Syftet med uppsatsen är att kartlägga vilka verksamheter och organisationer som använder eller kan tänkas använda blockkedjeteknologin i musikbranschen och jämföra deras affärsidéer mot teorin om delningsekonomi. Den tidigare forskningen uppmärksammar styrningsproblematiken, problematik med intäktströmmar och digitaliseringens möjligheter. Blockkedjeteknologin undersöks som en företeelse i form av en fallstudie där fyra verksamhetsanalyser och tre intervjuer med informatörer och kommunikatörer i musikbranschen analyseras. Resultaten visar på nya möjligheter för musikskapare, lyssnare, användare och verksamheter. Möjligheter som snabbare utbetalning av royalties, transparens i utbetalningskedjan samt effektivare möjligheter i hantering av verksdata. Den nya kunskap studien bidragit med kompletterar den tidigare forskningen om styrningsproblematiken i musikbranschen och ger perspektiv på mångfalden av positiva förändringar blockkedjetekniken kan innebära för verksamma inom ljud- och musikproduktion.

Syftet med uppsatsen är att kartlägga användningsområden för blockkedjeteknologin imusikindustrin i dagsläget [2021]. Arbetet är en kvalitativ studie med fokus påblockkedjans användningsområden i musikindustrin. Som metod användsenkätundersökning riktad åt personer med anknytning till antingen blockkedjeteknologieller musikindustrin eller både och. Verksamhetsanalys av relevanta organisationerkompletterar enkätstudien. Resultatet analyseras med koppling till Lars-Erik Gaddesförändringsdimensioner samt musikindustrins tre kärnindustrier. I mitt resultat har jagkommit fram till att blockkedjeteknologin är tydligast i den inspelade musikindustrinoch musiklicensindustrin. Blockkedjans anlag för dataintegritet, förtroende och säkerhetär en klar fördel, medan dess komplexitet är en nackdel för konsumenter. Ytterligareanalys med hjälp av Gaddes förändringsdimensioner visar att blockkedjeteknologin ären synlig och aktiv aktör i alla tre förändringsdimensioner i olika utsträckning.Påtagligast är blockkedjeteknologin i aktivitetsdimensionen och resursdimensionen.

Formkrav i svensk avtalsrätt innebär bl.a. att vissa avtal måste tecknas i skriftlig form och att de ska undertecknas på papper. I och med digitaliseringen har dock elektroniska medel för ingående av avtal blivit mer och mer av en norm. Smart Contracts är avtal som med tekniska medel syftar till automatisera parternas avtalsprestationer och därmed göra det säkrare för parter att ingå avtal. Detta arbete syftar därmed till att utvärdera huruvida användandet av avtal som ingås via den tekniska företeelsen Smart Contracts kan ersätta användandet av formalavtal.

Denna studie redogör för grundläggande teori bakom blockkedjeteknologi och beskriver hur den har implementerats i fastighetsregister internationellt. Studien syftar till att visa de utmaningar och möjligheter som teknologin ställs inför vid implementering på fastighetsregister, både internationellt sett och utifrån Sveriges situation. Studien aktualiseras framför allt utifrån att Sveriges regeringen i juni månad 2022 inledde en utredning om hur fastighetsregistret skulle kunna förbättras i olika avseenden. Studien aktualiseras även utifrån det faktum att Lantmäteriet tidigare har testat blockkedjeteknik, specifikt för transaktioner av fastigheter. Studien använder tre metoder: litteraturstudie, intervjuer och en fallstudie från Georgien. Resultaten visar på att det föreligger en hög grad av utmaningar för blockkedjeteknologin. Framtida studier bör således titta på framför allt möjligheterna eller nyttan med teknologin. / This study outlines the basic theory behind blockchain technology and describes how it has been implemented in land registries internationally. The study aims to show the challenges and opportunities that the technology faces when implementing it in property registers, both internationally and based on Sweden's situation. The study is brought up to date above all since the Swedish government in June 2022 started an investigation on how the property register can be improved in various respects. The study is also updated because the Swedish authority Lantmäteriet has previously tested blockchain technology in relation to real estate transactions. The study uses three methods: literature review, interviews and a case study from Georgia. The results show that there is a high degree of challenges for blockchain technology. Future studies should therefore look above all at the possibilities or benefits of the technology.

Digitaliseringen påverkar alla delar av samhället och inte minst den finansiella sektorn. Enteknologi som förväntas ha stor påverkan på det finansiella systemet är blockkedjeteknologi.I denna undersökning kartläggs hur och i vilken utsträckning aktörer i den svenska finansiellasektorn arbetar med blockkedjeteknologi. Undersökningen görs utifrån Everett. M. Rogersberömda teorier om diffusion av innovation. Framförallt är det teorierna om beslutprocessenom innovation som analyseras men också andra element som kommunikationskanaler,förändringsbyråer och opinionsledare.I undersökningen har representanter från SEB, Bankgirot, Skatteverket och Riksbankenintervjuats kring hur deras organisation arbetar med blockkedjeteknologi och hur arbetet serut utifrån ett perspektiv om diffusion av innovation.Resultatet visar att alla aktörerna har någon form av blockkedjerelaterat projekt igång,antingen i form av egna experiment eller omvärldsbevakning. Den aktör som kommit längstär SEB och detta beror troligen på att de har störst resurser att tillgå. Aktörerna hämtarinformation och kunskap framförallt från de organisationer eller forskningsinitiativ respektiveaktör anses vara opinionsledare. De som anses vara opinionsledare är för de privata aktörernaglobala forskningsinitiativ bedrivna av aktörer med liknande verksamhet som de själva. Förde icke privata aktörerna anses andra aktörer med liknande verksamhet i andra länder varaopinionsledare. De privata aktörerna har i större utsträckning approcherats avförändringsbyråer, då främst med syfte att samarbeta med aktören.Bankgirot och Riksbankens arbete anses befinna sig i övertalningssteget (steg två) ibeslutsprocessen om innovation medans SEB och Skatteverkets arbete anses befinna sig ibeslutssteget (steg tre). Ingen av aktörerna har nått steg fyra och fem.I avsnittet vidare forskning föreslås en studie med ett större antal aktörer inom de undersöktakategorierna samt aktörer från fler kategorier. Utöver detta föreslås att undersökningen görsom inom förslagsvis fem år för att då jämföra resultaten i den studien med den aktuellaundersökningen. / The digitalization impact all parts of society and not least the financial sector. One technologythat is considered to have a large impact on the financial industry is blockchain technology.In this thesis, participants in the financial industry are examined with the purpose to examinetheir progress in implementing blockchain technology in their organization and how there areworking with the technology from a perspective of the Everett. M. Rogers theories ofDiffusion of Innovation. The Decision-Innovation Process and the organizations progresswith blockchain technology is particularly examined as well as concepts as communicationchannels, change agencies and opinion leaders.Representatives from SEB, Bankgirot, Skatteverket and Riksbanken have been interviewedabout their progress in implementing blockchain technology from a diffusion of innovationperspective.The result shows that all participants have some form of blockchain related project active,either in form of internal experiments or market intelligence. SEB has had the most progressin their work, probably because of their large resources. The participants mainly gatherknowledge from organizations or initiatives they consider to be opinion leaders. The opinionsleaders are for the private organizations considered to be research initiatives where theparticipating members businesses are similar to their own. For the public organizations, theopinion leaders seems to be other public organizations similar to their own. The publiccompanies have in larger extent been approached by change agencies, mainly with theintention to find a business partner for a collaboration.The progress of Bankgriot and Riksbanken are considered to be in the “persuasion stage”(stage two) while the progress of SEB and Skatteverket seems to be in the “decision stage”(stage three). None of the examined organizations progress has reached stage four or five.Future studies would include a larger number of participants from different parts of thefinancial sector. This study is proposed to be re-done in approximately five years to comparethe results.

During the last few years, there has been increasing interest in making medical records more centered around patients. Empowering the patient more in the care process has proven to increase the quality of care. It can also enable increased data sharing among different actors, where today patient health data is locked into thousands of separate data silos. Meanwhile, growth in portable medical devices and patient-generated health data (PGHD) poses a new source of valuable data which today has limited utilization in clinical settings. In solving these issues of data availability without compromising the privacy of patients, blockchain has been suggested to play an important role through a more patient-centric model of controlling information. The purpose of this study is to investigate how blockchain can solve data availability and security issues in the healthcare system. We explore the research question from a Sweden-specific context by first defining the current state of the Swedish health data ecosystem, and then analyzing how blockchain helps in increasing the availability and security of personal health data. Qualitative methods were used, and data was collected through both a literature review and an interview study where 16 semi-structured interviews were conducted with Swedish governmental agencies, EMR providers, informaticians, as well as blockchain experts. The current issues in data availability and security in the Swedish healthcare system were identified together with the benefits of using blockchain in this context. Our findings suggest that Sweden has already solved many of the problems other countries face, limiting the marginal benefit of using blockchain. However, problems of sharing raw data persist and blockchain has benefits in managing accesses to health data from both regulatory and privacy perspectives. There are also benefits of using the technology for ensuring the quality of PGHD as well as providing increased security for health data. Lastly, we propose and discuss three separate blockchainbased solutions to be used in healthcare. A major contribution to literature lies in finding that system barriers in form of legislation and technical and semantic interoperability are issues that first need to be resolved in order to harvest the full value of using blockchain technology - issues often understated in other papers. We call for future studies to investigate practical use-cases such as small-scale consortiums addressing specific data sets or patient groups to provide proof-of-concept on how the technology performs in terms of cost, integrity, security, and scalability in for personal health data. / Patientdata är i dagsläget spridd i tusentals data-silos i sjukvården. Att involvera patienten i vårdprocessen har visat sig förbättra vårdresultatet, vilket senaste åren ökat diskussioner om att göra hälsodata mer tillgänglig och centrerad kring patienten. Samtidigt växer användandet av portabla medicinska apparater och patient-genererad information snabbt, och utgör nu en ny datakälla som i dagsläget i princip inte utnyttjas i den kliniska kontexten. För att lösa dessa problem och öka tillgängligheten av data utan att äventyra patientens integritet har blockkedjeteknologi föreslagits spela en viktig roll genom en mer patientcentrerad modell av informationsdelning. Syftet med denna studie är att undersöka hur blockkedjor kan lösa problemen med tillgänglighet av sjukvårdsdata inom vårdsystemet. Vi undersöker frågeställningen utifrån en svensk kontext genom att först definiera de existerande problem relaterade till datatillgänglighet och säkerhet i det svenska vårdsystemet, för att sedan analysera blockkedjans roll för att lösa dessa problem. Studien är av kvalitativ natur där datainsamling gjorts genom dels en litteraturstudie, och dels genom en intervjustudie, där 16 semistrukturerade intervjuer genomförts med svenska myndigheter, journalsystems-leverantörer, informatiker samt blockkedje-experter. Nuvarande problem inom datatillgänglighet och datasäkerhet identifierades tillsammans med de fördelar som finns av att använda blockkedjor i sammanhanget. Våra resultat visar att Sverige redan har löst många av de problem många andra länder idag möter, vilket potentiellt minskar den marginella nyttan av att använda blockkedjor. Dock existerar fortfarande problem när det gäller delning av digitala kopior av journaler mellan aktörer, och en blockkedjelösning har fördelar ur både regulatoriska perspektiv och integritetsperspektiv. Vidare finner vi fördelar av att använda blockkedjor för att försäkra kvaliteten av patient-genererad hälsodata, samt för att öka säkerheten i arkitekturer som möjliggör datadelnin. Slutligen föreslår vi och diskuterar tre olika blockkedjelösningar för den svenska sjukvårdssektorn. Ett av huvudbidragen till litteraturen ligger i att identifiera systembarriärer i form av legislativa åtgärder samt teknisk och semantisk interoperabilitet - problem som måste lösas för att till fullo kunna åtnjuta fördelarna av en blockkedjelösning. Vi uppmanar framtida studier att undersöka praktiska användningsområden såsom småskaliga konsortium för att vidare bidra med hur tekniken levererar på frågor kopplade till kostnad, integritet, säkerhet och skalbarhet för personlig hälsodata.

The Swedish central bank has in 2018 launched an investigation into what a digital e-currency in Sweden would look like. Tendermint is being investigated for a potential implementation. Tendermint is a blockchain building environment which has its own consensus-algorithm, and its own solution to the Byzantine general's problem. The most relevant part is the scalability and reliability of Tendermint. To do this we tested out the software by sending transactions between our computers, and recorded its performance in the case of one node and two nodes. After a series of simulations, we then come to the conclusion that indeed Tendermint is a suitable software for a potential e-krona.

Financial services have historically been offered by central entities which has put financial systems in the control of a number of central parties. Some argue that this centralization has contributed to a more unequal distribution of wealth. However, during more recent time with the emergence of blockchain, traditional perspectives on transparency and democratization have shifted. Increasing financial inclusion has been highlighted as a crucial step in decreasing poverty levels and blockchain has been discussed as a technology with a potential to make a difference in this ambition. This study will focus on sub-Saharan Africa where 550 million individuals lack access to financial services despite having access to mobile phones. As a consequence of this, mobile financial services boomed in sub-Saharan Africa, starting in Kenya. This study will therefore focus on mobile financial services and more precisely on the perceived usefulness of blockchain technology for the mobile financial services. Furthermore, the study aims to explore what role blockchain can play in further increasing financial inclusion in the region. This was done by conducting several interviews with people representing start-ups, government agencies, telco companies during a research trip to South Africa and by participation in the Blockchain Africa Conference 2019 in Cape town.  The findings from the research show that blockchain is perceived as useful for mobile financial services, mainly because of its ability to reduce costs by removing intermediaries, to automate processes and to create decentralized trust. However, it was also found that the usefulness is negatively affected today due to the lack of common protocols and definitions, which makes it difficult for blockchain to yet make a real difference in increasing financial inclusion. / Finansiella tjänster har historiskt sätt tillhandahållits med hjälp av centraliserad datalagring genom pålitliga intermediärer såsom banker och försäkringsbolag. Detta har satt det finansiella systemet i kontroll av några få centrala aktörer vilket somliga menar har ökat den ekonomisk ojämlikheten. På senare tid, i samband med blockkedjeteknologins framväxt, har synen på demokrati och transparens skiftat. Ökad finansiell inkludering har lyfts fram som avgörande för att minska fattigdomen. Blockkedjeteknologin har framhävts att ha potential att göra skillnad i detta arbete. Denna studie fokuserar på Subsahariska Afrika där 550 miljoner individer saknar tillgång till finansiella tjänster trots att de har tillgång till mobiltelefoner. Att erbjuda mobila finansiella tjänster är viktigt för att möjliggöra finansiell inkludering. Studien ämnar därför att undersöka upplevd användbarhet av blockkedjeteknologi för mobila finansiella tjänster och hur tekniken kan utöka finansiell inkludering i kontinenten. Detta har delvis gjorts genom en forskningsresa till Sydafrika där flertalet intervjuer utfördes med personer som representerar startupbolag, regeringen, telekombranschen och den akademiska världen. Resultaten från studien visar att blockkedjeteknologin upplevs vara användbar för mobila finansiella tjänster, främst på grund av dess förmåga att sänka kostnaderna genom att ta bort mellanhänder, automatisera processer samt skapa säkra decentraliserade system. Däremot måste standardiserade protokoll och definitioner måste utvecklas innan detta kan realiseras. Fram till dess kommer det att vara svårt för blockkedjeteknolgi att göra en verklig skillnad i ökad finansiell inkludering.

Disputes involving emerging technology, often leave a grey area on applicable law, as it is unlocated in the physical world. The problem with crypto-assets is partly driven by their underlying technology, allowing for the assets to be distributed in an international, digital sphere, and making it hard to pinpoint their territorial location and solve legal issues. This thesis, therefore, aims to clarify the questions of qualification and connecting factors for the choice of law when dealing with disputes concerning crypto-assets under a cross-border contractual agreement. It particularly seeks to examine consumer protection and the predictability of the choice of law in cryptocurrency trading. The thesis concludes that, for some specifically listed contracts, the applicable law is determined through hard and fast rules, but for other more complex contracts, the applicable law is determined by primarily examining the habitual residence of the operator of the characteristic performance, and secondarily, the closest connection. As to consumer contracts, a special rule appoints the law of the country where the consumer has his habitual residence, but only when several requirements are met. The rules pose problems with predictability and finding a territorial connection when the location of the assets or parties cannot be located. It is particularly a problem in decentralized cryptocurrency exchanges. Regarding the qualification, the thesis concludes that the current rules and statements do not provide a definite answer to the characterization of crypto-assets and require technically complex interpretations. Crypto-assets are mainly categorized based on their purpose, and the parties’ expectations. Therefore, fictional objectification of cryptocurrencies as movable property is possible when accepted as such by the parties. Moreover, cryptocurrency trading does not fall within traditional financial regulations but can be categorized as a service where the coins constitute a means of payment. Although the views are divided, causing uncertainty in the market, the obligations of traders are expected to be clarified through upcoming regulations.