Till följd av avtagande kontanthantering i samhället och introduktionen av blockkedjeteknik, har Riksbanken sedan 2017 utrett möjligheten att introducera en digital centralbanksvaluta (Ekronan) som ett komplement på betalningsmarknaden. Till skillnad från inlåning i affärsbank, skulle valutan vara fri från kredit- och likviditetsrisk vilket kan agera som riskreducerande verktyg. Området är relevant att undersöka för SMF eftersom tidigare litteratur påvisar att individer agerar riskaversivt inför val av finansiella tjänster och att SMF saknar kontrollerade verktyg för riskhantering. Studien syftar därmed till att beskriva SMF:s efterfrågan på en kontobaserad, räntebärande E-krona som inlåningmedel och vilka faktorer som påverkar inställningen. Forskningsfrågan besvaras genom semistrukturerade intervjuer med sex SMF, Svenskt Näringsliv samt en företagsrådgivare från Svenska Handelsbanken. Resultatet indikerar att SMF är positivt inställda till E-kronan och värderar avsaknaden av kreditrisk framförallt i ett finansiellt instabilt scenario. Den teoretiska implikationen är att bolagen efterfrågar E-kronan vilket härrörs till ett riskaversivt beteende vid CM-processen. Vidare forskning föreslås där sambandet mellan exponerad finansiell risk och efterfrågan på E-kronan undersöks och valideras.

Att studenter använder sig av sammanfattningar är vanligt förekommande på universiteten idag. I denna uppsats görs en kvalitativ studie kring varför studenter väljer att använda sig av sammanfattningar enligt tre aspekter, tillit, risk samt etik och moral. Studien har gjorts i två delar, en förstudie och en huvudstudie. Förstudien bestod av intervjuer med 22 studenter och huvudundersökningen bestod utav 32 studenter. Syftet med intervjuerna är att kartlägga studenters erfarenheter, tankar och åsikter kring användandet av sammanfattningar skrivna av andra studenter. Teoriavsnittet belyser tillit, risk samt etik och moral för att få en mer djupgående bild av studenters beslut av att använda sammanfattningar. Slutsatsen är att studenter väljer att använda sig av sammanfattningar på grund av 1) det finns en allmän hög nivå av tillit till andra studenter kring deras kunskap och välmening. 2) Trots att studenterna är medvetna om de risker som finns med sammanfattningar väljer de att bortse från dessa i vissa situationer. 3) Majoriteten av studenterna uppgav att det finns ett moraliskt problem med användandet av sammanfattningar. Dock var egenintresset en för stor faktor för att välja bort sammanfattningar.

Syftet med denna studie är att undersöka individers riskbeteende vid investeringar samt få en djupare förståelse för arbitrage och den osystematiska risken som är involverad när en individ utnyttjar arbitragemöjligheter. För att undersöka detta har en avgränsning gjorts till oddsmarknaden och riskfritt arbitrageutnyttjande i form av Surebets. Detta har undersökts med hjälp av kvalitativ- och kvantitativ metod i form av en triangulering. Genom en enkätundersökning och intervjuer kunde ett kausalt samband identifiera beteendesvängningar hos individer när det kommer till vinst och förlust. Ett Eta2-test genomfördes och påvisade ett samband mellan individers riskbenägenhet och kunskapen om Surebets. Studien fann flera osystematiska risker för användarna kopplat till Surebets varav den största är spelbolagen och dess användaravtal. Avslutningsvis kan nollhypotesen förkastas med hjälp av Eta2-testet samt ett kausalt samband, vilket bevisar ett högre risktagande bland individer som utnyttjar arbitrage på oddsmarknaden. / The purpose of this study is to investigate individuals' risk behavior during investments and to gain a deeper understanding of arbitrage and the unsystematic risk involved when an individual uses arbitrage opportunities. To investigate this a delimitation has been made to the odds market and the risk-free utilization of arbitrage in the form of Surebets. The method used to investigate this has been a qualitative and quantitative method in the form of a triangulation. Through a survey and interviews, a causal relationship could identify behavioral fluctuations in individuals when it comes to profit and loss cases. An Eta2 test was conducted and demonstrated a connection between individuals' risk behaviour and the knowledge of Surebets. The study found several unsystematic risks for users linked to Surebets, where the largest are the gaming companies and its user agreement. Finally, the null hypothesis can be rejected by means of the Eta2 test and a causal relationship, which proves a higher risk taking among individuals exploiting arbitrage opportunities on the odds market.

Corporate social responsibility (CSR) and sustainability are concepts that have become increasingly more relevant, where it is no longer accepted by society that companies only prioritize the interests of shareholders without also looking to the interests of society. This has led to large companies being obligated to make sustainability reports in order to report their impact on society. This does not apply to small and medium-sized enterprises (SME) and therefore we have chosen to investigate how SMEs that have a clear sustainability profile are affected by sustainability in their decision-making. There has been some research on why one chooses to be more sustainable as an SME, but there has been little research on how this affects the SMEs who work with sustainability in their day-to-day business decisions when they have more than the shareholders to answer to. To investigate this phenomenon, we have done five case studies where we have interviewed five people who are involved in the decision-making in different SMEs. The purpose is to understand how small and medium-sized enterprises that have a clear sustainability profile work with sustainability and how that in turn affects their decision-making. To descriptively describe how decisions are made in relation to sustainability we have used several theories to capture the overall multifaceted reality that these SMEs are faced with in their decision-making. This in turn has made it possible for us to describe this reality by understanding to what extent the companies work with sustainability, how that in turn affects the reference points the companies have and how the interpretation of risk becomes a determining factor in how a SME makes its decisions.  What we have seen is that decisions are governed by aspects such as the extent to which sustainability permeates the company which in turn affects the reference point that is chosen when weighing the utility of different decisions. We have also seen how companies interpret risk affects to what extent they choose to compromise in their sustainability work. Industry aspects have also been an affecting factor as some companies are more dependent on other stakeholders for their operations which creates a complicated balance between how you weigh the financial against the sustainable. / Corporate social responsibility (CSR) och hållbarhet är något som har blivit alltmer relevant, där det inte längre accepteras av samhället att företag bara prioriterar aktieägarnas intressen utan att man också ser till samhällets intressen. Detta har lett till att stora företag har blivit tvungna att göra hållbarhetsrapporteringar för att redovisa deras påverkan på samhället. Detta gäller inte små och medelstora företag (SME) och därför har vi valt att undersöka hur SME som har en tydlig hållbarhetsprofil påverkas i sitt beslutsfattande när det kommer till hållbarhet. Det har forskats en del om varför man väljer att vara mer hållbar som SME men det har forskats lite kring hur detta påverkar SMEs med en hållbarhetsprofil i sina dagliga beslut när man har fler intressenter att svar till. För att undersöka detta fenomen har vi gjort fem fallstudier där vi har intervjuat fem personer i en beslutsfattande position i olika SMEs. Syftet är att förstå hur små och medelstora företag som har en tydlig hållbarhetsprofil arbetar med hållbarhet och hur det påverkar deras affärsbeslut. För att deskriptivt beskriva hur beslut tas gentemot hållbarhet har vi nyttjat flera teorier för att på en övergripande nivå fånga den multifacetterade verklighet som dessa SME ställs inför i sina beslut. Detta har gjort att vi har kunnat beskriva denna verklighet genom att förstå i vilken utsträckning man arbetar med hållbarhet, hur det i sin tur påverkar de utgångspunkter man har och hur tolkningen av risk blir avgörande för hur dess SME tar sina beslut. Det vi har sett är att beslut styrs av aspekter som i vilken utsträckning hållbarhet genomsyrar företaget vilket i sin tur påverkar mot vilken referenspunkt företaget värderar sina beslut. Detta påverkar i sin tur hur man upplever nyttan av olika beslut. Vi har också sett att hur man tolkar risk leder till i vilken utsträckning man är villig att kompromissa i sitt hållbarhetsarbete. Branschaspekter har också haft en påverkan då vissa företag är mer beroende av andra intressenter för sin verksamhet vilket skapar en mer komplicerad balansgång mellan hur man väger det finansiella mot det hållbara.