The purpose of this paper is to see what new information can be added to the growing knowledge of the site Buttle Änge by analysing the osteological materials that have been found in proximity to picture stones (trench 4) and the inlying cairn (trench 12) in 2013. This area has been used in varying ways for a very long time, on the site graves from the late Vendel Period and early Viking Age have been dated in addition to this large amounts of ceramic shards and slag indicate that at some point melting and pottery had been performed on the site. The focus of this analysis has mainly been on identifying the activities that can be seen in the osteological materials and to arrange them in a chronological order. The methods implemented have been used to see MNI, what species are represented, age at time of death, degree of fragmentation, how hard the cremated bones are burned and in the case of non-cremated bones from cow, sheep, goat and pig what part of the body is represented. The results of this analysis showed that on the north-eastern side of trench 4 was a concentration of bone that indicate animal slaughter. On the south-western end of the trench a cremated human could be identified, this individual was lying next to a previously identified grave with an identical level of cremation. The graves and the slaughter site were clearly separated. In trench 12 the analysis of the cremated bones indicated the presence of two more individuals than what was previously recorded, this was based on the difference in age and level of cremation on the fragments used in the ageing of the dead. In the cairn non-cremated bones were found, in one of the bigger deposits the remains of a human foetus were found. This foetus had likely died soon before or after birth, why it was placed in the cairn is unknown but it is not the only case. The results show that this place has been used in varying ways and that the previous use of the site as a burial ground was likely taken into consideration as long as the memory of it lasted in the local community.

<p>Att kunna läsa och skriva är inte en självklarhet för alla, inte heller att genom sitt språk kunna göra sig förstådd. Detta ställer ofta till svårigheter för eleven och omgivningen. Syftet med detta arbete har varit att undersöka vilka konsekvenser den grava språkstörningen kan medföra för elever i särskolan. Samt att ta reda på hur pedagogerna inom särskolan arbetar för att främja ett lärande för de här eleverna. För att få svar på mina frågeställningar har jag gjort fem kvalitativa intervjuer med specialpedagoger inom särskolan. Min studie bygger på den fenomengrafiska ansatsen. Denna ansats beskriver människors olika uppfattningar om ett fenomen.</p><p>Mitt resultat visar att det finns en god medvetenhet hos respondenterna om den grava språkstörningens konsekvenser i skolan. Språkstörningens konsekvenser är bland annat att det ofta blir missuppfattningar mellan elever och elev/personal. Detta påverkar ofta kompisrelationer och det sociala samspel negativt. Många av de språkstörda barnen kan då reagera med aggressivitet eller bli ledsna och ge upp. En grav språkstörning får även konsekvenser för inlärningen i skolan. Framförallt i läs- och skrivinlärning och matematik där språket utgör en viktig del. I arbetet med elever som har en grav språkstörning ansåg respondenterna bland annat att det är viktigt med trygghet, bemötande och att man har gemensamma mål och samsyn i arbetslaget och med föräldrar. Specialpedagogerna arbetade utifrån individualisering för att varje elev är så unik med sin problematik, förutsättningar och behov. Även struktur, rutin och tydlighet upplevde de som viktiga faktorer i arbetet med de språkstörda eleverna.</p>

For this essay, 12 liters of cremated bones from the Viking age grave mound RAÄ Berga 134:1 in Trotteslöv, Berga parish, Småland have been osteologically analysed.  The aim with this paper concerned questions as sex, age, number of individuals and animal species in the grave. Further questions that have been investigated are the relationship between the osteological sexdetermination and artifacts as well as which role animals played in burial rituals and as grave goods. The grave contained a middle-aged woman and a number of sacrificed animals: two horses, two dogs, three birds, a boar and a cat. The bones were fragile and very fragmented. One of the birds was determined as a bird of prey, and that together with findings of horses and dogs indicates hunting with bird of prey, an activity performed only by powerful and wealthy individuals.  The woman was buried in a mound of notable size, and with common grave goods for the time period: combs, beads, bronze and iron items. An unusual finding was textile which indicates high status. The number of sacrificed animal species also suggests that the grave belonged to a powerful individual.  During the Viking age animals generally played an important role in grave rituals and as items to be used by their master in the next life. In RAÄ Berga 134:1none of the findings could be determined as either typical male or female items, instead they indicated high status. Graves with osteologically identified women, and rich grave goods usually found in male graves, have often been questioned. The idea of a woman being powerful and buried with valuable items has been doubted. This doubt has probably come from archaeologists’ prejudices today about prehistoric gender roles, since women during the Viking age indeed could reach high status.

Att kunna läsa och skriva är inte en självklarhet för alla, inte heller att genom sitt språk kunna göra sig förstådd. Detta ställer ofta till svårigheter för eleven och omgivningen. Syftet med detta arbete har varit att undersöka vilka konsekvenser den grava språkstörningen kan medföra för elever i särskolan. Samt att ta reda på hur pedagogerna inom särskolan arbetar för att främja ett lärande för de här eleverna. För att få svar på mina frågeställningar har jag gjort fem kvalitativa intervjuer med specialpedagoger inom särskolan. Min studie bygger på den fenomengrafiska ansatsen. Denna ansats beskriver människors olika uppfattningar om ett fenomen. Mitt resultat visar att det finns en god medvetenhet hos respondenterna om den grava språkstörningens konsekvenser i skolan. Språkstörningens konsekvenser är bland annat att det ofta blir missuppfattningar mellan elever och elev/personal. Detta påverkar ofta kompisrelationer och det sociala samspel negativt. Många av de språkstörda barnen kan då reagera med aggressivitet eller bli ledsna och ge upp. En grav språkstörning får även konsekvenser för inlärningen i skolan. Framförallt i läs- och skrivinlärning och matematik där språket utgör en viktig del. I arbetet med elever som har en grav språkstörning ansåg respondenterna bland annat att det är viktigt med trygghet, bemötande och att man har gemensamma mål och samsyn i arbetslaget och med föräldrar. Specialpedagogerna arbetade utifrån individualisering för att varje elev är så unik med sin problematik, förutsättningar och behov. Även struktur, rutin och tydlighet upplevde de som viktiga faktorer i arbetet med de språkstörda eleverna.

Syftet med studien har varit att granska och analysera utveckling och utformning av utredningsverksamheten vid Resurscenter tal och språk åren 1997-2008. Den statliga styrningen har också studerats samt hur verksamhetens utformning förhåller sig till den statliga styrningen. Specialpedagogiska utredningar och Terminologi är viktiga begrepp i studien. Under tidsperioden har principen att all utbildning för alla barn/elever skall anordnas i hemkommunen uttryckts i statlig styrning. Skollagen anger att utbildningen ska vara likvärdig. Utredningsverksamheten vid Resurscenter tal och språk har i uppdrag att ge råd och stöd i form av specialpedagogiska utredningar. Statliga styrdokument, årsredovisningar samt avidentifierade specialpedagogiska utredningar har studerats. Empirin har analyserats ur socialkonstruktivistiskt, relationellt och kategoriskt perspektiv. Slutsatser är att de statliga riktlinjerna för hur en specialpedagogisk utredning ska gå till, ger stort utrymme för tolkning och konstruktion av de yrkesverksamma inom utredningsverksamheten.  Terminologin förändras och utvecklas under perioden. Detta kan tydligt observeras rörande benämningar för att ange barns/elevers svårigheter inom tal- och språkområdet.

Beyond the vicinity A study of swords in the mountain region of Jämtland County during the LateIron Age and a discussion of their interpretation. This bachelor thesis discusses the function of swords found in the mountain region of Jämtland County during the Late Iron Age. It focuses on the discussion whether the swords found in the mountain region can reflect on resource utilization in the mountain region during the Late Iron Age from a socioeconomical perspective. The thesis also brings up difficulties in the intrepretations whether or not the swords in the mountain region should be defined as a grave, because of the lack of human remains in some of the sites in the mountain region containing swords. The data used in the thesis is mainly processed in GISand Microsoft Excel and is discussed on a critical basis. The results are presented as maps showing spatial relations between the collected data. The presence of swords in the mountain region can be seen as evidence of more widespread resource utilization of the mountain region in Jämtland County.

SammanfattningHjalmarsson, Marie (2020). ” Ett planeringsverktyg i skolan” - Elevers och pedagogers upplevelser av ett planeringsverktyg i specialskolan för elever med grav språkstörning. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragStudien avser att öka kunskapen om hur ett nytt planeringsverktyg upplevs, används och skulle kunna utvecklas ytterligare i skolan. Det skulle kunna bidra till att öka kunskapen hos lärare, om vad elever med grav språkstörning har för behov när det gäller planering. Utifrån elevernas behov skulle planeringsverktyget kunna göra målen, kunskapskraven och planeringarna mera tydliga, synliga och lättillgängliga i alla ämnen.SyfteSyftet med studien är att beskriva hur några elever och lärare som fått prova ett planeringsverktyg, upplever att det fungerar i den egna planeringen och om strukturen i skolarbetet påverkas när de fått arbeta med det inom ett ämnesområde i No.Frågeställningar• Hur beskriver elever och lärare att de använder planeringsverktyget?• Upplever elever och lärare att ett planeringsverktyg är till någon hjälp för att planera och strukturera upp skolarbetet, i så fall på vilket sätt?• Vilka utvecklingsmöjligheter ser elever och lärare att det finns för att göra planeringsverktyget mera lättillgängligt för elever med grav språkstörning?TeoriStudien utgår från Antonovskys teori om KASAM, känslan av sammanhang. I denna teori talar Antonovky (2006) om tre viktiga delar för att en människan ska må bra och ha en hög KASAM. Dessa delar är begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Den som utvecklat en stark KASAM under sitt vuxenliv menar Antonovsky (2006) är en person som har aktiverat de4generella motståndresurserna han eller hon har tillgång till. Generella motståndsresurser är exempelvis resurser som pengar, jagstyrka, kulturell stabilitet eller social stöd.MetodStudien tar sin metodansats från fenomenologin. Denna metod är avsedd att besvara en viss typ av kunskapsintresse. Kunskapsobjektet för studien är ett planeringsverktyg i skolan. Fokus ligger på hur elever och lärare i en specialskola för grav språkstörning, upplever att arbeta med det och om det finns någon nytta med att använda det för att strukturera och planera ett nytt ämnesområde i No. Studien utgår från kvalitativa intervjuer med elever och pedagoger. Sex elever som var positiva till att bli intervjuade valdes ut. Två lärare från den ena klassen intervjuades.ResultatDe betydelsefulla teman som kom fram vid analysen av intervjuerna var: Struktur och funktion, Användning och nytta, Självskattning, Lärarens roll och Utvecklingsmöjligheter.Både Eleverna och lärarna upplevde planeringsverktyget som strukturerat, det var lätt att använda. Eleverna hade god nytta av det i skolarbetet eftersom allt var samlat på ett ställe. För resursläraren var det tydligt i planeringsverktyget vad eleverna arbetade med och då kunde hjälp ges på bättre sätt i klassrummet. Några elever hade arbetat med planeringsverktyget på egen hand på elevens val eftersom de visste vad det kunde använda det till. Självskattningen var bra att göra för då visste eleverna vilka mål som gällde inom området. Både lärare och elever uttryckte att läraren hade stor betydelse när det gällde arbetet med planeringsverktyget. När det gällde utvecklingsmöjligheterna uttryckte både elever och lärare att det skulle vara bra om det fanns bilder. men inte alltför många som två elever uttryckte det. Planeringsverktyget skulle vara lättillgängligt på datorn eller på skolans eget nätverk.Specialpedagogiska implikationerEftersom ett planeringsverktyg underlättade skolarbetet för elever med grav språkstörning, skulle planeringsverktyget kunna användas för elever med grav språkstörning eller elever med svårigheter med de exekutiva funktionerna även i andra skolformer.Speciallärare/specialpedagoger och resurslärare kan ha nytta av planeringsverktyget i sitt arbete. När de känner till vad ett område handlar om, vet vilka kunskapskrav eleverna ska arbeta5med så underlättar det arbetet när de ska planera för specifika stödinsatser för enskilda elever eller för en hel klass.Nyckelord: Exekutiva funktioner, Grav språkstörning, KASAM, Planeringsverktyg och Specialskola

Rosenholm, Carola (2019). Precis som jordmånen behöver näring -en undersökning om begreppet grav språkstörning och språkutvecklande undervisning bland specialskolans yrkesgrupper. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.

Denna uppsats är en kvalitativ empirisk jämförande studie av gravhögar och gravtradition under yngre järnåldern i Västergötland. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur gravhögarnas struktur förändrades och utvecklades för att observera övergången av gravtraditionen till kristendomen. Frågan som uppsatsen bygger på att besvara är att observera hur gravhögarna förändrades och mottagligheten för kristendomen. Material som undersöks i denna uppsats är utgrävda gravhögar i Västergötland mellan 500- och 1100-talen. Resultaten visar att gravhögarna blev mindre i storlek under vikingatiden. Under vikingatiden gjorde den sociala eliten inga utmärkande gravar och ingen hierarkisk skillnad kan observeras från gravarnas exteriör. Den invändiga konstruktionen blev mindre varierad. Man får intrycket att byggandet av gravhögar börjar stagnera och pressas ut under vikingatiden i Västergötland. I mitten av 900-talet slutade man bygga gravhögar och övergav de hedniska gravfälten. De började begrava sina döda på en annan plats i ett kristet gravskick. / This essay is a qualitative empirical comparative study of burial mounds and burial tradition during the Late Iron Age in the Swedish province of Västergötland. The purpose of the thesis is to investigate how the structure of the burial mounds was changed and developed to observe the transition of the burial tradition to Christianity. The question that the essay is based on answering is to observe how the burial mounds changed and the susceptibility to Christianity. Material that is examined in this essay are excavated burial mounds in Västergötland between the 500s and 1100s. The results show that the burial mounds became smaller in size during the Viking Age. During the Viking Age the social elite did not make any distinctive tombs and no hierarchical difference can be observed from the exterior of the tombs. Internal construction became less varied. You get the impression that the building of burial mounds is starting to stagnate and be pushed out during the Viking Age in Västergötland. In the middle of the 10th century, they stopped building burial mounds and abandoned the pagan burial grounds. They began to bury their dead in another place in a Christian burial ground.

Examensarbetet behandlar sambandet grav språkstörning och ADHD samt hur olika yrkesgrupper bemöter barn med grav språkstörning och tilläggsdiagnosen ADHD. För att samla material till vårt arbete har vi intervjuat specialpedagoger, logopeder och psykologer och vi har använt oss av en semistrukturerad intervjuguide. / Is there a connection between severe language disorders and ADHD? Different professional groups` experiences of meeting children in severe language disorders