• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 7
  • Tagged with
  • 7
  • 6
  • 6
  • 6
  • 6
  • 6
  • 6
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 3
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Urmoderns döttrar : Maria Turtschaninoffs skildring av temat systerskap i Maresi – Krönikor från Röda klostret / Daughters of the First Mother : Maria Turtschaninoff’s Depiction of the Theme of Sisterhood in Maresi – The Red Abbey Chronicles

Sandstedt, Malin January 2017 (has links)
När finlandssvenska fantasyförfattaren Maria Turtschaninoffs roman Maresi – Krönikor från Röda klostret publicerades 2014 blev Turtschaninoff särskilt uppmärksammad för hennes skildring av kvinnlig vänskap. Maresi utspelar sig på en ö dit endast kvinnor är tillåtna och i ett kloster där kvinnorna dyrkar gudinnan Urmoderns tre ansikten. I frånvaron av män lever kvinnorna i ett isolerat matriarkat där deras relationer till varandra hamnar i förgrunden. I kandidatuppsatsen Urmoderns döttrar analyseras temat systerskap i Maresi ur ett feministiskt perspektiv med fokus på hur klostersamhällets isolation och tro påverkar kvinnornas relationer till varandra och deras syn på sig själva som kvinnor. Utifrån premissen att skildringar av systerskap och kvinnlig vänskap är bristfällig i litteraturen diskuteras också vikten av att skildra dessa, samt hur romanens genre skapar annorlunda förutsättningar för en intressant skildring av kvinnliga relationer.
2

En gång Allmoder : kvinnosyn från förbiblisk tid till våra dagar : patriarkatets intåg och Gudinnornas fall

Persson, Hanna January 2001 (has links)
<p><em>Anledningen till varför utvecklingen tog riktningen från kvinnan till mannen?</em></p><p>Gudinnan har hittills spelat en mycket passiv roll i historieskrivningen. En förändring står dock för dörren. Enligt mina källor kan det bevisas att Gudinnan tillbads från 7000 f Kr till 300 e Kr. Områden, framför andra, där hon tillbads var exempelvis nutida Irak, Saudiarabien, Israel, men också Irland. Tiden vi rör oss i är emellertid så avlägsen att det är oerhört svårt att tala om hur det var. Men för att följa strömmen och referera i likhet med den allmänna uppfattningen så uppnådde kvinnan sin status i och med sin förmåga att ge liv. Det gjorde henne gudomlig. När människan så småningom blev varse hur fortplantningen fungerade falnade kvinnans metafysiska kraft. Ungefär där inträder patriarkatet och kvinnans roll förskjuts mer och mer in i det fördolda. Gudinnorna ersätts på olika sätt med Gudar och snart är det bortglömt att kvinnliga gudomliga väsen ens existerat. Mannens avundssjuka gentemot kvinnan, gentemot hennes livgivande kraft utgjorde en grogrund för patriarkatet.</p><p><em>Kyrkans roll?</em></p><p>När de bibliska religionerna gör sitt intåg har följaktligen patriarkatet redan gjort sitt intåg. De kvinnliga Gudinnorna hade ersatts med Gudar. Vad som är unikt med de bibliska religionerna och vad som gör dem nyskapande i denna mångfasetterade gudavärld är att de är monoteistiska. Deras ende Gud kommer dock att bli manlig, en himmelsk fader och kvinnans underordnade ställning försvagas ytterligare på grund av judendomen och kristendomen. Även om grundbudskapet inte var detta kan det inte förnekas att bl.a. kyrkofäderna spelat en mycket aktiv roll i förtrycket av kvinnan.</p><p><em>Hur ser kvinnorna idag på att Jesus är man likaså kristendomens Gud?</em></p><p>Bland de kvinnliga präster och pastorer som kommit till tals i Erikssons bok, som jag för övrigt baserar mitt sista kapitel på, tycks dock grundsynen på den maskulina treenighet som kristendomen bygger på vara förstående. Som kvinnor saknar de givetvis förebilder i de bibliska texterna, men de har lärt sig att ta till vara på dem som finns. De har försökt att se till grundbudskapet i Jesu lära, allas lika värde, att ingen är förmer någon annan. De försöker att plocka fram det goda. Mycket har genom tiderna missförståtts. Man upplever att Jesus var en mycket annorlunda man, en man som står på deras sida.</p> / Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till "Dahlin".
3

Wicca : en religionsstudie

Gustafsson, Caroline January 2007 (has links)
<p>Wicca är en ny naturreligion som skapades på 50-talet av en man vid namn Gerald B. Gardner. Gardner hämtade inspiration av många vänner, som till exempel Aleister Crowley som var en viktig del inom satanismen. Allt sedan Gardner skapat wicca har den utvecklats och idag är den väldigt stor i både England och USA, och den håller på att växa sig stor i resten av världen också. Inom wicca finns det två lagar, ”the wiccan rede” och trefaldslagen, dessa är de enda lagarna och följer vi dem kan vi leva ett bra liv. ”The wiccan rede” lyder som så att man får göra vad man vill så länge man inte skadar någon och det inkluderar en själv och trefaldslagen lyder som följer att allt vi sänder ut kommer tillbaka gånger tre.</p><p>Wicca innehåller också åtta högtider, sabbater, som vi kan fira på många olika sätt. Den viktigaste högtiden är wiccanernas nyår. Samhain som firas den 31 oktober. Man använder sig också av olika symboler och hjälpmedel. En viktig symbol för wiccanerna är pentagrammet som är en femuddig stjärna som representerar de fem elementen och ande. Några av de viktigaste hjälpmedlen är athamen, en tveeggad kniv som enbart får användas till magin och inte skada någon, kitteln och bägaren som representerar vattnets element och kvasten som man använder för att rena den magiska arbetsplatsen.</p><p>Wicca sägs komma från många olika andra religioner. Några av dem är New Age, paganism, spiritualism, schamanism och satanism. Paganismen är den religion som wicca kommer ifrån och där den har mest likheter. Eftersom Gardner var nära vän med en av grundarna till satanismen är också dessa två väldigt lika, men också väldigt olika. Wicca och New Age är lika på grund av att de båda är naturrörelser och spiritualismen och schamanismen är grunden till att wiccanerna tror på magi och andar och andra väsen som kanske inte hör till vår värld inom wicca.</p>
4

Wicca : en religionsstudie

Gustafsson, Caroline January 2007 (has links)
Wicca är en ny naturreligion som skapades på 50-talet av en man vid namn Gerald B. Gardner. Gardner hämtade inspiration av många vänner, som till exempel Aleister Crowley som var en viktig del inom satanismen. Allt sedan Gardner skapat wicca har den utvecklats och idag är den väldigt stor i både England och USA, och den håller på att växa sig stor i resten av världen också. Inom wicca finns det två lagar, ”the wiccan rede” och trefaldslagen, dessa är de enda lagarna och följer vi dem kan vi leva ett bra liv. ”The wiccan rede” lyder som så att man får göra vad man vill så länge man inte skadar någon och det inkluderar en själv och trefaldslagen lyder som följer att allt vi sänder ut kommer tillbaka gånger tre. Wicca innehåller också åtta högtider, sabbater, som vi kan fira på många olika sätt. Den viktigaste högtiden är wiccanernas nyår. Samhain som firas den 31 oktober. Man använder sig också av olika symboler och hjälpmedel. En viktig symbol för wiccanerna är pentagrammet som är en femuddig stjärna som representerar de fem elementen och ande. Några av de viktigaste hjälpmedlen är athamen, en tveeggad kniv som enbart får användas till magin och inte skada någon, kitteln och bägaren som representerar vattnets element och kvasten som man använder för att rena den magiska arbetsplatsen. Wicca sägs komma från många olika andra religioner. Några av dem är New Age, paganism, spiritualism, schamanism och satanism. Paganismen är den religion som wicca kommer ifrån och där den har mest likheter. Eftersom Gardner var nära vän med en av grundarna till satanismen är också dessa två väldigt lika, men också väldigt olika. Wicca och New Age är lika på grund av att de båda är naturrörelser och spiritualismen och schamanismen är grunden till att wiccanerna tror på magi och andar och andra väsen som kanske inte hör till vår värld inom wicca.
5

En gång Allmoder : kvinnosyn från förbiblisk tid till våra dagar : patriarkatets intåg och Gudinnornas fall

Persson, Hanna January 2001 (has links)
Anledningen till varför utvecklingen tog riktningen från kvinnan till mannen? Gudinnan har hittills spelat en mycket passiv roll i historieskrivningen. En förändring står dock för dörren. Enligt mina källor kan det bevisas att Gudinnan tillbads från 7000 f Kr till 300 e Kr. Områden, framför andra, där hon tillbads var exempelvis nutida Irak, Saudiarabien, Israel, men också Irland. Tiden vi rör oss i är emellertid så avlägsen att det är oerhört svårt att tala om hur det var. Men för att följa strömmen och referera i likhet med den allmänna uppfattningen så uppnådde kvinnan sin status i och med sin förmåga att ge liv. Det gjorde henne gudomlig. När människan så småningom blev varse hur fortplantningen fungerade falnade kvinnans metafysiska kraft. Ungefär där inträder patriarkatet och kvinnans roll förskjuts mer och mer in i det fördolda. Gudinnorna ersätts på olika sätt med Gudar och snart är det bortglömt att kvinnliga gudomliga väsen ens existerat. Mannens avundssjuka gentemot kvinnan, gentemot hennes livgivande kraft utgjorde en grogrund för patriarkatet. Kyrkans roll? När de bibliska religionerna gör sitt intåg har följaktligen patriarkatet redan gjort sitt intåg. De kvinnliga Gudinnorna hade ersatts med Gudar. Vad som är unikt med de bibliska religionerna och vad som gör dem nyskapande i denna mångfasetterade gudavärld är att de är monoteistiska. Deras ende Gud kommer dock att bli manlig, en himmelsk fader och kvinnans underordnade ställning försvagas ytterligare på grund av judendomen och kristendomen. Även om grundbudskapet inte var detta kan det inte förnekas att bl.a. kyrkofäderna spelat en mycket aktiv roll i förtrycket av kvinnan. Hur ser kvinnorna idag på att Jesus är man likaså kristendomens Gud? Bland de kvinnliga präster och pastorer som kommit till tals i Erikssons bok, som jag för övrigt baserar mitt sista kapitel på, tycks dock grundsynen på den maskulina treenighet som kristendomen bygger på vara förstående. Som kvinnor saknar de givetvis förebilder i de bibliska texterna, men de har lärt sig att ta till vara på dem som finns. De har försökt att se till grundbudskapet i Jesu lära, allas lika värde, att ingen är förmer någon annan. De försöker att plocka fram det goda. Mycket har genom tiderna missförståtts. Man upplever att Jesus var en mycket annorlunda man, en man som står på deras sida. / Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till "Dahlin".
6

Gudinnetro och makt

Genfors, Sofie January 2009 (has links)
<p>Religioners symbolsystem kan, utifrån ett sociologiskt och antropologiskt perspektiv, uppfattas som grund för hur människor skapar och upprätthåller kultur och social ordning. Inom gudinnetron riktas som oftast kritik mot de monoteistiska religionerna så som kristendom, judendom och islam. Man menar att dessa religioners etik, mytologi och symbolik tolkas och reproduceras utifrån en androcentrisk norm som främst gynnar exploatering av kvinnor, barn och jorden själv. Makt är ett nyckelbegrepp i dessa sammanhang. Mitt syfte är att förstå hur gudinnetrons symboliska system skapar förståelse av begreppet makt. Min huvudfråga är: Hur ser gudinnetrons förståelse av begreppet makt ut?</p><p>Jag har funnit att gudinnetroendes förståelse av makt kan härledas till upplevelsen och förståelsen av den immanenta Gudinnan. Gudinnan är livskraften och livscykeln som människor och natur är sammanlänkade i och därav lever i gemenskap inom. Detta leder till en maktförståelse där makt främst ses som människans förmåga att utifrån den immanenta livskraften handla i världen för helhetens bästa.</p><p>Att använda sin makt för att dominera över andra är därmed inte ett uttryck för makt som har sin grund i upplevelsen av den immanenta Gudinnan utan istället ett uttryck för "makt över".</p>
7

Gudinnetro och makt

Genfors, Sofie January 2009 (has links)
Religioners symbolsystem kan, utifrån ett sociologiskt och antropologiskt perspektiv, uppfattas som grund för hur människor skapar och upprätthåller kultur och social ordning. Inom gudinnetron riktas som oftast kritik mot de monoteistiska religionerna så som kristendom, judendom och islam. Man menar att dessa religioners etik, mytologi och symbolik tolkas och reproduceras utifrån en androcentrisk norm som främst gynnar exploatering av kvinnor, barn och jorden själv. Makt är ett nyckelbegrepp i dessa sammanhang. Mitt syfte är att förstå hur gudinnetrons symboliska system skapar förståelse av begreppet makt. Min huvudfråga är: Hur ser gudinnetrons förståelse av begreppet makt ut? Jag har funnit att gudinnetroendes förståelse av makt kan härledas till upplevelsen och förståelsen av den immanenta Gudinnan. Gudinnan är livskraften och livscykeln som människor och natur är sammanlänkade i och därav lever i gemenskap inom. Detta leder till en maktförståelse där makt främst ses som människans förmåga att utifrån den immanenta livskraften handla i världen för helhetens bästa. Att använda sin makt för att dominera över andra är därmed inte ett uttryck för makt som har sin grund i upplevelsen av den immanenta Gudinnan utan istället ett uttryck för "makt över".

Page generated in 0.036 seconds