Syftet med studien är att undersöka bild-, menings- och subjektskapandets samband och betydelse för barns kreativa utveckling i relation till förskolans uppdrag. Detta är en minietnografisk ansats där videoobservation och barnintervjuer använts i arbetet på en förskola där barnen varit från 3-6 år. Poststrukturalistisk teori och diskursanalys är metoder som använts i analysarbetet med fokus på språkets innebörd av kunskap, subjekt och ritandet som idé i en tillblivande förhandling med de bildliga uttrycken. Studiens resultat visar på att det finns samband mellan hur barnen bedöms och hur de värderar sig själva och varandra. Då prestationen överordnas kan det drabba både självkänslan och lusten till att lära. Empirin i relation till teorin och tidigare forskning visar även betydelsen av att det finns ett eller flera sätt att skapa för att upptäcka sin annanhet och kreativa potential. Det skulle också kunna öka risken för diskriminering ifall alla ska göra lika och vara lika i sinnets förhandling med pennan.

Den svenska förskolan har en väl etablerad skapandetradition. Mot bakgrunden av att skapande tycks ske på förskolor i stort sätt varje dag anser vi att det är av intresse att studera fenomenet. Syftet med denna studie är att studera yngre barns tillblivelser vid skapandeaktiviteter och på vilket sätt vuxnas förhållningssätt ingår i dessa processer. Studien har genomförts med deltagande-strukturerade observationer och med agentiell realism som teoretiskt perspektiv. Ett ändamål för studien har varit att pröva posthumanistiska teorier på förskolepedagogiska situationer. Studien har landat i en slutsats där materialiteter och vuxnas förhållningssätt har betydelse för yngre barns tillblivelse och att det materiella och det ontologiska ofrånkomligt är sammanflätade.

Denna studie behandlar den pedagogiska inomhusmiljön på förskolan och undersöker hur utbud och tillgänglighet av material samt miljöns utformning, kan möjliggöra för barns naturvetenskapliga utforskande. Metoden som har använts i studien är gåturer med barn som genomförts på två olika förskolor och dokumenterats med filmkamera. Med hjälp av en bl.a. checklista har även förskolornas lokaler och naturvetenskapligt kategoriserade material inventerats och dokumenterats med fotografier. I analysen har agentisk realism valts som teoretiskt perspektiv för att synliggöra materialets samverkan med barnen och lyfta dess roll för naturvetenskapligt utforskande i förskoleverksamhet. Resultatet visar att den pedagogiska miljöns utformande är viktig för barns möjligheter att få möta och utforska olika material. Utbudet av naturvetenskapligt kategoriserat material behöver dock inte vara avgörande för att barn ska kunna utforska naturvetenskap på förskolan. Studien visar att barnen skapar egna användningsområden för material utifrån deras intressen och materialens intra-aktion med barnen. Ett naturvetenskapligt utforskande kan på så vis möjliggöras med en mångfald av materialkategorier som vanligtvis finns inomhus på förskolan.

Detta kandidatarbete undersöker hur digitala spel kan skapas med någon annans synsätt. Vi ville se vad som hände om vi försökte göra spel på ett posthumanistiskt sätt och om detta hade förändrat något. Det har uppkommit speciella möjligheter och konsekvenser under processen, det har även dykt upp frågor. En av dessa frågor är hur skapandet av varelser inom digitala spel kan utföras. Likväl har det under projektet skett diskussioner och tester runt hur ett verktyg för detta ändamål skulle kunna fungera. Vårt arbete resulterade i en spelprototyp som fokuserar på tillblivelse. Med denna som utgångspunkt diskuterade vi sedan möjligheter och konsekvenser med våra speltestare. Undersökningen visar att det vi designat inte bara är en varelseskapare, utan det kan också bli något mer tillsammans med spelarna. This Bachelor Thesis examines how digital games can be created with someone else's point of view. We wanted to see what would happen if we tried to make games in a post humanistic manner and whether this would change anything. The process has raised special opportunities and consequences, new questions have also emerged. One of these questions is how the creation of the creatures within digital games can be performed. During the project there have been discussions and tests around how a tool with this purpose could work. Our work resulted in a game prototype that focuses on creation. With this as a starting point, we then discussed its possibilities and implications together with our game testers. The analysis shows that what we have designed is not only a creature creator, but it can also be something more along with the players.

Syftet med studien är att undersöka hur material i förskolan påverkar och medverkar med barnen och med deras matematiska kunskapsskapande. Den är en kvalitativ etnografisk inspirerad fältstudie som utgår från ett posthumanistiskt perspektiv och fokuserar på materialens betydelse för barns matematiska kunskapsskapande och läroprocesser. De frågeställningarna som sätts för undersökning är vilka matematiska potentialer som kan uppstå i möte mellan material och barn som aktiva performativa agenter samt hur relationer mellan de agenterna kan synliggöras i ett rhizomatiskt relationsfält. Resultaten visar att olika material innebär olika matematiska potentialer och relationer genom att problematisera frågor som hur material blir aktiva aktörer i barns kunskapsskapande och läroprocesser i matematik. Slutsatsen visar vidare att den kunskap som skapas beror på de materiella dimensionerna på samma sätt som på de mänskliga. Slutsatsen visar också att när material betraktas som aktiva aktörer kan en annan förståelse om barns lärandeprocesser utvecklas hos pedagogerna.

I takt med att behovet av organ ökar utförs det fler organtransplantationer varje år. För att kunna få ett nytt organ innebär det för många att någon annan avlider under de omständigheterna så att organen kan doneras, och framförallt att viljan att donera sina organ finns från den avlidne eller dess anhöriga. Ett beslut som kan ge flera andra livet tillbaka. Transplantationsprocessen är lång och slutar inte när det nya organet är transplanterat, förutom livslång medicinering kan många tankar och frågor uppstå. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser att leva med ett organ från en avliden donator. Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie där tio resultatartiklar som svarade till studiens syfte granskades och sammanställdes, vilket resulterade i fem teman; Upplevelser av tacksamhet, Upplevelser av ansvar inför donator, Upplevelser av ett förändrat själv, Upplevelser av skuld samt Upplevelser av sorg. Huvudfynden i resultatet var att mottagarna upplevde en förändring av sig själva efter transplantationen samt upplevelser av tacksamhet över att ha fått en andra chans i livet. För att hantera förändringen krävs det hjälp och förståelse från sjukvården. Större förståelse kring mottagares upplevelser efter transplantationen med organ från en avliden donator behövs för att bättre kunna bemöta deras behov. / The need for organ transplants has risen considerably, that is why there are more organ transplants carried out each year. To acquire a new organ means for many that somebody has to die during circumstances that an organ can be donated and the donor or their relatives must have a will to donate their organ. The transplant process is long and doesn't end when the new organ is transplanted, in addition to lifelong medication there can be many thoughts and questions that can arise. The purpose of this study was to describe the patients experience to live with an organ from a deceased donor. The study was carried out like a general literature study. The ten resulting articles were assessed, compiled and resulted in the following five themes: Experience of gratefulness, Experience of responsibility to the donator, Experience of a changed self, Experience of guilt and Experience of grief. The main findings from the study is that the recipient experiences a change in their self and experience of gratefulness. A wider understanding around the recipient experiences after a transplant with an organ from a deceased donor, where personal treatment is needed to support the requirements.

This master thesis comprises an assemblage theoretical approach to a Viking Age burial mound. Traditionally assemblages in archaeology are static and homogenous arrangements. Recent research though looks to assemblages as constantly transforming and in flux. These vibrant matters consistent of different components neatly tucked together and intertwined always becoming and changing at the same time. With this approach of assemblage theory to a material of the burial mound “Gullhögen” the main focus will be to recognize which possibilities and what restrictions this kind of perspective has to offer to burial archaeology. Also, the aim of this study is to try and see how relations can become when human and non-human entities interact with the mound. Also, how the mounds inner and outer burial forms effect can have caused an affect in the past and still causes an affect today. This is done through different examples and a case study. With support in earlier interpretations it is argued here what the assemblage theoretical approach “intrinsic assemblage” has to offer in ways of a more vivid and nuanced way to interpret the burial mound and its monumentality as an arrangement with its own intentions and true capabilities to affect its surroundings and the humans and non-humans entities that interact with it.

Syftet med vår studie är att undersöka vilken syn på elevinflytande personal på fritidshem har, samt hur de gör för att arbeta med elevinflytande i praktiken. Den tidigare forskningen inom detta visar att området är ofullständigt. Vårt arbete tar även in aspekten av personal som jobbar utan legitimation att undervisa på fritidshemmet, vilket är något vi inte hittat någon tidigare forskning om, men som vi anser som något som inte kan förbises då majoriteten av personalen som jobbar på fritids inte är legitimerade. Enligt styrdokumenten för fritidshemmet ska personalen arbeta för ett större inflytande hos eleverna då undervisningen ska ha sin grund i elevernas intressen, behov och erfarenheter.  I vårt arbete samlar vi in vår empiri med hjälp av en kvalitativ metod. Vi har valt att använda oss av semistrukturerade intervjuer med en fenomenografisk ansats då vi vill få reda på informanternas syn och tankar kring elevinflytande. Informanterna består av både legitimerad och olegitimerad personal på fritidshem från fyra olika skolor från två olika kommuner. Empirin från våra informanter analyseras utifrån ett barndomssociologiskt perspektiv där vi även använder oss av Harry Shiers delaktighetsmodell.  Studiens resultat visar att elevinflytande ses som att eleverna får chans att bli lyssnade på för att kunna uppfylla deras intressen och behov. Elevinflytande är något som är på tapeten i de olika fritidshemmen men man kan jobba med det på olika sätt. Vissa skolor arbetar med fritidsråd för att få en inblick i elevernas intressen och behov medan andra använder sig i en större utsträckning av samtal med eleverna eller observationer. Studien visar även att informanterna nämner olika förutsättningar för att kunna arbeta för ett större elevinflytande, bland annat en ledning som lyssnar på fritidspersonalen, ett bra arbetslag och bra miljöer/lokaler.

Hur fungerar bildämnet i dagens skola? I relation till skolämnenas snarlika strukturer, där ett slutresultat bedöms, särskiljer sig bildämnets metoder och lärande som mer processorienterat. Traditionella, hantverksmässiga arbetssätt kompletteras med nya digitala medier och arbetssätt, som resulterar i urvalsproblem och stoffträngsel. Dessa faktorer bidrar till stora klyftor mellan kunskapsnivå, betygssättning och en likvärdig bildundervisning. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur bildämnet påverkar och påverkas av att samexistera i skolan. Genom att analysera formulärsvar från tolv bildlärare dels utifrån våra egna erfarenheter och dels mot bakgrund av en posthumanistisk teoretisk ansats fick vi syn på bildämnets nomadiska funktioner. Bildämnet, liksom bildlärare, fungerar likt en kil i skolans kontext, både förenande och separerande. I bildämnet kan det genom friktion skapas rörelse mot olika typer av tillblivelser som möjliggör för nya arbetssätt. Slutsatsen visar på att en målinriktad undervisningsstruktur och seglivade traditioner i skolan riskerar att kila fast bildämnet i ofördelaktiga normer, där friktion behövs allra mest för att bildämnet ska utvecklas och dess status höjas.

Through the concept of longing, this study aims to explore non-binary embodiment and becoming, with a focus on examining how non-binary embodiment makes and is made possible. The study takes it departure in Karen Barads theories and concepts such as intra-action, and it is also from Barad the concept of longing is inspired. Longing is understood as the drive that is and makes possible life and the livable life. Longing is not reserved for humans but is rather tangent a posthuman understanding of matters agency, where matter is understood as an active agent in its own creation. The study is based on a combination of go-along interviews and semistructured interviews with six non-binary people.The study can be understood as an effort to make possible new or other ways to understand sex/gender, embodiment and becoming. Ways that is not based on a framework of understanding that in its foundational structure reduces the non-binary as something unintelligible. In the study longing is used as a means to create order and direction in the analysis of the participants stories. Longing has the benefit of being in constant movement and change, as such it contributes as a way of understanding that do not limit the participants stories of sex/gender, embodiment and becoming.