Uppsatsen undersöker hur män och kvinnor blir medialt representerade olika i relation till framgångoch förlust. Detta görs genom att undersöka den mediala rapporteringen av duon Johnson& Häggkvist under deras deltagande i Melodifestivalen 2008. Den övergripande teorin som ligger tillgrund för uppsatsen är relationen mellan media och kön. Vidare används Simone de Beauvoirsteorier om transcendens och immanens, vilket stödjer sig på Yvonne Hirdmans genussystem omisärhållande och hierarkisering. Uppsatsen genomför en kritisk diskursanalys och undersöker hurduon könas i utvalt material, åtta krönikor i Aftonbladet under Melodifestivalperioden. Vidareundersöks hur representationen skiljs mellan könen och hur Simone de Beauvoirs begrepp transcendensoch immanens reproduceras. Uppsatsens resultat visar på hur den mediala rapporteringenkring Johnson & Häggkvist konstruerar och reproducerar normer och diskurser. Uppsatsensslutsats och funna diskurs är hur kvinnan, Carola Häggkvist, är fast i immanensen trots atthon påstås försöka transcendera. Medan mannen, Andreas Johnson, genomgående transcenderargenom att skriva sig själv. Under transcendens och immanens-diskursen finns även andra diskursivateman: natur och kultur samt aktivitet och passivitet är centrala i uppsatsens slutsatser.

Syftet med studien är att undersöka hur material i förskolan påverkar och medverkar med barnen och med deras matematiska kunskapsskapande. Den är en kvalitativ etnografisk inspirerad fältstudie som utgår från ett posthumanistiskt perspektiv och fokuserar på materialens betydelse för barns matematiska kunskapsskapande och läroprocesser. De frågeställningarna som sätts för undersökning är vilka matematiska potentialer som kan uppstå i möte mellan material och barn som aktiva performativa agenter samt hur relationer mellan de agenterna kan synliggöras i ett rhizomatiskt relationsfält. Resultaten visar att olika material innebär olika matematiska potentialer och relationer genom att problematisera frågor som hur material blir aktiva aktörer i barns kunskapsskapande och läroprocesser i matematik. Slutsatsen visar vidare att den kunskap som skapas beror på de materiella dimensionerna på samma sätt som på de mänskliga. Slutsatsen visar också att när material betraktas som aktiva aktörer kan en annan förståelse om barns lärandeprocesser utvecklas hos pedagogerna.

Genom att applicera planeringsteori inspirerad av filosofen Gilles Deleuze har uppsatsen undersökt Stockholms stads miljöprogram för perioden 2020-2023. Utgångspunkten var ett sökande efter hur dokumentet fungerar, snarare än vad det betyder, alltså hur det fördelar ansvar, legitimerar vissa sorters åtgärder utifrån dess problembeskrivningar, samt vad som är immanent respektive transcendent i texten. Förhoppningen är att dessa perspektiv kan hjälpa oss att få syn på vilken skillnad som kan möjliggöras, och vilka ofrånkomliga repetitioner det innebär, genom att bedriva klimatanpassningsarbete inom ramen för rådande strukturer. / Through applying planning theory inspired by the philosopher Gilles Deleuze, this essay has examined the City of Stockholm's Environmental Programme for the period 2020-2023. The premise has been a search for how the document functions, rather than a search for its meaning. That is, how it allocates responsibilities, legitimizes certain actions according to their problem definitions, as well as identifying what is immanent and transcendent in the text. The prospect is that these perspectives will help shed some light on what kind of difference can be made, and which inevitable repetitions will be made, through climate adaptation work within the current political structures.

<p>Religioners symbolsystem kan, utifrån ett sociologiskt och antropologiskt perspektiv, uppfattas som grund för hur människor skapar och upprätthåller kultur och social ordning. Inom gudinnetron riktas som oftast kritik mot de monoteistiska religionerna så som kristendom, judendom och islam. Man menar att dessa religioners etik, mytologi och symbolik tolkas och reproduceras utifrån en androcentrisk norm som främst gynnar exploatering av kvinnor, barn och jorden själv. Makt är ett nyckelbegrepp i dessa sammanhang. Mitt syfte är att förstå hur gudinnetrons symboliska system skapar förståelse av begreppet makt. Min huvudfråga är: Hur ser gudinnetrons förståelse av begreppet makt ut?</p><p>Jag har funnit att gudinnetroendes förståelse av makt kan härledas till upplevelsen och förståelsen av den immanenta Gudinnan. Gudinnan är livskraften och livscykeln som människor och natur är sammanlänkade i och därav lever i gemenskap inom. Detta leder till en maktförståelse där makt främst ses som människans förmåga att utifrån den immanenta livskraften handla i världen för helhetens bästa.</p><p>Att använda sin makt för att dominera över andra är därmed inte ett uttryck för makt som har sin grund i upplevelsen av den immanenta Gudinnan utan istället ett uttryck för "makt över".</p>

Religioners symbolsystem kan, utifrån ett sociologiskt och antropologiskt perspektiv, uppfattas som grund för hur människor skapar och upprätthåller kultur och social ordning. Inom gudinnetron riktas som oftast kritik mot de monoteistiska religionerna så som kristendom, judendom och islam. Man menar att dessa religioners etik, mytologi och symbolik tolkas och reproduceras utifrån en androcentrisk norm som främst gynnar exploatering av kvinnor, barn och jorden själv. Makt är ett nyckelbegrepp i dessa sammanhang. Mitt syfte är att förstå hur gudinnetrons symboliska system skapar förståelse av begreppet makt. Min huvudfråga är: Hur ser gudinnetrons förståelse av begreppet makt ut? Jag har funnit att gudinnetroendes förståelse av makt kan härledas till upplevelsen och förståelsen av den immanenta Gudinnan. Gudinnan är livskraften och livscykeln som människor och natur är sammanlänkade i och därav lever i gemenskap inom. Detta leder till en maktförståelse där makt främst ses som människans förmåga att utifrån den immanenta livskraften handla i världen för helhetens bästa. Att använda sin makt för att dominera över andra är därmed inte ett uttryck för makt som har sin grund i upplevelsen av den immanenta Gudinnan utan istället ett uttryck för "makt över".

Denna uppsats skrivs inom ämnesområdet kyrkohistoria, vilket är ett brett forskningsfält. I denna studie ligger tyngdpunkten på att undersöka hur en kristen praktik gestaltades under en viss tid i Sverige. Den kristna praktik som undersöks är Mariafromheten med fokus på Maria under första hälften av 1500 – talet. Det material som studeras är Kristina Gyllenstiernas andaktsbok för att se hur Maria gestaltades för den senmedeltida människan och om den gestaltningen genomgår en förändring i andaktsboken. Inom kyrkan har läro- och trosfrågor alltid varit ett pågående samtal. Under denna tidsperiod var en av frågorna Marias roll i frälsningshistoria. Det är därför intressant att undersöka hur Maria gestaltades för den troende senmedeltida människan och om det sker en förändring av gestaltningen av Marias roll i Kristinas andaktsbok.  Andaktsboken anses har tre olika delar. Där de två första anses tillhöra den katolska läran och den sista delen tillförs den reformatoriska läran. Den uppdelningen gör att andaktsboken är intressant som material för denna studie.  I analysen av Marias roller i Kristinas andaktsbok används Therese Zachrissons teoretiska aspekter på materialitets kärna (föremål anses besitta gudomlig immanens) och historiska beskrivningar av en kristen praktik. De perspektiven sammantaget skapar en förståelse för hur den troende senmedeltida människan kan ha relaterat till Marias roller.  I andaktsboken framträder i de första delarna en närhet till Maria och Jesus med känslor i fokus som förändras till att förstå Ordet, Skriften och Fadern. Maria får lämna rollerna som den himmelska drottningen, profeternas profet, apostlarnas apostel, bibelkunnig, lärarinna, medlerska mellan Kristus och människan och blir kvar som en ren jungfru som föder Jesus Kristus i den sista delen i Kristinas andaktsbok.