<p>Effekterna av krisen på den amerikanska bolånemarknaden är ännu ej fastställda. Säkert är dock att de amerikanska bolåneinstitutens kreditförluster har ökat och världens finansmarknader har satts i gungning. Detta kan antas ha påverkat spreaden mellan statsobligationer och bostadsobligationer. Syftet och frågeställningen i denna uppsats behandlar de risker svenska bostadsobligationer exponeras för med kreditrisken i fokus. Och vidare om spreaden mellan statsobligationer och bostadsobligationer i Sverige har påverkats av den amerikanska marknaden. Vid jämförelse av spreaden för andra tidsperioder med volatila finansmarknader är spreaden signifikant större under sensommaren och hösten i år.</p><p>Samtliga referensperioder uppvisar ej signifikanta resultat vid test av spreaden, bortsett från år 2000, då IT-bubblan sprack. Detta tyder på att bolånekrisen på den amerikanska marknaden kan ha smittat av sig på den svenska. Risken på den svenska marknaden verkar ha ökat, men den svenska marknaden antas dock ha större motståndskraft än den amerikanska.</p>

Effekterna av krisen på den amerikanska bolånemarknaden är ännu ej fastställda. Säkert är dock att de amerikanska bolåneinstitutens kreditförluster har ökat och världens finansmarknader har satts i gungning. Detta kan antas ha påverkat spreaden mellan statsobligationer och bostadsobligationer. Syftet och frågeställningen i denna uppsats behandlar de risker svenska bostadsobligationer exponeras för med kreditrisken i fokus. Och vidare om spreaden mellan statsobligationer och bostadsobligationer i Sverige har påverkats av den amerikanska marknaden. Vid jämförelse av spreaden för andra tidsperioder med volatila finansmarknader är spreaden signifikant större under sensommaren och hösten i år. Samtliga referensperioder uppvisar ej signifikanta resultat vid test av spreaden, bortsett från år 2000, då IT-bubblan sprack. Detta tyder på att bolånekrisen på den amerikanska marknaden kan ha smittat av sig på den svenska. Risken på den svenska marknaden verkar ha ökat, men den svenska marknaden antas dock ha större motståndskraft än den amerikanska.

Studien undersöker hur företags arbete med Corporate Social Responsibility, CSR, påverkar företagsobligationers kreditspread. Utifrån intressentteorin och tidigare forskning formuleras två hypoteser: Ju högre CSR-prestation ett företag har desto lägre är kreditspreaden för företagets obligationer och CSR-svagheter påverkar kreditspreaden mer än vad CSR-styrkor gör. Resultatet baseras på företagsobligationer utgivna av företag som är börsnoterade på OMX Stockholm mellan åren 2009-2017. Resultatet visar att företag som presterar högt vad gäller CSR inte nödvändigtvis belönas med en lägre kreditspread, varken för CSR-styrkor eller för ett aggregerat CSR-mått. Däremot visar resultatet på att företag med mindre CSR-svagheter belönas med en lägre kreditspread. Resultatet pekar även på att välmående företag belönas med en lägre kreditspread för sitt CSR-arbete medan CSR inte har någon effekt på kreditspreaden för mindre välmående företag.

The purpose of this thesis is to define which variables affect the average credit spread on the Swedish bond market. The study is conducted via the help of Enter Fonder, who contributes with data and insight into the Swedish corporate bond market. Earlier research has put a lot of weight on the connection between default risk and credit spread. The exact effect is however still debated and it is unclear which variables best describe the default risk. A multilinear regression analysis is conducted, studying the effect on the average credit spread in the NOMX-index (NOMXCRSP) with the following predictor variables: Treasury rate, Predicted EPS amongst OMXS30-companies, Change in net asset under management (AUM) of Swedish corporate bonds, The average credit spread on two European and two American counterparts to NOMX, D/E-ratio and EBITDA-margin amongst OMXS30-companies and finally PMI-index from both the industry and service sector. The regression analysis is based on 89 data points which were aggregated into an equivalent interval on a monthly basis. The final results presents a model of seven variables consisting of all the four international indexes, treasury rate, predicted EPS and change in net AUM, and was able to explain around 87% of the variance in the data. / Syftet med denna avhandling är att identifiera och analysera den genomsnittliga kreditspreadens underliggande variabler på den svenska företagsobligationsmarknaden. Arbetsprocessen utförs tillsammans med fondbolaget Enter Fonder vilka bidrar med stöd i samband med datainsamlingen samt insikt om den svenska företagsobligationsmarknaden. Tidigare forskning inom ämnet har påpekat ett tydligt samband mellan ett företags likviditetsrisk och kreditspreaden på dess emitterade företagsobligationer. Likviditetsriskens exakta effekt på kreditspreaden samt hur denna risk lämpligast mäts, råder det dock oenighet om. En multipel linjär regressionsanalys genomförs där effekten på den genomsnittliga kreditspreaden i NOMX-indexet (NOMXCRSP) analyseras utifrån de underliggande variablerna: Statslåneränta, Estimerade EPS bland OMXS30-bolag, Förändringar i fondflöden på svenska företagsobligationer, Genomsnittlig kreditspread på två europeiska respektive amerikanska motsvarigheter till NOMX, D/E-ratio samt EBITDAmarginal bland OMXS30-bolag och slutligen PMI-siffror från både industri- samt tjänstesektorn. Regressionsanalysen baseras på totalt 89 datapunkter som aggregerats till likvärdig och månatlig basis. Den slutliga modellen består av totalt sju förklarande variabler där de fyra internationella indexen, Estimerad EPS, Statslåneräntan samt Förändringar i fondflöden utgör dessa och tycks förklara cirka 87 % av variansen i datasetet.

När en företagsobligation och en statsobligation har samma löptid och har en skillnad i avkastning, så kallas denna skillnad för kreditspread. Ett känt koncept inom finansvärlden är att risk har en stark koppling till avkastning. När emittenten av obligationen inte kan återbetala överenskommen utdelning eller principiellt lånebelopp så klassas detta som en betalningsinställelse. Eftersom det generellt sett är större risk för en betalningsinställelse för ett företag än för en stat, så vill investerare bli kompenserade för den extra risken de tar sig an. Den totala risken som utgör skillnaden i avkastning kan i sin tur delas upp i flera olika riskkomponenter. Syftet med vår uppsats är att undersöka ifall likviditetsrisk, ränterisk och kreditrisk har en effekt på kreditspread för företagsobligationer på den svenska marknaden. Med detta som bakgrund så har vi samlat in historiska data på förfallna obligationer under de senaste 10 åren via databaserna Thomson Reuter Datastream och Eikon. Vi har sedan laddat ned obligationsspecifika egenskaper i form av finansiella nyckeltal för samtliga obligationer. Dessa nyckeltal har valts för att till bästa förmåga representera och mäta respektive risk. Exempelvis så har vi använt oss av nyckeltalet “bid-ask-spread” för att mäta likviditetsrisk hos en obligation. För att undersöka sambandet mellan våra valda risker och kreditspread så genomförde vi ett hypotestest. Vi skapade en nollhypotes och en alternativhypotes som vi sedan testade med hjälp av en multipel regression. Nollhypotes (H0): Studiens utvalda variabler har inte en effekt på den kreditspread hos svenska företagsobligationer Alternativhypotes (Ha): Studiens utvalda variabler har en effekt på den kreditspread hos svenska företagsobligationer Slutsatsen var att vi kunde statistiskt påvisa ett positivt samband mellan riskernas storlek och storleken på obligationens kreditspread. Detta gjordes både för riskerna var för sig och för modellen när den blev testad i sin helhet. Den bakomliggande teorin bakom variablerna kunde därför antas vara korrekt även vid applicering på svenska marknaden för det senaste decenniet. Vi har som ambition att denna studie skall kunna agera som ett verktyg för fundamental analys för framtida investerare samt vidare studier inom området obligationer på svenska marknaden