<p>Effekterna av krisen på den amerikanska bolånemarknaden är ännu ej fastställda. Säkert är dock att de amerikanska bolåneinstitutens kreditförluster har ökat och världens finansmarknader har satts i gungning. Detta kan antas ha påverkat spreaden mellan statsobligationer och bostadsobligationer. Syftet och frågeställningen i denna uppsats behandlar de risker svenska bostadsobligationer exponeras för med kreditrisken i fokus. Och vidare om spreaden mellan statsobligationer och bostadsobligationer i Sverige har påverkats av den amerikanska marknaden. Vid jämförelse av spreaden för andra tidsperioder med volatila finansmarknader är spreaden signifikant större under sensommaren och hösten i år.</p><p>Samtliga referensperioder uppvisar ej signifikanta resultat vid test av spreaden, bortsett från år 2000, då IT-bubblan sprack. Detta tyder på att bolånekrisen på den amerikanska marknaden kan ha smittat av sig på den svenska. Risken på den svenska marknaden verkar ha ökat, men den svenska marknaden antas dock ha större motståndskraft än den amerikanska.</p>

Effekterna av krisen på den amerikanska bolånemarknaden är ännu ej fastställda. Säkert är dock att de amerikanska bolåneinstitutens kreditförluster har ökat och världens finansmarknader har satts i gungning. Detta kan antas ha påverkat spreaden mellan statsobligationer och bostadsobligationer. Syftet och frågeställningen i denna uppsats behandlar de risker svenska bostadsobligationer exponeras för med kreditrisken i fokus. Och vidare om spreaden mellan statsobligationer och bostadsobligationer i Sverige har påverkats av den amerikanska marknaden. Vid jämförelse av spreaden för andra tidsperioder med volatila finansmarknader är spreaden signifikant större under sensommaren och hösten i år. Samtliga referensperioder uppvisar ej signifikanta resultat vid test av spreaden, bortsett från år 2000, då IT-bubblan sprack. Detta tyder på att bolånekrisen på den amerikanska marknaden kan ha smittat av sig på den svenska. Risken på den svenska marknaden verkar ha ökat, men den svenska marknaden antas dock ha större motståndskraft än den amerikanska.

När en person tar ett lån för att köpa en fastighet så tar denne ett Bolån. I Sverige har det funnits en fungerande bolånemarknad sedan länge, men år 2004 infördes en ny lag som kom att förändra hur den underliggande säkerheten hos lånen disponeras. Den nya typen av bolån benämndes säkerställda obligationer, en typ av obligation som skulle vara säkrare för både de som investerar och ger ut obligationen. Eftersom liknande lagstiftning redan fanns i flera andra länder i övriga världen, syftade även lagstiftningen till att underlätta för investerare internationellt. Lagen togs i bruk 2006 då flera av de stora svenska bankerna byta ut sina gamla obligationer för bolån mot de nya säkerställda obligationerna, och lagstiftningen ledde följaktligen till en del förändringar på den svenska bolånemarknaden. Utifrån den genomförda studien kan vi konstatera att bolånemarknaden inte genomgått några markanta förändringar, men att lagstiftningen öppnat upp nya dörrar för många potentiella investerare. Det verkar även som att marknaden för säkerställda obligationer kommer fortsätta utvecklas positivt, men det fanns en viss meningsskiljaktighet angående marknaden för säkerhetsställda obligationers framtida utveckling. Vi såg i studien, att många i vår omgivning antingen hade ingen eller en mycket begränsad kunskap om säkerställda obligationer. Studien har därför en lärande verkan, den informerar läsaren om en för vårt samhälle och vår vardag så nödvändig typ av obligation, som känns relevant att belysa. Relevansen i studien ligger i att ta reda på om lagstiftningen är det som fört marknaden framåt, detta för att öppna för vidare diskussioner om exempelvis en internationell lagstiftning skulle kunna vidga marknaden ytterligare.