• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 52
  • 20
  • Tagged with
  • 72
  • 38
  • 37
  • 35
  • 30
  • 18
  • 18
  • 13
  • 13
  • 13
  • 13
  • 10
  • 9
  • 9
  • 9
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Effekten på låneräntan vid borttagandet av revisionsplikten : En kvantitativ studie på små privata svenska aktiebolag

Ghebremedhin, Isayas, Karlsson, Emil January 2016 (has links)
År 2010 avskaffades revisionsplikten för små svenska privata företag i syfte att minska företagens kostnader och öka konkurrenskraften. Förväntningarna var att det inte skulle påverka kreditkostnaderna för de drabbade företagen trots att forskning i andra länder tyder på en högre ränta för företag utan revision. Anledningen enligt forskare är att kreditgivare tvingas göra fler kontroller på företag utan revision för att säkerställa att informationen är korrekt. Syftet med studien är att undersöka om avskaffandet av revisionsplikten i Sverige har fått någon effekt på låneräntan när små privata aktiebolag väljer bort revision. Även säkerhetens påverkan på låneräntan jämfört med revision undersöks. Resultatet visar på att företag med revision får en lägre låneränta än utan revision. Det visar även en högre ränta för företag utan revision med säkerhet jämfört med företag med revision utan säkerhet. Dessutom har företagsstorlek och andel materiella tillgångar betydelse för att företag ska få en lägre låneränta.
2

IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar : En studie av fyra svenska industriföretags tillämpning

Kjell, Alexander, Carlsson, Christoffer January 2008 (has links)
<p>Det allt mer globala företagandet har bidragit till skapandet av IFRS 7, vilket är en gemensam standard för upplysningar rörande risker för finansiella instrument. För noterade bolag med räkenskapsår som börjar 1 januari 2007 är den nya standarden obligatorisk. Detta innebär att även ickefinansiella företag måste tillämpa den.</p><p>Studien inriktar sig på att analysera hur svenska industriföretag har tillämpat de nya kraven på redovisning som IFRS 7 ställer på upplysningarna för kredit-, likviditets- samt marknadsrisk. Data har inhämtats från 2007 års årsredovisningar och författarna avser att utgå från hur de kvalitativa egenskaperna relevans, begriplighet, tillförlitlighet och jämförbarhet påverkas av införandet.</p><p>Författarna kommer i slutsatserna fram till att de studerade industriföretagen lever upp till de högre kraven på upplysningar som behandlar deras finansiella instrument, men att skillnader i omfattning och upplägg förekommer. De kvalitativa egenskaperna påverkas övervägande positivt. Ett mer specificerat regelverk eller en utstakad praxis skulle leda till ännu bättre kvalité för användarna.</p>
3

Kreditprocessen - problem och faktorer

Fröjdman, Sebastian, Lindevall, Emma January 2008 (has links)
<p>Syfte: Syftet är att beskriva vilka problem som kan finnas vid kreditprocessen. Genom att redogöra för vilka faktorer som banker anser är de viktigaste vid kreditbedömningen kan uppsatsen bidra till ökad medvetenhet och på så sätt minska problemen.</p><p>Metod: Intervjuer med de fyra största bankerna i Västerås där information från intervjuer kopplas ihop med litteratur och vad som tidigare finns skrivet i ämnet. En kvalitativ studie där den huvudsakliga empirin hämtas från öppna intervjuer.</p><p>Analys:Intervjuernas tre delar kreditrutiner, nystartade företag och problem diskuteras. De fyra bankernas kreditrutiner jämförs och författarna ser många likheter mellan de studerade bankernas rutiner och problem vid kreditbedömningen. Detta bekräftas också av tidigare skrivet material. Det framkommer också i analysen att kreditprocessen är komplicerad och påverkas av många parametrar.</p><p>Slutsats: Författarna kommer fram till att vissa problem finns vid kreditgivningsprocessen. De främsta problemen som framkommit är att kunderna är dåligt förberedda, okunniga om vad som efterfrågas av bankerna och tycker att kreditprocessen tar för lång tid. Författarna presenterar de faktorer som utifrån intervjuer och litteratur ansetts vara de viktigaste. Dessa faktorer kan minska problemet med okunskap och även minska tidsproblemet. Dåligt förberedda kunder kan lösas av att bankerna ökar kontakten med organisationer som Almi, Nyföretagarcentrum och Aroslotsarna.</p> / <p>Purpose: The purpose of this thesis is to describe the problems</p><p>that may occur during the credit rating process. By</p><p>stating the factors that banks believe is most</p><p>important during the process this thesis can</p><p>contribute to the awareness and by doing this reduce</p><p>these problems.</p><p>Method: Interviews were made with four of the largest banks</p><p>in Västerås, where the data from the interviews is</p><p>analysed together with literature. A qualitative study</p><p>where primary empiric data is retrieved from open</p><p>interviews.</p><p>Analysis: The three parts of the interview is discussed and the</p><p>four banks seem to have a similar credit rating</p><p>routines and problems. This is also supported by</p><p>prior composed material. The authors also found that</p><p>the credit rating process is very complicated and is</p><p>influenced by many factors.</p><p>Conclusion: The authors recognize a couple of problems during</p><p>the credit rating process. The most occuring</p><p>problems is that the costumers are badly prepared,</p><p>lack of competence and experience that the process is</p><p>to time-consuming. The authors present a couple of</p><p>prime factors discovered from interviews and</p><p>literature. These factors can be used to decrease both</p><p>the problem of compentence and the problem with</p><p>the time-consuming process. The problem with badly</p><p>prepared costumers can be solved by increasing the</p><p>banks co-operation with organisations like Almi,</p><p>Nyföretagarcentrum and Aroslotsarna.</p>
4

Internrevision - ett effektivt verktyg för styrelsen? : en jämförelse mellan Handelsbanken och Nordea

Berggren, Niklas, Evenbom, Carl January 2009 (has links)
<p>En väl fungerande internrevision är ett måste för stora organisationer. En viktig del i internrevisionens arbete, kanske den viktigaste, är att granska riskhanteringen inom organisationen. Vi har valt att granska Handelsbankens och Nordeas riskorganisationer. Riskhantering inom banker är ytterst viktig för deras verksamhet och än mer intressant i samband med den rådande finanskrisen. Internrevisionens syfte är att vara ett oberoende och effektivt verktyg för styrelsen med uppgift att granska den egna verksamheten och vid behov föreslå förändringar som kan förbättra organisationen. Internrevisionen ska även säkerställa att organisationens information är tillförlitlig, att organisationen följer lagar och regler och att organisationens resurser används effektivt för att se till att organisationens syfte och mål uppnås.</p><p>Det främsta syftet med uppsatsen är att undersöka om och framförallt varför internrevisionen är ett effektivt och oberoende verktyg för styrelsen. Vi vill även undersöka om de valda bankernas, Handelsbanken och Nordea, internrevisionsarbete med avseende på riskhantering har förändrats till följd av den rådande finanskrisen. Vi kommer även att jämföra hur Handelsbankens och Nordeas internrevisionsavdelningar fungerar för att belysa skillnader och likheter i deras riskhanteringsorganisationer.</p><p>För att besvara syftet har vi använt oss av relevanta teorier och genomfört respondentintervjuer med bankernas internrevisionschefer samt en informantintervju med en för området kunnig och oberoende person. Vi har i undersökningen använt oss av en kvalitativ metod som ger en helhetsbild av syftet för undersökningen.</p><p>Slutligen visar undersökningen att bankernas internrevision fyller sitt syfte och är ett effektivt och oberoende verktyg för styrelsen i deras arbete att minimera riskerna i organisationen.</p>
5

Hur hanterar Sveriges fyra största banker kreditrisker

Danielsson, Jacob, Boqvist, Anna January 2009 (has links)
<p>Här utreds Sveriges fyra största banker, Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank och dess kreditriskhantering baserat på de allmänna råd utgivna av Finansinspektionen 2004 samt övrig litteratur kring ämnet. Hanteringen jämförs både mellan bankerna samt över de senaste konjunktursvängningar inom tidsintervallet år 2004-2008. Fokus ligger på den ansvarsfördelning, kreditpolitik, kreditriskklassificering samt diversifiering som bankerna uppvisat under denna tidsperiod. Närmare studeras även koncentrationsrisker och dess förändring i samband med den senaste tidens låg- och högkonjunktur.</p><p>Kreditriskhanteringen har under de senaste åren fått ökat betydelse för bankerna. De fyra svenska storbankerna har hanterat den här utvecklingen på olika sätt men samtliga har i stora drag följt Finansinspektionens allmänna råd. Det visar det sig att Swedbank och Handelsbanken har minst gemensamt gällande ansvarsfördelning, kreditpolitik samt kreditriskklassificering. Avseende koncentrationsrisker kan utläsas att Swedbank och Handelsbanken innehar högre koncentrationsrisker vad gäller likväl geografi som bransch i jämförelse med SEB och Nordea. Slutsatsen är att koncentrationsrisker endast utgör en av flera parametrar för kreditrisker, då både SEB och Swedbank enligt Finansinspektionen uppvisat större kreditförluster trots olikheterna i sina koncentrationsrisker. Istället har faktorer som ansvarsfördelning och kreditpolitik spelat en viktig roll.</p>
6

Svenska bostadsobligationer : Så påverkas svenska spreaden mellan bostads-och statsobligationer av bolånekrisen i USA

Hauge, Andreas January 2008 (has links)
<p>Effekterna av krisen på den amerikanska bolånemarknaden är ännu ej fastställda. Säkert är dock att de amerikanska bolåneinstitutens kreditförluster har ökat och världens finansmarknader har satts i gungning. Detta kan antas ha påverkat spreaden mellan statsobligationer och bostadsobligationer. Syftet och frågeställningen i denna uppsats behandlar de risker svenska bostadsobligationer exponeras för med kreditrisken i fokus. Och vidare om spreaden mellan statsobligationer och bostadsobligationer i Sverige har påverkats av den amerikanska marknaden. Vid jämförelse av spreaden för andra tidsperioder med volatila finansmarknader är spreaden signifikant större under sensommaren och hösten i år.</p><p>Samtliga referensperioder uppvisar ej signifikanta resultat vid test av spreaden, bortsett från år 2000, då IT-bubblan sprack. Detta tyder på att bolånekrisen på den amerikanska marknaden kan ha smittat av sig på den svenska. Risken på den svenska marknaden verkar ha ökat, men den svenska marknaden antas dock ha större motståndskraft än den amerikanska.</p>
7

IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar : En studie av fyra svenska industriföretags tillämpning

Kjell, Alexander, Carlsson, Christoffer January 2008 (has links)
Det allt mer globala företagandet har bidragit till skapandet av IFRS 7, vilket är en gemensam standard för upplysningar rörande risker för finansiella instrument. För noterade bolag med räkenskapsår som börjar 1 januari 2007 är den nya standarden obligatorisk. Detta innebär att även ickefinansiella företag måste tillämpa den. Studien inriktar sig på att analysera hur svenska industriföretag har tillämpat de nya kraven på redovisning som IFRS 7 ställer på upplysningarna för kredit-, likviditets- samt marknadsrisk. Data har inhämtats från 2007 års årsredovisningar och författarna avser att utgå från hur de kvalitativa egenskaperna relevans, begriplighet, tillförlitlighet och jämförbarhet påverkas av införandet. Författarna kommer i slutsatserna fram till att de studerade industriföretagen lever upp till de högre kraven på upplysningar som behandlar deras finansiella instrument, men att skillnader i omfattning och upplägg förekommer. De kvalitativa egenskaperna påverkas övervägande positivt. Ett mer specificerat regelverk eller en utstakad praxis skulle leda till ännu bättre kvalité för användarna.
8

Internrevision - ett effektivt verktyg för styrelsen? : en jämförelse mellan Handelsbanken och Nordea

Berggren, Niklas, Evenbom, Carl January 2009 (has links)
En väl fungerande internrevision är ett måste för stora organisationer. En viktig del i internrevisionens arbete, kanske den viktigaste, är att granska riskhanteringen inom organisationen. Vi har valt att granska Handelsbankens och Nordeas riskorganisationer. Riskhantering inom banker är ytterst viktig för deras verksamhet och än mer intressant i samband med den rådande finanskrisen. Internrevisionens syfte är att vara ett oberoende och effektivt verktyg för styrelsen med uppgift att granska den egna verksamheten och vid behov föreslå förändringar som kan förbättra organisationen. Internrevisionen ska även säkerställa att organisationens information är tillförlitlig, att organisationen följer lagar och regler och att organisationens resurser används effektivt för att se till att organisationens syfte och mål uppnås. Det främsta syftet med uppsatsen är att undersöka om och framförallt varför internrevisionen är ett effektivt och oberoende verktyg för styrelsen. Vi vill även undersöka om de valda bankernas, Handelsbanken och Nordea, internrevisionsarbete med avseende på riskhantering har förändrats till följd av den rådande finanskrisen. Vi kommer även att jämföra hur Handelsbankens och Nordeas internrevisionsavdelningar fungerar för att belysa skillnader och likheter i deras riskhanteringsorganisationer. För att besvara syftet har vi använt oss av relevanta teorier och genomfört respondentintervjuer med bankernas internrevisionschefer samt en informantintervju med en för området kunnig och oberoende person. Vi har i undersökningen använt oss av en kvalitativ metod som ger en helhetsbild av syftet för undersökningen. Slutligen visar undersökningen att bankernas internrevision fyller sitt syfte och är ett effektivt och oberoende verktyg för styrelsen i deras arbete att minimera riskerna i organisationen.
9

Svenska bostadsobligationer : Så påverkas svenska spreaden mellan bostads-och statsobligationer av bolånekrisen i USA

Hauge, Andreas January 2008 (has links)
Effekterna av krisen på den amerikanska bolånemarknaden är ännu ej fastställda. Säkert är dock att de amerikanska bolåneinstitutens kreditförluster har ökat och världens finansmarknader har satts i gungning. Detta kan antas ha påverkat spreaden mellan statsobligationer och bostadsobligationer. Syftet och frågeställningen i denna uppsats behandlar de risker svenska bostadsobligationer exponeras för med kreditrisken i fokus. Och vidare om spreaden mellan statsobligationer och bostadsobligationer i Sverige har påverkats av den amerikanska marknaden. Vid jämförelse av spreaden för andra tidsperioder med volatila finansmarknader är spreaden signifikant större under sensommaren och hösten i år. Samtliga referensperioder uppvisar ej signifikanta resultat vid test av spreaden, bortsett från år 2000, då IT-bubblan sprack. Detta tyder på att bolånekrisen på den amerikanska marknaden kan ha smittat av sig på den svenska. Risken på den svenska marknaden verkar ha ökat, men den svenska marknaden antas dock ha större motståndskraft än den amerikanska.
10

Hur hanterar Sveriges fyra största banker kreditrisker

Danielsson, Jacob, Boqvist, Anna January 2009 (has links)
Här utreds Sveriges fyra största banker, Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank och dess kreditriskhantering baserat på de allmänna råd utgivna av Finansinspektionen 2004 samt övrig litteratur kring ämnet. Hanteringen jämförs både mellan bankerna samt över de senaste konjunktursvängningar inom tidsintervallet år 2004-2008. Fokus ligger på den ansvarsfördelning, kreditpolitik, kreditriskklassificering samt diversifiering som bankerna uppvisat under denna tidsperiod. Närmare studeras även koncentrationsrisker och dess förändring i samband med den senaste tidens låg- och högkonjunktur. Kreditriskhanteringen har under de senaste åren fått ökat betydelse för bankerna. De fyra svenska storbankerna har hanterat den här utvecklingen på olika sätt men samtliga har i stora drag följt Finansinspektionens allmänna råd. Det visar det sig att Swedbank och Handelsbanken har minst gemensamt gällande ansvarsfördelning, kreditpolitik samt kreditriskklassificering. Avseende koncentrationsrisker kan utläsas att Swedbank och Handelsbanken innehar högre koncentrationsrisker vad gäller likväl geografi som bransch i jämförelse med SEB och Nordea. Slutsatsen är att koncentrationsrisker endast utgör en av flera parametrar för kreditrisker, då både SEB och Swedbank enligt Finansinspektionen uppvisat större kreditförluster trots olikheterna i sina koncentrationsrisker. Istället har faktorer som ansvarsfördelning och kreditpolitik spelat en viktig roll.

Page generated in 0.0276 seconds