隨著國際金融環境的發展，資本市場日趨全球化，使全國金融市場間關係更加密切資金流動更為頻繁；然而政府為了引導國內證券市場朝向國際化與自由化之方向前進，由於當時國內經濟快速成長，景氣熱絡，加上台灣企業初次進入國際金融市場，稀有性高，造成一時之間洛陽紙貴，隨著國內證券市場國際化程度加深，越來越多表現優異的國內企業傾向於海外市場募集資金。赴海外發行有價證券已蔚為風潮，目前以海外可轉換公司債以及海外存託憑證為企業界在進行海外籌措資金時最常使用之金融工具。 本研究以1996年至2003年間進行海外籌資宣告之電子業上市公司中所蒐集之97件宣告事件為研究樣本（其中31件為宣告發行海外存託憑證，66件為宣告發行海外可轉債），利用事件研究法之市場模式進行統計分析，評估宣告事件對於公司價值之影響，並比較兩種海外籌資工具分別對公司價值影響程度。根據實證分析結果，可歸納出下列四點結論： 1.電子業上市公司宣告進行海外籌資活動對公司股價並沒有異常報酬產生，對公司價值沒有影響。 2.電子業上市公司宣告發行海外存託憑證對公司股價產生不顯著正的異常報酬。 3.電子業上市公司宣告發行海外可轉換公司債對公司股價產生不顯著正的異常報酬。 4.電子業上市公司發行海外可轉換公司債的宣告效果較海外存託憑證的宣告效果小。

<p>Lehman Brothers kollaps i september 2008 förändrade världens finanssystem och därutöver påskyndade den pågående processen av maktförflyttningen från G8-gruppen till den s.k. G20-gruppen. Därefter blev centralbanker huvudaktörer för att förhindra en kollaps av hela finansmarknaden. Under den ekonomiska nedgången vidtog Riksbanken och den Europeiska Centralbanken, ECB, penningpolitiska åtgärder för att stabilisera ekonomin i Sverige respektive euroområdet.</p><p>Uppsatsen analyserar Riksbankens och ECB:s penningpolitik och jämför dessa med varandra med fokus på hur de agerar under stress, i detta fall under finanskrisen 2008/09.</p><p>Uppsatsen använder en optimeringsmodell som beskriver centralbankers mål, preferenser och restriktioner. Modellen resulterar i en penningpolitiskränteregel, Taylorregeln. Under stress blir det vanliga målet, prisstabilitet, åsidosatt och fokus läggs snarare på ett säkert och stabilt</p><p>betalningssystem. Till följd av räntesänkningar under hösten 2008 och våren 2009 befinner sig den nominella räntan såväl i Sverige som i eurozonen nära noll, vilket ofta lägger grund för den s.k. likviditetsfällan, ett fenomen som optimeringsmodellen inte kan förklara. Därför kompletteras denna modell med Svenssons och Jeannes modell för analys av centralbanker under stress.</p><p>Uppföljningen av Riksbankens och ECB:s penningpolitiska möten, ekonomiska indikatorer såsom styrräntor, inflation, arbetslöshet och ekonomisk tillväxt visar giltigheten av optimeringsmodellen under normala omständigheter från januari till augusti 2008. Modellen är dock inte tillräcklig för att kunna beskriva centralbankernas agerande under stress, vilket är fallet för perioden september 2008 till oktober 2009. Modellen med likviditetsfällan visade sig var lämplig för analys av den här perioden. Riksbanken och ECB agerande, inklusive en styrränta nära noll, kan ha bidragit till att stabilisera finansmarknaden och t.o.m. till en viss återhämtning av ekonomin sedan våren 2009.</p><p>Skillnaderna mellan Riksbankens respektive ECB:s agerande var små. Styrräntan ligger på olika nivåer men de vidtagna åtgärderna genomfördes med samma anledning. Motsatsen till tidsperioden mellan september 2008 och oktober 2009 är uppenbar. Huvudmekanismen, räntekanalen, utnyttjades till</p><p>nästan 100 procent och andra åtgärder fick vidtas för att kunna stimulera och stabilisera ekonomin och banksektorn. Inflationsmålet åsidosattes på kort sikt och fokusen låg på ett säkert och stabilt betalningssystem.</p><p>Även om finanskrisen 2008/09 framstår som den värsta ekonomiska krisen i Sverige och euroområdet, hamnade ingen av ekonomierna i likviditetsfällan under en lång period även om några parametrar uppvisar risk för en sådan utveckling. Centralbankerna lyckades att skapa positiva inflationsförväntningar redan under våren 2009 så att det bara finns tecken för en likviditetsfälla under sista kvartalet 2008 och under första kvartalet 2009.</p>

Lehman Brothers kollaps i september 2008 förändrade världens finanssystem och därutöver påskyndade den pågående processen av maktförflyttningen från G8-gruppen till den s.k. G20-gruppen. Därefter blev centralbanker huvudaktörer för att förhindra en kollaps av hela finansmarknaden. Under den ekonomiska nedgången vidtog Riksbanken och den Europeiska Centralbanken, ECB, penningpolitiska åtgärder för att stabilisera ekonomin i Sverige respektive euroområdet. Uppsatsen analyserar Riksbankens och ECB:s penningpolitik och jämför dessa med varandra med fokus på hur de agerar under stress, i detta fall under finanskrisen 2008/09. Uppsatsen använder en optimeringsmodell som beskriver centralbankers mål, preferenser och restriktioner. Modellen resulterar i en penningpolitiskränteregel, Taylorregeln. Under stress blir det vanliga målet, prisstabilitet, åsidosatt och fokus läggs snarare på ett säkert och stabilt betalningssystem. Till följd av räntesänkningar under hösten 2008 och våren 2009 befinner sig den nominella räntan såväl i Sverige som i eurozonen nära noll, vilket ofta lägger grund för den s.k. likviditetsfällan, ett fenomen som optimeringsmodellen inte kan förklara. Därför kompletteras denna modell med Svenssons och Jeannes modell för analys av centralbanker under stress. Uppföljningen av Riksbankens och ECB:s penningpolitiska möten, ekonomiska indikatorer såsom styrräntor, inflation, arbetslöshet och ekonomisk tillväxt visar giltigheten av optimeringsmodellen under normala omständigheter från januari till augusti 2008. Modellen är dock inte tillräcklig för att kunna beskriva centralbankernas agerande under stress, vilket är fallet för perioden september 2008 till oktober 2009. Modellen med likviditetsfällan visade sig var lämplig för analys av den här perioden. Riksbanken och ECB agerande, inklusive en styrränta nära noll, kan ha bidragit till att stabilisera finansmarknaden och t.o.m. till en viss återhämtning av ekonomin sedan våren 2009. Skillnaderna mellan Riksbankens respektive ECB:s agerande var små. Styrräntan ligger på olika nivåer men de vidtagna åtgärderna genomfördes med samma anledning. Motsatsen till tidsperioden mellan september 2008 och oktober 2009 är uppenbar. Huvudmekanismen, räntekanalen, utnyttjades till nästan 100 procent och andra åtgärder fick vidtas för att kunna stimulera och stabilisera ekonomin och banksektorn. Inflationsmålet åsidosattes på kort sikt och fokusen låg på ett säkert och stabilt betalningssystem. Även om finanskrisen 2008/09 framstår som den värsta ekonomiska krisen i Sverige och euroområdet, hamnade ingen av ekonomierna i likviditetsfällan under en lång period även om några parametrar uppvisar risk för en sådan utveckling. Centralbankerna lyckades att skapa positiva inflationsförväntningar redan under våren 2009 så att det bara finns tecken för en likviditetsfälla under sista kvartalet 2008 och under första kvartalet 2009.

No description available.

i A bstr a ct T he t hesis ai ms t o s he d li g ht o n t he E ur o p e a n Ce ntr al B a n k s c o m m u nic ati o n i n or der t o i de ntif y its m ai n c o m p o ne nts b e ari n g i nf or m ati o n a b o ut f ut ure c h a n ges i n t he p olic y r ate. For t he a n al ysis, t he st u d y i ntr o d uces a m o di fic ati o n of a wi del y use d a p pr o ac h b ase d o n t he disse nt e x presse d i n pre vi o us m o net ar y p olic y v ote. Si nce t he E ur o p e a n Ce ntr al B a n k d o es n ot p u blis h t he v ote's det ails t he c o m m u nic ati o n of t he ce ntr al b a n k is use d as a pr o x y. Res ults n ot o nl y c o n fir m t he pre dicti ve p o wer of t he c o m m u nic ati o n b ut f urt her m ore i n dic ate t h at t he fi n a nci al m ar kets d o n ot f ull y i nc or p or ate t he i nf or m ati o n c o nt ai ne d. A det aile d a n al ysis s h o ws t he rele va nce of t he ti mi n g, deli ver y a n d c o nte nt of t he c o m m u nic ati o n. T he st u d y t heref ore pr o vi des a s u m m ar y of t he i m p ort a nt f act ors of t he E ur o p e a n Ce ntr al B a n k b o ar d me m b ers st ate me nts f or pre dicti n g f ut ure m o net ar y p olic y.

Práce podává nástin historického vývoje směřujícího k vybudování EMU a charakterizuje postavení moderní centrální banky na příkladu Evropské centrální banky. Zaměřuje se na problematiku nezávislosti centrální banky a otázkám bankovní regulace a dohledu na půdě Společenství. Závěr práce je odpovědí na otázku, zda je ESCB vymezen optimálně. Autor dospívá ke spíše negativnímu stanovisku.

The master thesis deals with european monetary integration. Its aim is to evaluate results of eurozone performance mainly for the first ten years of its existence. The thesis starts with short historical introduction, than continues by analysis OCA theory and Maastricht convergence criteria. The evaluation of effects, which eurozone brought to its members or candidates is made firstly from the point of view of monetary policy and than by confirming or refusing arguments for euro (non)adoption.

Darbe apžvelgiama bendrų pinigų Europoje svarba bei pateikiama ECB funkcijų EPS analizė. Apžvelgiamas ECB ir LB bendradarbiavimas. Remiantis ECB pranešimais apie konvergenciją pateikiama Lietuvos bei Slovėnijos makroekonominių rodiklių palyginamoji analizė bei remiantis Lietuvos finansų ministerijos ir EK parengtais makroekonominių rodiklių prognozių analizė. Išryškinamos pagrindinės ekonomikos problemos. / The importance of common currency in Europe is surveyed and analysis of ECB functions is the EMU is made. The paper also contains an analysis of ECB and LB's cooperation. According to the data given in Convergence Reports a comparable analysis of Lihuania and Slovenia's macroeconomic indexes is performed. According to the data prepared by the Ministry of Finance of Lithuania and the European Commission an analysis of the macroeconomic indexes forecasts is made. Main economic problems in Lithuania are highlighted.

Program evaluation has become an increasingly urgent task for organizations, agencies, and initiatives that have the obligation or motivation to measure program outcomes, demonstrate impact, improve programming, tell their program story, and justify new or continued funding. Evaluation capacity building (ECB) is an important endeavor not only to empower program staff to understand, describe, and improve their programs, but also to enable programs to effectively manage limited resources. Accountability is important as public funds for social programs continue to dwindle and program administrators must do their best to fulfill their program missions in ethical, sustainable ways despite insufficient resources. While ECB on its own valuable, as it can promote evaluative thinking and help build staff's evaluation literacy and competency, ECB presents a ripe opportunity for program staff to understand the principles of equity and inclusivity and to see themselves as change agents for societal transformation. In the present study, I developed, tested, and evaluated the concept of transformative ECB (TECB), a social justice-oriented approach, rooted in culturally responsive evaluation, critical adult education, and the transformative paradigm, which promotes not only critical and evaluative thinking, but also kaleidoscopic thinking. Kaleidoscopic thinking (KT) is thinking that centers social justice and human dignity through intentional consideration (turning of the kaleidoscope) of multiple perspectives and contexts while attending to the intersectional planes of diversity, such as culture, race, gender identity, age, belief system, and socioeconomic status. KT involves reflexivity, creativity, respect for diversity, compassion and hope on the part of the thinker when examining issues and making decisions. / Doctor of Philosophy / Program evaluation has become increasingly important for organizations seeking to measure program outcomes, demonstrate impact, improve programming, tell their program story, and make the case for new or continued funding. Evaluation capacity building (ECB) includes training that is important not only to help program staff to understand, describe, and improve their programs, but also to allow programs to successfully "do more" with less. While ECB on its own is valuable, as it can help program staff become more evaluation-minded and skilled, ECB presents a ripe opportunity for program staff to understand the principles of equity and inclusivity and to see themselves as drivers of social change. In this study, I developed, tested, and evaluated the idea of transformative ECB (TECB), a social justice-oriented approach, rooted in culturally responsive evaluation, critical adult education, and the transformative (social justice-related) framework. The TECB approach promotes not only critical thinking and evaluative thinking, but also kaleidoscopic thinking, which focuses on social justice and human dignity. KT involves reflexivity, creativity, respect for diversity, compassion, and hope on the part of the thinker when examining issues and making decisions.

<p>The thesis consists of four papers, summarized as follows.</p><p>"Do attitudes towards immigrants matter?" analyses the consequences of negative attitudes towards immigrants to Sweden. If attitudes changed from the average level to the most positive level, the wage earned by a well educated immigrant from a non developed country would increase by 12%. This change in attitudes would increase the welfare of immigrants from Africa and Asia, through their wage and local amenities, by an equivalent to one third of their wage and the welfare of immigrants from South America and Eastern Europe by one fourth of their wage if they are well educated, and one tenth otherwise.</p><p>In "Who is hurt by discrimination?", the effects of discrimination of immigrants on the labour market are studied in a search and wage-bargaining setting, including a risk of losing skills during the experience of unemployment. The negative effects of discrimination in the form of higher unemployment and lower wages spread to all workers, immigrants and natives, in all sectors of the economy. An increase in the share of immigrants in the economy exacerbates the problem of discrimination.</p><p>In "Complementary controls of corruption", a theoretical model shows that when the judiciary and the media are more dependent and the elections less competitive, corruption flourishes. The three institutions are shown to be complementary. The empirical analysis indicates that the dependence of the judiciary and the media has a positive effect on perceived corruption and that the media is complementary with both the judiciary and the electoral system.</p><p>"Decision making in the ECB's Governing Council -- Should minutes and forecasts be published ?" analyses if the publication of forecasts and minutes of the meetings of the Governing Council could have a negative effect due to the influence of governments on their representatives' votes. The information provided is shown to reduce their influence and benefit the Executive Board.</p>