Syftet med detta examensarbete var att designa en ny serie till Nibes befintliga varumärke Contura. Nibe beskriver Conturas formspråk som rent, enkelt och feminint. Undersökningar om vad feminint formspråk betyder resulterade i en diskussion om att främst designers och formgivare ej bör använda sig av orden feminint-/kvinnligt formspråk då dessa ord stärker stereotypen om vad kvinnligt respektive manligt är. Under researchdelen var en infallsvinkel att tiden i framtiden kommer att vara än mer viktig. Att människor, främst i västvärlden, kommer vilja ha mer tid utöver arbetet. Att få mer tid till att vara hemma resulterar i mer fokus på bostäders utformande då den boende vill ha ett trivsamt och personligt hem att vistas i. Utformningen av kaminen och andra produkter till hemmen blir viktiga då de får mer tid att betraktas av den/de boende. Kaminen ska kunna gå att köpas i olika utföranden och placeringsmöjligheter då köparen vill ha en kamin som passar dess hem och person. En stor del av upplevelsen av kaminen är elden. Att kunna se elden är en viktig del av kaminens utformande. Kaminen som designats i detta examensarbete har därför ett stort frontglas i luckan och sidoglas på sidan av kaminen. Efter att ha studerat andra kaminer på marknaden så upptäckte jag att många kaminer såg ganska lika ut och de flesta, om inte alla, var stela i sin design med ett statiskt, hårt och kallt uttryck. För att tillföra något nytt på marknaden bestämdes att kaminen som skulle tas fram under examensarbetet skulle få en mer varm och mjuk design. Tankarna, diskussionerna och researchen resulterade i en konad kamin med mindre botten-area och större topp-area, båda med formen av en superellips. Efter vidare samtal med Nibe kom kaminen att bli helt rak (fortfarande baserad på superellipsen) vilket betydde att kaminens utformning tog ett steg tillbaka mot statiskheten. För att jobba bort det statiska uttrycket i kaminen så var det viktigt att jobba mer med delningslinjer och detaljer för att få kaminen att kännas mer varm och mjuk.

<p><p>Syftet med detta examensarbete var att designa en ny serie till Nibes befintliga varumärke Contura. Nibe beskriver Conturas formspråk som rent, enkelt och feminint.</p><p>Undersökningar om vad feminint formspråk betyder resulterade i en diskussion om att främst designers och formgivare ej bör använda sig av orden feminint-/kvinnligt formspråk då dessa ord stärker stereotypen om vad kvinnligt respektive manligt är.</p><p>Under researchdelen var en infallsvinkel att tiden i framtiden kommer att vara än mer viktig. Att människor, främst i västvärlden, kommer vilja ha mer tid utöver arbetet. Att få mer tid till att vara hemma resulterar i mer fokus på bostäders utformande då den boende vill ha ett trivsamt och personligt hem att vistas i. Utformningen av kaminen och andra produkter till hemmen blir viktiga då de får mer tid att betraktas av den/de boende. Kaminen ska kunna gå att köpas i olika utföranden och placeringsmöjligheter då köparen vill ha en kamin som passar dess hem och person.</p><p>En stor del av upplevelsen av kaminen är elden. Att kunna se elden är en viktig del av kaminens utformande. Kaminen som designats i detta examensarbete har därför ett stort frontglas i luckan och sidoglas på sidan av kaminen.</p><p>Efter att ha studerat andra kaminer på marknaden så upptäckte jag att många kaminer såg ganska lika ut och de flesta, om inte alla, var stela i sin design med ett statiskt, hårt och kallt uttryck. För att tillföra något nytt på marknaden bestämdes att kaminen som skulle tas fram under examensarbetet skulle få en mer varm och mjuk design.</p><p>Tankarna, diskussionerna och researchen resulterade i en konad kamin med mindre botten-area och större topp-area, båda med formen av en superellips.</p><p>Efter vidare samtal med Nibe kom kaminen att bli helt rak (fortfarande baserad på superellipsen) vilket betydde att kaminens utformning tog ett steg tillbaka mot statiskheten. För att jobba bort det statiska uttrycket i kaminen så var det viktigt att jobba mer med delningslinjer och detaljer för att få kaminen att kännas mer varm och mjuk.</p></p>

För de flesta elever utgör gymnasieskolan det sista steget före universitetsstudier, och inom vissa program får eleverna till och med en försmak av högre utbildning. Gymnasiet sammanfaller med en period i ungdomen som kan vara emotionellt utmanande, vilket gör det angeläget att erbjuda eleverna en klar, tydlig och rättvis vägledning så långt det är möjligt. Skoldisciplin omfattar många olika aspekter och kan ha olika betydelser för olika människor, vi syftar dock främst på olika skolformer. I denna kunskapsöversikt utförs en omfattande undersökning och jämförelse mellan de två huvudtyperna av skolor inom det svenska utbildningssystemet: de traditionella, kommunala skolorna och de fristående, ofta mer specialiserade skolorna. Kunskapsöversiktens primära mål är att djupgående förstå och belysa deras distinkta egenskaper, pedagogiska strategier och deras inverkan på elevernas prestationer, sociala utveckling och beslutsprocesser gällande skolval. Ett viktigt fokusområde är att utforska hur skolvalet bidrar till socioekonomisk och etnisk segregation i grundskolan. Detta inkluderar att analysera hur olika skolmiljöer påverkar elevers sociala interaktioner och elevprestationer. Kunskapsöversikten avser att utvärdera hur fristående skolor med specifika profiler, som exempelvis idrott eller teknik, påverkar elevengagemang och prestation jämfört med de mer generellt utformade läroplanerna i kommunala skolor. Viktigt att tillägga är att det även finns kommunala skolor med specifika profiler. Ett centralt tema i kunskapsöversikten är att förstå orsakerna bakom elevers och föräldrars val av skoltyp. Detta omfattar att undersöka faktorer som geografisk närhet, skolans sociala och akademiska rykte, samt uppfattade framgångsnivåer. Genom att samla in både kvantitativ och kvalitativ data, syftar kunskapsöversikten till att ge en mångfacetterad bild av hur dessa faktorer samverkar i skolvalsprocessen. Kunskapsöversikten ämnar också att analysera skillnaderna i betygssättning mellan fristående och kommunala skolor, samt hur dessa skoltyper förbereder elever för högre utbildning och yrkesliv. Genom att adressera dessa aspekter syftar kunskapsöversikten till att utröna mönster och tendenser mellan fristående och kommunala skolor, och att bidra till en fördjupad förståelse för de olika skoltypernas fördelar och nackdelar på ett statistiskt och lokalt plan. Detta inkluderar en granskning av hur skoltypen påverkar elevernas framtida akademiska och yrkesmässiga möjligheter, samt en bedömning av hur väl eleverna är rustade för framtida utmaningar beroende på deras skolbakgrund. Denna förståelse är avgörande för att informera beslutsfattare, utbildningspolitiker, lärare, föräldrar och elever om de olika skoltypernas potential och begränsningar. Kunskapsöversiktens resultat kommer förhoppningsvis kunna ge värdefulla insikter för samhällskunskapslärare och andra intressenter inom utbildningsområdet. Genom att besvara frågan om huruvida fristående eller kommunala skolor erbjuder bättre möjligheter och/eller högre betyg, och hur de skiljer sig i termer av pedagogiska metoder, elevprestationer och sociala dynamiker, bidrar denna kunskapsöversikt till en bredare och mer nyanserad diskussion om utbildningens framtid.