Frågeställning: Vilken betydelse har faktorerna: reporänta, regelverk, kreditrisk och konkurrens för bankernas räntesättningsprocess? Hur kommer den nuvarande negativa reporäntan påverka bankernas utlåningsränta till företag? Syfte: Syftet med studien är att få en djupare förståelse för bankernas räntesättningsprocess, detta för att förstå samt förklara vilken betydelse de ovan nämnda faktorerna har i denna process. Vidare vill vi undersöka hur stor påverkan den negativa reporäntan har gentemot utlåningsräntor. Metod: Uppsatsen baseras på en kvalitativ metod, där insamling av primärdata grundar sig på intervjuer med banker. Studentlitteratur samt vetenskapliga artiklar används för att stödja referensramen. Slutsats: Kreditrisken har en avgörande roll för bankernas primära inkomstkälla. Konkurrens har även den en betydelse för räntesättningsprocessen. Reporäntan och regelverk har i sin tur en mer indirekt påverkan vid räntesättningen av utlåningsräntor.Den negativa reporäntan har en stor betydelse för STIBOR som i sin tur påverkar bankernas räntesättning. Bankerna kan i dagsläget hantera de kostnader som uppkommit av reporäntan utan att påverka sina kunder negativt. / <p>VG</p>

<p>Vår uppsats belyser hur bankerna arbetar när de sätter sina utlåningsräntor till privatkunder. Vilka konkurrenskrafter som de måste ta hänsyn till och hur bankerna försöker positionera sig på marknaden. Vår teoretiska utgångspunkt har två inriktningar, den första inriktningen handlar om hur bankerna sätter räntan internt, medan den andra inriktningen redogör för vilka möjligheter/hinder som finns för bankerna att positionera sig på marknaden. Vi har i studien valt att använda oss av kvalitativ metod. Intervjuer har skett med personer som har kunskap inom ämnet. Det insamlade materialet har sedan renskrivits och redogjorts under olika fruktbara rubriker vilka är kopplade till våra problemformuleringar.</p><p>Resultatet i studien visar att det spelrum som banken och dess tjänstemän har gällande priset i hög grad påverkas av rådande konkurrenssituation. Riksbanken styr räntan till alla banker och sedan är det upp till varje bank att själv sätta priset på sina utlåningsräntor. Visst kan Nordea lägga på hur mycket de vill på priset för att få en bättre marginal, men då kanske det kan bli svårt att få låna ut några pengar. Det handlar hela tiden om att arbeta rätt med priset och att arbeta effektivt med positionering samt att följa sina konkurrenter för att kunna hålla sig kvar på marknaden.</p>

Vår uppsats belyser hur bankerna arbetar när de sätter sina utlåningsräntor till privatkunder. Vilka konkurrenskrafter som de måste ta hänsyn till och hur bankerna försöker positionera sig på marknaden. Vår teoretiska utgångspunkt har två inriktningar, den första inriktningen handlar om hur bankerna sätter räntan internt, medan den andra inriktningen redogör för vilka möjligheter/hinder som finns för bankerna att positionera sig på marknaden. Vi har i studien valt att använda oss av kvalitativ metod. Intervjuer har skett med personer som har kunskap inom ämnet. Det insamlade materialet har sedan renskrivits och redogjorts under olika fruktbara rubriker vilka är kopplade till våra problemformuleringar. Resultatet i studien visar att det spelrum som banken och dess tjänstemän har gällande priset i hög grad påverkas av rådande konkurrenssituation. Riksbanken styr räntan till alla banker och sedan är det upp till varje bank att själv sätta priset på sina utlåningsräntor. Visst kan Nordea lägga på hur mycket de vill på priset för att få en bättre marginal, men då kanske det kan bli svårt att få låna ut några pengar. Det handlar hela tiden om att arbeta rätt med priset och att arbeta effektivt med positionering samt att följa sina konkurrenter för att kunna hålla sig kvar på marknaden.

Svenska bostadspriser har stigit allt mer under de senaste åren. Privatpersoners konsumtion gör att priset på bostäder stiger och belåning ökar i och med prisökningarna. Det huvudsakliga syftet med studien var att undersöka förhållandet mellan bostadspriser och hushållens ekonomiska situation på den svenska bostadsmarknaden under tidsperioden år 2005 till år 2013. Fokus ligger på bostadsrätt- och villapriser på den svenska bostadsmarknaden, sekundärdata är inhämtad från databaser som studien baseras på. Dessa undersöks månadsvis under den valda tidsperioden. Vi har valt att studera variablerna; bostadspriser för bostadsrätter samt villor som beroende variabler och hushållens ekonomiska situation som oberoende variabel. Hushållens ekonomiska situation mäts med hjälp av konfidensindex. Utlåningsränta och antal bostäder till försäljning var studiens kontrollvariabler.Utifrån studiens fastställda hypoteser visade studien ett resultat som bekräftar att hushållens ekonomiska situation har ett signifikant förhållande till priser för bostadsrätter respektive villor och att studiens kontrollvariabler är relaterade till detta samband. Resultatet i denna studie har stöd från tidigare forskning. / Swedish housing prices have been rising steadily in recent years, the consumption of private individuals are pushing housing prices to rise and this relationship between these variables increases the ratio that households are borrowing from banks. The main purpose of this study was to investigate the relationship between housing prices and households' financial situation in the Swedish housing market during the period from 2005 until 2013. The focus is on villa and condominiums prices in the Swedish housing market. Secondary data are obtained from databases on which the study is based. These are examined monthly during the selected time period. We have chosen to study 6 variables, housing prices for condominiums and villas as the dependent variable, households' financial situation as the independent variable. The household's financial situation is measured using confidence index. Lending rates and number of housing for sale were the control varibles of the study. Based on the established hypotheses, the study showed a result confirming that the household's current financial situation has a significant relationship to housing prices for condominiums and villas, and that the study's control variables are related to this relationship. The result of this study is supported by previous research. / <p>Betyg E, 170709</p>