Forskningsintresset i denna studie fokuserar på hur det systematiska kvalitetsarbetet tar sin form på förskolorna. Centrala aspekter i studien är hur det sker utifrån barnens perspektiv och hur förskollärarna ser på arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet. För att undersöka detta intervjuade vi åtta förskollärare på två olika förskolor. Vi använde oss av en kvalitativ undersökningsmetod, i form av intervjuer, för att få reda på vad respondenterna verkligen anser. Detta för att få en tydligare bild över hur det systematiska kvalitetsarbetet fungerar i förskolans värld och för att ta reda på om det är, eller kan bli en naturlig del av arbetet inom förskolan. Vi har också använt oss av litteratur för att förtydliga resonemanget i arbetet. För att få svar på studiens frågeställning har vi valt att använda oss av Bruners (1996) teorier om kognitiv kultur, hermeneutisk cirkel och sociala interaktioner i vår undersökning. Resultatet visar att förskollärarna har en god inblick i att det är barnens inflytande och delaktighet som ska stå i fokus. Vi ser tecken på en medvetenhet om att det systematiska kvalitetsarbetet är en ständigt pågående process. Att det ofta är problemområden som lyfts som utvecklingsområden och att det är verksamhetens tillkortakommanden som ska förändras och utvecklas. Ett annat problem som vi i vår studie utläser är hur barnens perspektiv och delaktighet tas till vara, förskollärarna vet inte hur de ska göra för att få med barnen och deras möjlighet till inflytande och delaktighet i det systematiska kvalitetsarbetet.

The aim of this thesis is to gain knowledge and examine the ways of how librarians work on promoting children’s and especially boys, in the age of 9-12, reading and literacy. The intention has also been to examine the goals in relation to promoting children’s reading and the choices behind the different methods.The research is founded on qualitative semi-structured interviews with five children’s librarians. Aidan Chambers “The Reading Circle” is used as a tool to analyze the different methods and approaches that librarian’s use in their work to promote reading. “The Reading Circle” consists of four themes, “Selection”, “Reading”, “Response” and “the enabling adult”.The results of this study partly show that all of the librarians acknowledge a shortage of primarily time but also money. They believe that the cooperation with schools is of importance and something they wish to expand. The conclusions are that librarians work with reading promotion is time-consuming. In that aspect they feel that they cannot be enabling adults. Another conclusion we found is that they all felt a strong need to be up to date with new research and applying that research to their own work.

Detta examensarbete undersöker hur lärare inkluderar elever i skolan med dyslexi. Det är en litteraturstudie med kompletterande intervjuer av fyra lärare som har erfarenhet av elever med dyslexi. Resultatet av den litteraturen jag läst visar att det är viktigt för elever med dyslexi och läs och skrivsvårigheter att få tidig hjälp för att inte komma in i en ond cirkel, som påverkar elevernas självförtroende och självkänsla. Om eleverna inte lyckas med läsningen och skrivandet påverkas ofta hela skolsituationen, och de övriga ämnena. Att försöka inkludera eleverna i största möjliga mån i klassrummet är viktigt. Eleverna måste få känna sig delaktiga och att de tillhör en grupp och en gemenskap. Mina intervjuer visar att många elever kan tycka att det ibland är skönt att gå ifrån klassrummet och få enskild undervisning av en specialpedagog. Min slutsats är att det är viktigt att inkludera eleven i klassrummet, se till varje enskild elev och utgå från elevens förutsättningar.

Syftet med detta examensarbete var att designa en ny serie till Nibes befintliga varumärke Contura. Nibe beskriver Conturas formspråk som rent, enkelt och feminint. Undersökningar om vad feminint formspråk betyder resulterade i en diskussion om att främst designers och formgivare ej bör använda sig av orden feminint-/kvinnligt formspråk då dessa ord stärker stereotypen om vad kvinnligt respektive manligt är. Under researchdelen var en infallsvinkel att tiden i framtiden kommer att vara än mer viktig. Att människor, främst i västvärlden, kommer vilja ha mer tid utöver arbetet. Att få mer tid till att vara hemma resulterar i mer fokus på bostäders utformande då den boende vill ha ett trivsamt och personligt hem att vistas i. Utformningen av kaminen och andra produkter till hemmen blir viktiga då de får mer tid att betraktas av den/de boende. Kaminen ska kunna gå att köpas i olika utföranden och placeringsmöjligheter då köparen vill ha en kamin som passar dess hem och person. En stor del av upplevelsen av kaminen är elden. Att kunna se elden är en viktig del av kaminens utformande. Kaminen som designats i detta examensarbete har därför ett stort frontglas i luckan och sidoglas på sidan av kaminen. Efter att ha studerat andra kaminer på marknaden så upptäckte jag att många kaminer såg ganska lika ut och de flesta, om inte alla, var stela i sin design med ett statiskt, hårt och kallt uttryck. För att tillföra något nytt på marknaden bestämdes att kaminen som skulle tas fram under examensarbetet skulle få en mer varm och mjuk design. Tankarna, diskussionerna och researchen resulterade i en konad kamin med mindre botten-area och större topp-area, båda med formen av en superellips. Efter vidare samtal med Nibe kom kaminen att bli helt rak (fortfarande baserad på superellipsen) vilket betydde att kaminens utformning tog ett steg tillbaka mot statiskheten. För att jobba bort det statiska uttrycket i kaminen så var det viktigt att jobba mer med delningslinjer och detaljer för att få kaminen att kännas mer varm och mjuk.

<p><p>Syftet med detta examensarbete var att designa en ny serie till Nibes befintliga varumärke Contura. Nibe beskriver Conturas formspråk som rent, enkelt och feminint.</p><p>Undersökningar om vad feminint formspråk betyder resulterade i en diskussion om att främst designers och formgivare ej bör använda sig av orden feminint-/kvinnligt formspråk då dessa ord stärker stereotypen om vad kvinnligt respektive manligt är.</p><p>Under researchdelen var en infallsvinkel att tiden i framtiden kommer att vara än mer viktig. Att människor, främst i västvärlden, kommer vilja ha mer tid utöver arbetet. Att få mer tid till att vara hemma resulterar i mer fokus på bostäders utformande då den boende vill ha ett trivsamt och personligt hem att vistas i. Utformningen av kaminen och andra produkter till hemmen blir viktiga då de får mer tid att betraktas av den/de boende. Kaminen ska kunna gå att köpas i olika utföranden och placeringsmöjligheter då köparen vill ha en kamin som passar dess hem och person.</p><p>En stor del av upplevelsen av kaminen är elden. Att kunna se elden är en viktig del av kaminens utformande. Kaminen som designats i detta examensarbete har därför ett stort frontglas i luckan och sidoglas på sidan av kaminen.</p><p>Efter att ha studerat andra kaminer på marknaden så upptäckte jag att många kaminer såg ganska lika ut och de flesta, om inte alla, var stela i sin design med ett statiskt, hårt och kallt uttryck. För att tillföra något nytt på marknaden bestämdes att kaminen som skulle tas fram under examensarbetet skulle få en mer varm och mjuk design.</p><p>Tankarna, diskussionerna och researchen resulterade i en konad kamin med mindre botten-area och större topp-area, båda med formen av en superellips.</p><p>Efter vidare samtal med Nibe kom kaminen att bli helt rak (fortfarande baserad på superellipsen) vilket betydde att kaminens utformning tog ett steg tillbaka mot statiskheten. För att jobba bort det statiska uttrycket i kaminen så var det viktigt att jobba mer med delningslinjer och detaljer för att få kaminen att kännas mer varm och mjuk.</p></p>

Studien syftar till att synliggöra i vilken utsträckning och med vilka motiv boksamtal och högläsning av skönlitteratur sker på lågstadiet. Dessutom undersöks vilka faktorer som inverkar på hur F–3-lärare arbetar kring boksamtal och högläsning av skönlitteratur utifrån Aidan Chambers teori, Läsandets cirkel (2011).   Denna studie innefattar både kvalitativa och kvantitativa perspektiv och baseras på en digital enkät som delats via två lärargrupper på Facebook, under hösten 2021. Utifrån dessa enkätsvar har vi kunnat utläsa att majoriteten av respondenterna anser att högläsning är en mycket viktig aktivitet i klassrummet där högläsning är en del av den dagliga undervisningen. 80% av högläsningen syftar till att stimulera elevernas läsförståelse och visar således på högläsning som en aktivitet utifrån ett färdighetsperspektiv. Detta motsätter en samlad forskningsbild som visar på de många möjligheter som skönlitteratur kan främja utifrån litteraturens premisser, där en bredare världssyn och identitetsskapande är två viktiga aspekter. Även boksamtal anses vara en viktigt aktivitet hos respondenterna, dock har faktorer som brist på tid, stora- eller oroliga elevgrupper samt intresset hos både elever och lärare, en inverkan på undervisningen. Vi har kunnat utläsa att arbetet med högläsning och boksamtal har utvecklingsmöjligheter då vår studie visar att lärare i hög grad önskar ha mer boksamtal, söker struktur i sitt arbete med boksamtal och efterlyser mer tid för främst förberedelse samt inläsning av litteratur. Diskussionsavsnittet diskuterar samtliga resultat i förhållande till tidigare forskning, bakgrund samt studiens teoretiska utgångspunkt. Avslutningsvis belyser denna studie intressanta aspekter för vidare forskning med litteraturdidaktisk relevans.

I nuvarande läroplan för förskolan, Lpfö18, står att läsa att förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera barns språk genom undervisning och en miljö som påverkar språkutvecklingen positivt (Skolverket, 2018, s. 8). Syftet med studien är dubbelt: dels att synliggöra hur några förskollärare resonerar kring olika läsmaterials potential att vara barn behjälpliga i deras språkutveckling. Dels om Chambers modell ”Läsandets cirkel” på ett fruktbart sätt kan kopplas samman med sociokulturella begrepp. Tre frågeställningar formulerades: Vilka metoder används i förskollärares undervisning med läsmaterial? Hur exponerar förskollärare läsmaterial i förskolans fysiska miljö? På vilket sätt kan sociokulturella begrepp integreras i Chambers modell ”Läsandets cirkel”? För att besvara syftet har sju förskollärare i olika kommuner intervjuats. Det insamlade materialet har analyserats genom den sociokulturella lärandeteorin och modellen “Läsandets cirkel”. Resultatet visar att det läsmaterial som används framför allt är olika sorters böcker. Tidningar och kataloger används mer till pyssel och används inte i språkutvecklande syfte. Högläsning sker i samtliga förskolor men den planerade högläsningsstunden med organiserade boksamtal eller tvärvetenskapliga arbetssätt förekommer i olika utsträckning bland förskollärarna. Några förskolor har en avgränsad yta avsedd för böcker medan andra förskolor låter böcker vara synliga på olika ställen i lokalen. När böcker exponeras på flera olika ställen i miljön använder barnen böckerna i större utsträckning än när de enbart finns i läs eller sagorummet.

<p>The purpose of this thesis is to gain insight into educators’ views and work with circle time in preschool. To find out, I have referred to the following questions: <em>How is your circle time performed in preschool? What objectives have teachers with the circle time? What impact has your circle time for the children in preschool?</em></p><p>I have chosen to carry out qualitative interviews with three preschool teachers. After the interviews, I compared the educators’ response to previous research.</p><p>The survey shows that the circle time is one of the day´s highlights for preschool children. It also shows that the most important thing with circle time is to create community, security in the group, and a fun time together. The educators also believe that circle time is an important part in the children's learning process, especially when it comes to social learning. In my study, I can see that the content in the circle time has not changed much during the preschool development; the circle time consists mostly of roll call, rhyme, rhymes and songs.</p><p>Keywords: preschool, circle time, educator, children, circle</p>

The purpose of this thesis is to gain insight into educators’ views and work with circle time in preschool. To find out, I have referred to the following questions: How is your circle time performed in preschool? What objectives have teachers with the circle time? What impact has your circle time for the children in preschool? I have chosen to carry out qualitative interviews with three preschool teachers. After the interviews, I compared the educators’ response to previous research. The survey shows that the circle time is one of the day´s highlights for preschool children. It also shows that the most important thing with circle time is to create community, security in the group, and a fun time together. The educators also believe that circle time is an important part in the children's learning process, especially when it comes to social learning. In my study, I can see that the content in the circle time has not changed much during the preschool development; the circle time consists mostly of roll call, rhyme, rhymes and songs. Keywords: preschool, circle time, educator, children, circle

Abstrakt I detta arbete undersöks hur konceptet lek går att applicera på digitala spel och hur man presenterar ett fiktivt universum och de regler som definierar det universumet. Syftet med denna undersökning är att öka kvaliteten på digitala spel för spelare genom att öka förståelsen för hur sådana regler introduceras. Frågeställningen som ämnas att besvaras är “hur kan man introducera realistiska, semi-realistiska och fiktiva regler i ett spel?”. Undersökningen baseras delvis på analyser kring varför vissa introduktioner av regler ofta accepteras och andra inte, dels på utvärdering av en gestaltning och dels på tidigare forskning. Denna undersökning är indelad i två delar; en researchdel och en produktionsdel. För att besvara frågan har research skett kring vad som känns till sedan tidigare och ett digitalt spel har producerats där den stora regeln som skiljer verkligheten från detta fiktiva universum är paranormal aktivitet, eller spöken. Nyckelord: regler, magisk cirkel, inlevelse och spelproduktion. Abstract In this work the concept of play and how it may be applied to digital games and how to introduce a fictional universe and the rules that define that universe is being investigated. The purpose of this work is to increase the quality of digital games by increasing our understanding of how such rules may be introduced. The question to be answered is “how may realistic, semi-realistic and fictional rules be introduced in a digital game?”. This work is based partly on analyses on why some introductions of rules are often accepted and some often not, partly on evaluation of a product created by us and partly on earlier research. This work is split into two parts; one research part and one production part. To answer the question research about what is previously known has been conducted and a digital game has been produced where the main rule that separates the fictional universe from ours is paranormal activity, or ghosts. Keywords: Rules, magical circle, immersion and game production. / Detta är en reflektionsdel till en digital medieproduktion.