När en person tar ett lån för att köpa en fastighet så tar denne ett Bolån. I Sverige har det funnits en fungerande bolånemarknad sedan länge, men år 2004 infördes en ny lag som kom att förändra hur den underliggande säkerheten hos lånen disponeras. Den nya typen av bolån benämndes säkerställda obligationer, en typ av obligation som skulle vara säkrare för både de som investerar och ger ut obligationen. Eftersom liknande lagstiftning redan fanns i flera andra länder i övriga världen, syftade även lagstiftningen till att underlätta för investerare internationellt. Lagen togs i bruk 2006 då flera av de stora svenska bankerna byta ut sina gamla obligationer för bolån mot de nya säkerställda obligationerna, och lagstiftningen ledde följaktligen till en del förändringar på den svenska bolånemarknaden. Utifrån den genomförda studien kan vi konstatera att bolånemarknaden inte genomgått några markanta förändringar, men att lagstiftningen öppnat upp nya dörrar för många potentiella investerare. Det verkar även som att marknaden för säkerställda obligationer kommer fortsätta utvecklas positivt, men det fanns en viss meningsskiljaktighet angående marknaden för säkerhetsställda obligationers framtida utveckling. Vi såg i studien, att många i vår omgivning antingen hade ingen eller en mycket begränsad kunskap om säkerställda obligationer. Studien har därför en lärande verkan, den informerar läsaren om en för vårt samhälle och vår vardag så nödvändig typ av obligation, som känns relevant att belysa. Relevansen i studien ligger i att ta reda på om lagstiftningen är det som fört marknaden framåt, detta för att öppna för vidare diskussioner om exempelvis en internationell lagstiftning skulle kunna vidga marknaden ytterligare.

Kreditderivat är ett finansiellt instrument som upplevt en explosiv utveckling på stora finansiella marknader som exempelvis de i USA och England. Dock har denna massiva utveckling, relativt sett, uteblivit på den svenska finansmarknaden. Denna kandidatuppsats syftar till att undersöka vilka faktorer som påverkar användandet av kreditderivat i Sverige. Både positiva och negativa faktorer avhandlas på ett objektivt sätt med relevanta källor av olika slag. Fokus ligger på grundformen av kreditderivat, Credit Default Swaps. Genom grundläggande forskningsarbete avgränsar vi uppsatsen till sex stycken faktorer som vi tror kommer att påverka kreditderivats utveckling i Sverige. Dessa är: EMU-inträde, Värdepapperisering, Central Clearing Counterparty (CCP), Säkerställda Obligationer, Basel III och Företagsobligationer. Vi analyserar dessa faktorer och drar slutsatser hur och om varje faktor kommer påverka användandet av kreditderivat i Sverige. Angående effekten av ett eventuellt EMU-inträde för Sveriges del anser vi redan vara överspelad på grund av att större svenska aktörer redan handlar till stor del i valutan Euro. Vidare har värdepapperisering varit en tillväxtfaktor historiskt, bl.a. i USA, men i spåren av den finansiella krisen kommer inte värdepapperis ering få samma tillväxteffekt på kreditderivat som den tidigare haft. En annan potentiell tillväxtfaktor kan vara användandet av en CCP men den spelar förmodligen roll i ett senare skede i den svenska marknadens utveckling. Vidare så kräver säkerställda obligationer mer forskning, vår utredning pekar på ett antal scenarion där de kan påverka utvecklingen antingen positivt eller negativt. Slutsatsen är att Sverige är redo för kreditderivat och att de två viktigaste tillväxtfaktorerna är: Ett ökat användande av företagsobligationer i kombination med införandet av Basel III lagstiftningen för finansiella institut. Vi tror med hänsyn till de två sistnämnda faktorerna, och till viss del CCP-faktorn, att användandet av kreditderivat kommer att öka i Sverige i framtiden.

Målet med denna rapport är att undersöka vad bolånefonder är, och hur de skiljer sig mot säkerställda obligationer. Avgränsningar görs till att endast ta upp svenska aktörer, och framförallt bostadskreditinstitutet Stabelo. Arbetet baseras på en kvalitativ metod där skillnader i säkerhet för bolånen, finansieringsstruktur, risk, avkastning samt tillsyn, kapitalkrav och riskhantering analyseras genom att bland annat studera bankers och bostadskreditinstitutet Stabelos belåningsgrad och avkastningskurvor. Skillnaderna mellan de två finansieringsformerna är, sett till vad de åstadkommer, inte stora. En slutsats är däremot att det finns en väsentlig skillnad i hur finansieringssätten är strukturerade, och att denna skillnad kan attrahera olika investerare. / The goal with this bachelor thesis is to examine what an alternative investment fund is, and how it differs from covered bonds. The report is limited to only covering Swedish market participants, and therein especially the alternative investment fund by Stabelo. The report takes a qualitative approach, where differences in financing structure, risk, yield as well as governance, capital requirement and risk management are being analysed, through studying the yield and underlying loan-to-value of banks and Stabelo. The differences between the two forms of financing, in the perspective of what they accomplish, are not immense. However, a major conclusion is that the difference lies in the way they are structured, and that this difference might suits different investors.