This essay examines the concept of meaning in Sein und Zeit. By identifying a paradox in the question constituting the outset of Heidegger’s ontology, i.e. the question of the meaning of Being, the need of a clarification of the concept of meaning unfolds. According to Heidegger, namely, we have been asking the question of Being without even knowing what we mean; we have forgotten to ask the question of the meaning of Being. At the same time, since the actual question of Being necessarily is a question of the meaning of Being, i.e. since we, as human beings and as the sole origin of the question of Being, necessarily mean something with the questions we ask, we have been asking exactly the question we have forgotten to ask. What then, I ask, is this element, that we have been asking for but forgotten to address? What is meaning? Asking this question on the basis of Sein und Zeit, I argue, is necessarily to explore the Being of meaning, since meaning is something found in the constitution of Dasein, the human being, and since the explication of Dasein evolving in Sein und Zeit concerns exactly its Being. After clarifying this question, the study proceeds in three chapters, the first concerning the basic structure of Dasein, the second the understanding, as the knowing of this structure, and the third the explication, in which we finally find the constitutive elements of meaning, i.e. it’s Being. In dialogue with secondary sources, I then aim to discuss the implication of this Being, epistemic as well as political and ethical. Subsequently, I ask what this Being implies for the paradox initially noted.

Denna studie undersöker ur ett intersektionellt perspektiv karaktärer i 37 bilderböcker som ingår i ett bokpaket som alla Malmö stads förskolor fick ut år 2016. Syftet är att förstå vilka möjligheter till identifikation dessa böcker ger barnen. Metoden som används är kvalitativ textanalys, vilken grundas ett hermeneutiskt perspektiv. Analysmetoden är inspirerad av den hermeneutiska cirkeln och sambandet mellan förståelse och förförståelse. I analysen har text och bild setts som en enhet – en ikonotext och textanalysen har alltså innefattat inte bara text utan också bild. I de alla de 37 böckerna har en överstiglig analys gjort av huvudkaraktärerna och sedan har fem böcker analyserats mer ingående utifrån olika intersektionella aspekter såsom genus, kön, etnicitet, funktion, sexualitet med flera.I resultatet gick att utläsa att genus är den intersektionella aspekt som bilderboksskaparna har fokuserat på då många karaktärer ur ett genusperspektiv är komplext framställda. Könsfördelningen bland huvudkaraktärerna var relativt jämt fördelad mellan pojkar och flickor, men icke-könade karaktärer utgjorde endast en ungefärlig tiondel. Majoriteten av huvudkaraktärerna var vita och endast i tre böcker förekom karaktärer med någon form av funktionsvariation. Endast i en bok förekom samkönat föräldraskap, men ensamstående föräldrar förekom något mer frekvent. Dock var den familjekonstellation som oftast förekom kärnfamiljen.

Syftet med studien är att genom intervjuer lyfta fram pedagogers utsagor om matematik, samt genom pedagogers yttranden bidra med förståelse om användandet av förskolans utomhusmiljö i matematikundervisningen. Syftet har operationaliserats ned till följande två forskningsfrågor; Hur beskriver pedagoger sina egna arbetssätt med matematik i förskolan? och Vad uttrycker pedagoger om användandet av utomhusmiljön i matematikundervisningen? Studiens syfte har grundats i problemområdet att undersöka vilka arbetssätt pedagoger använder för att tillämpa matematik i relation till förskolans utomhusmiljö, som tagit avstamp i litteratur som lyfter att det finns pedagoger som inte har tillräckligt med djupgående kunskaper i ämnet matematik för att kunna stötta barn i det, samt att det är få som talar för att använda utomhusmiljön som undervisningsmetod trots de gynnsamma effekter det ger på barns lärande och utveckling. Forskning belyser matematiken som ett fenomen som barn upptäcker med hjälp av kroppen och alla dess sinnen och att matematik är ett sätt för barn att kunna relatera till verkligheten. Studier skriver även fram att elever i bland annat årskurs fyra i Sverige, presterar sämre än andra nordiska länder i ämnet matematik. Studiens vetenskapsteoretiska utgångspunkt samt metod har inspirerats av hermeneutikens allmänna tolkningslära. Centrala begrepp inom hermeneutiken som hermeneutisk cirkel, förförståelse och förståelse samt tolkning har använts som analysverktyg. Tio pedagoger från totalt tre förskolor har deltagit i studien, där enskilda semistrukturerade intervjuer har genomförts. Resultatet i föreliggande studie synliggörs utifrån pedagogers utsagor, att pedagoger lyfter att de använder sig av olika arbetssätt, som att tillföra material och använda de naturliga material som utomhusmiljön erbjuder för att närma sig matematiken i förskolan. Pedagoger uttalar sig om att arbetet med matematik i förskolans kontext sker för att förbereda barnen för framtiden och att utomhusmiljön kan bidra till att med fysisk aktivitet upptäcka större matematiska fenomen, som exempelvis kilometer och symmetri i djur och natur.

Läsmiljöer i förskolan kan påverka barns utveckling inom literacy och syftet med studien är att jämföra läsmiljöerna i en förskola med förskolebibliotek och en förskola utan förskolebibliotek samt att undersöka hur miljöerna används ur barnperspektiv och barns perspektiv. Teorierna som används för studien är miljön som den tredje pedagogen och den del av Aidan Chambers (2011) teori Läsandets cirkel som heter att välja. Studien försöker komma så nära barns perspektiv som möjligt genom att göra deltagande observationer med barn som görs med fallstudier. Barnperspektivet fås genom enskilda intervjuer med förskollärare från två förskolor. Resultatet visar att de studerade läsmiljöerna såg olika ut men användes till literacyrelaterade aktiviteter av barnen på båda förskolorna. Resultatet visar även att barnen inte var direkt delaktiga i utformningen eller de beslut som togs, däremot observerades deras beteende och miljön anpassades av pedagogerna. Skillnaden som upptäckts mellan förskolan med bibliotek och förskolan med läsmiljö var att biblioteket var schemastyrt, medan läsmiljön var mer fri att användas av barnen när de ville. Barnen använde det material som gjorts tillgängligt genom miljöns utformning medan material som var ur deras räckhåll inte användes.

Idag använder spelindustrin flertalet metoder för att leda spelare igenom spel som färg- och ljussättning och användandet av former. Denna uppsats fokuserar på det sist nämnda och försöker besvara frågan: I valet mellan simpla symboler, finns det en specifik symbol som spelare föredrar att följa och vad assosierar de med denna symbol? För att besvara denna fråga skapades ett test som undersökte spelares val då de presenterades för tre symboler, en cirkel, en triangle och en fyrkant. Testet var en spelprototyp som bestod av en korridor, vilket var spelets inlärnings område, och ett rum med tre dörrar, vilket var det huvudsakliga testet. Testet visade att det inte fanns en viss symbol som spelare följde mer än någon av de andra, men att associationerna med symbolerna verkar stämma överrens med tidigare studiers förklaring av vad symbolerna står för. Detta visar på att att symbolerna kan användas inom speldesign för att framföra meddelanden till spelaren och hjälpa till att leda dem i nya områden. / Presently the video game industry uses a number of methods to lead the players though the games such as colours, lights and shapes. This thesis focuses on shapes and tries to answer the question: In choosing between basic symbols is there a particular symbol that players prefer tofollow and what do they associate with that symbol? In order to answer this question we created an experiment in which we tested how test subjects respond to three primitive shapes, triangles, circles and squares. The experiment consisted of a corridor with a door in one end, acting as the controls tutorial, and a room with three doors which was the actual experiment. Our test shows that there is not a certain symbol that the test subjects prefer to follow, but that the associations to the symbols seem to be true in comparison to earlier made studies on what these symbols are viewed to represent. This points at the possibility that the symbols can be used in game design to convey messages to the players and be used to guide the players in new environments.

<p>Religioners symbolsystem kan, utifrån ett sociologiskt och antropologiskt perspektiv, uppfattas som grund för hur människor skapar och upprätthåller kultur och social ordning. Inom gudinnetron riktas som oftast kritik mot de monoteistiska religionerna så som kristendom, judendom och islam. Man menar att dessa religioners etik, mytologi och symbolik tolkas och reproduceras utifrån en androcentrisk norm som främst gynnar exploatering av kvinnor, barn och jorden själv. Makt är ett nyckelbegrepp i dessa sammanhang. Mitt syfte är att förstå hur gudinnetrons symboliska system skapar förståelse av begreppet makt. Min huvudfråga är: Hur ser gudinnetrons förståelse av begreppet makt ut?</p><p>Jag har funnit att gudinnetroendes förståelse av makt kan härledas till upplevelsen och förståelsen av den immanenta Gudinnan. Gudinnan är livskraften och livscykeln som människor och natur är sammanlänkade i och därav lever i gemenskap inom. Detta leder till en maktförståelse där makt främst ses som människans förmåga att utifrån den immanenta livskraften handla i världen för helhetens bästa.</p><p>Att använda sin makt för att dominera över andra är därmed inte ett uttryck för makt som har sin grund i upplevelsen av den immanenta Gudinnan utan istället ett uttryck för "makt över".</p>

<p><strong>Bakgrund: </strong>Smärta vid svårläkta ben- och fotsår är ett vanligt förekommande problem som ofta är underbehandlad. Smärta påverkar sårläkningen negativt och är ett komplext hälsoproblem. Smärta kan ses utifrån olika dimensioner vilka påverkar personen på olika sätt. <strong>Syfte:</strong> Syftet var att beskriva hur personer upplever smärta vid svårläkta ben- och fotsår. <strong>Metod:</strong> En allmän litteraturstudie baserad på kvalitativa empiriska studier. <strong>Resultat:</strong> De olika upplevelserna av smärta delades in i tre huvudkategorier; upplevelser av konstant smärta, upplevelser av oförståelse samt upplevelser av själslig smärta. Det framkom att personer med svårläkta ben- och fotsår upplever konstant smärta och hur den konstanta smärtan påverkade vardagen. Oförståelse från närstående och vårdpersonal ledde till frustration och påverkade självkänslan negativt. Själslig smärta framträdde i form av hopplöshet, ångest, skuld och skam samt ett förändrat socialt liv. <strong>Slutsats: </strong>Sjuksköterskan bör identifiera de olika dimensionerna av smärta som skapar en ond cirkel vid svårläkta ben- och fotsår. Sjuksköterskan bör ha en helhetssyn och försöka bryta den onda cirkeln av konstant smärta, hopplöshet och oförståelse.</p> / <p><strong>Background: </strong>Pain in hard-to-heal leg- and foot ulcers is a problem of frequent occurrence and is often under-treated. Pain affects the wound healing negatively and is a complex health problem. There are different dimensions of pain which affects the person in various ways. <strong>Aim:</strong> The aim of the study was to describe the personal experience of pain in hard-to-heal leg- and foot ulcers. <strong>Method:</strong> A literature review based on qualitative empirical studies. <strong>Results: </strong>The different experiences of pain were divided into three head categories; experiences of constant pain, experiences of incomprehension and experiences of emotional pain. The result showed that persons with hard-to-heal leg- and foot ulcers experienced constant pain and how it influenced the every-day-living. Incomprehension was experienced from relatives and health professionals and led to experiences of frustration. Incomprehension had a negative impact on the self-esteem. Emotional pain was illustrated by experiences of hopelessness, guilt and shame, anxiety and changed social life. <strong>Conclusions: </strong>The nurse should identify the different dimensions of pain that creates a vicious circle of pain with hard-to-heal leg- and foot ulcers. The nurse should have a holistic view and try to break the vicious circle of constant pain, hopelessness and incomprehension.</p>

Religioners symbolsystem kan, utifrån ett sociologiskt och antropologiskt perspektiv, uppfattas som grund för hur människor skapar och upprätthåller kultur och social ordning. Inom gudinnetron riktas som oftast kritik mot de monoteistiska religionerna så som kristendom, judendom och islam. Man menar att dessa religioners etik, mytologi och symbolik tolkas och reproduceras utifrån en androcentrisk norm som främst gynnar exploatering av kvinnor, barn och jorden själv. Makt är ett nyckelbegrepp i dessa sammanhang. Mitt syfte är att förstå hur gudinnetrons symboliska system skapar förståelse av begreppet makt. Min huvudfråga är: Hur ser gudinnetrons förståelse av begreppet makt ut? Jag har funnit att gudinnetroendes förståelse av makt kan härledas till upplevelsen och förståelsen av den immanenta Gudinnan. Gudinnan är livskraften och livscykeln som människor och natur är sammanlänkade i och därav lever i gemenskap inom. Detta leder till en maktförståelse där makt främst ses som människans förmåga att utifrån den immanenta livskraften handla i världen för helhetens bästa. Att använda sin makt för att dominera över andra är därmed inte ett uttryck för makt som har sin grund i upplevelsen av den immanenta Gudinnan utan istället ett uttryck för "makt över".

Bakgrund: Smärta vid svårläkta ben- och fotsår är ett vanligt förekommande problem som ofta är underbehandlad. Smärta påverkar sårläkningen negativt och är ett komplext hälsoproblem. Smärta kan ses utifrån olika dimensioner vilka påverkar personen på olika sätt. Syfte: Syftet var att beskriva hur personer upplever smärta vid svårläkta ben- och fotsår. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på kvalitativa empiriska studier. Resultat: De olika upplevelserna av smärta delades in i tre huvudkategorier; upplevelser av konstant smärta, upplevelser av oförståelse samt upplevelser av själslig smärta. Det framkom att personer med svårläkta ben- och fotsår upplever konstant smärta och hur den konstanta smärtan påverkade vardagen. Oförståelse från närstående och vårdpersonal ledde till frustration och påverkade självkänslan negativt. Själslig smärta framträdde i form av hopplöshet, ångest, skuld och skam samt ett förändrat socialt liv. Slutsats: Sjuksköterskan bör identifiera de olika dimensionerna av smärta som skapar en ond cirkel vid svårläkta ben- och fotsår. Sjuksköterskan bör ha en helhetssyn och försöka bryta den onda cirkeln av konstant smärta, hopplöshet och oförståelse. / Background: Pain in hard-to-heal leg- and foot ulcers is a problem of frequent occurrence and is often under-treated. Pain affects the wound healing negatively and is a complex health problem. There are different dimensions of pain which affects the person in various ways. Aim: The aim of the study was to describe the personal experience of pain in hard-to-heal leg- and foot ulcers. Method: A literature review based on qualitative empirical studies. Results: The different experiences of pain were divided into three head categories; experiences of constant pain, experiences of incomprehension and experiences of emotional pain. The result showed that persons with hard-to-heal leg- and foot ulcers experienced constant pain and how it influenced the every-day-living. Incomprehension was experienced from relatives and health professionals and led to experiences of frustration. Incomprehension had a negative impact on the self-esteem. Emotional pain was illustrated by experiences of hopelessness, guilt and shame, anxiety and changed social life. Conclusions: The nurse should identify the different dimensions of pain that creates a vicious circle of pain with hard-to-heal leg- and foot ulcers. The nurse should have a holistic view and try to break the vicious circle of constant pain, hopelessness and incomprehension.

Titel: Är hållbarhet lönsamt? – En undersökning av cirkulära orsakssamband mellan hållbarhetsprestationer och lönsamhet Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Clara Lundell och Jenny Olofsson Handledare: Jan Svanberg Datum: 2018 – januari Syfte: Hundratals forskare har studerat om ett företags engagemang i Corporate Social Responsibility (CSR) har positiv inverkan på dess lönsamhet, den finansiella prestationen (FP). CSR är inget kvantitativt mått och därför används begreppet Corporate Social Performance (CSP). De tidigare studierna har resulterat i varierande utfall och för att tydliggöra relationen mellan CSP och FP har ett fåtal forskare även undersökt FP:s effekt på CSP, vilket genererar en dubbelriktad relation. För att en gång för alla kunna förklara relationen mellan CSP och FP samt urskilja existensen av eventuellt dubbelriktade relationer mellan dem har vi delat in CSP i de tre dimensionerna miljö, den sociala dimensionen och företagsstyrning. Vi undersöker sedan om det existerar en god cirkel mellan dessa dimensioner och FP. Metod: Studien antar en positivistisk forskningsfilosofi med en hypotetisk-deduktiv ansats. Tidsperspektivet består av en longitudinell design som genomförts med data över tio år på 546 bolag över hela världen. Studien är enbart baserad på data av sekundär art och variablernas information har inhämtats från databasen Thomson Reuters Datastream. Datan har analyserats i de två statistikprogrammen SPSS och Stata. Resultat &amp; slutsats: Resultatet ger bevis för att det existerar en positiv dubbelriktad relation mellan total CSP och FP samt mellan CSP-dimensionen företagsstyrning och FP. Företag som har en hög nivå av FP väljer att spendera mer på CSP, CSP-investeringar som i sin tur genererar högre nivå av FP, det existerar en god cirkel. CSP-dimensionen miljö och den sociala CSP-dimensionen visar negativa dubbelriktade relationer med FP. Examensarbetets bidrag: Studien ger bevis för att den positiva cirkeln mellan total CSP och FP tycks erhållas enbart genom CSP-dimensionen företagsstyrning. De andra två CSP-dimensionerna genererar negativa dubbelriktade relationer. Resultatet bidrar med värdefull teoretisk information avseende varför tidigare studier visat olika resultat för relationen mellan CSP och FP, men också praktiska bevis för hur CSP ska implementeras för att bli lönsam. Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till fortsatt forskning är att använda förmedlande variabler för att urskilja orsakssamband, att det verkligen är ökade CSP-aktiviteter som leder till ökat FP. Eftersom studien inte kan generaliseras till mindre bolag är ett andra förslag till framtida forskning att genomföra en liknande studie på sådana bolag. Vidare föreslår vi att en liknande studie genomförs men med en tidsförskjutning mellan variablerna för CSP-dimensionerna och FP för att se om ett annat resultat erhålls. / Title: Is sustainability profitable? – An examination of circular causation between sustainability performance and profitability. Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Clara Lundell and Jenny Olofsson Supervisor: Jan Svanberg Date:  2018 – january Aim: Hundreds of scientists have studied companies commitment in Corporate Social Responsibility (CSR), if it has any positive effect on its profitability, the financial performance (FP). CSR is not a quantitative measure, and therefore the term Corporate Social Performance (CSP) is used. Previous studies have varying outcomes and to clarify the relationship between CSP and FP, a few researchers have also investigated FPs effect on CSP, which generates a bidirectional relationship between them. To explain the relationship between CSP and FP once and for all and to distinguish the existence of potentially bidirectional relationships between them, we have divided CSP into the three dimensions of environment, the social dimension and corporate governance. We then examine if a good circle between these dimensions and FP exists. Method: The study assumes a positivistic research philosophy with a hypothetical-deductible approach. The time perspective consists of a longitudinal design, implemented with ten-year data of 546 companies worldwide. The study is only based on data of secondary art and the variables information have been collected from the database Thomson Reuters Datastream. The data have been analyzed in two statistical programmes called SPSS and Stata. Result &amp; Conclusions: The result gives evidence that positive bidirectional relationships between total CSP and FP, and CSP for corporate governance and FP, exists. Companies whom have a high level of FP choose to spend more money on CSP, CSP-investments in turn generates higher levels of FP, a good circle exists. The CSP dimension environment and the social CSP dimension show negative bidirectional relationships with FP. Contribution of the thesis: The study that we have done gives evidence that the entire positive circle between the total measure of CSP and FP appears to be obtained only through the CSP dimension corporate governance. This is when the other two CSP dimensions generated negative bidirectional relationships. The result gives valuable theoretical information as to why earlier studies have different results for the relationship between CSP and FP, but also practical evidence of how CSP should be implemented to become profitable. Suggestions for further research: One suggestion for further research is to use intermediary variables to separate causation and that it really is the increased CSP-activities that leads to increased FP. The study cannot be generalized to smaller companies, therefore a second proposal for future research is to do a similar study but on data obtained from these. Furthermore, we suggest that a similar study is made with a time-lag between the CSP dimensions and FP to see if it shows different results.