the Riksbank, has for a long time controlled the lending to thepublic by the business banks. To control the credit market the Riksbank set up severalregulations, one of the most prominent a limit of how much the business banks could be lendingout to the public. In November 1985 the limit of lending was deregulated. How did thisderegulation affect the lending and the business banks? Why was this deregulation done and howcan we explain this in context to the economy? To answer these questions I’ve used data fromthe official statistics of Sweden and from the Riksbank to make figures. My result shows that thelending to the public bloomed after 1985 and that the business banks probably started borrowingmoney from abroad to finance the lending.

Purpose: The purpose of this study is to describe and explain the relation of changes in capital requirements on the profitability of Swedish banks. Method: A mixed model approach is used. The quantitative approach is con-ducted through the collection and analysis of statistics from Swe-dish banks and financial institutions. The qualitative research ap-proach is used to obtain further insights into the Swedish banking system and how banks are managing capital requirements. This is conducted through interviews with respondents from a large bank, a niche bank, and the Riksbank. Analysis: The analysis is made on yearly data from 1999 to 2015. Return on equity and net interest margin are individually used as dependent variables. The independent variables are various capital ratios which are defined by the Basel framework. The results from the quantitative analysis are in line with the findings from the qualita-tive interviews. Conclusion: On one hand, capital requirement ratios seem to have a negative and statistically significant correlation with the Return on Equity for both large banks and niche banks. On the other hand, capital re-quirement ratios seem to have a positive and statistically significant correlation with the Net Interest Margin for niche banks.

This study will examine the Swedish monetary policy debate, where there is anongoing discussion regarding the monetary policy role and financial policy role. Furthermore,formulating how the central bank's objectives should look is a classic economic question. Thestudy aims to investigate whether there is a political dimension to the arguments of theparliamentary parties' proposals. Furthermore, if those proposals related to a classic conflict inSwedish politics between the left and the right. The debate has got a new fuel after thefinancial crises of 2007-2008. The central bank around the world accepted substantialmonetary policy stimulus to get the economy spinning again. This crisis exemplified howvulnerable the global economy market is; for a long time, an outspread fear had happenedwhen the de economy slowed down. The Riksbank is critical to the new proposal becausethey think the separation of power and monetary tools they can use will hurt their ability toguide the Swedish economy when the next crisis comes. The Riksdag soon vote on thismatter. Formulating the monetary policy is essential for this study and understanding how theSwedish political parties have viewed inflation and why they delegated this assignmentbecause the credit is more significant to fulfilling the inflation target. The study also discusseswhat happens when an inflation chock hits the economy and how different a central bank whita strict inflation target meet the challenge and pushes the inflation down faster to meet theinflation target. When a central bank has inflation and unemployment, it takes longer to getthe inflation back to the inflation target because they also must fulfil the unemployment goal.This study shows a political dimension in the monetary policy debate, where political partiesall want the Parliament to have a more significant role in the decision making for theParliament.