No description available.

It is a well known archaeological concern that the remains of human bones left from the bronze age and early iron age Scandinavia are not nearly enough to represent the estimated population of the time. Furthermore the bones of each find rarely represent a whole individual. The majority of the bones must have been disposed of somewhere else, possibly scattered in running waters or in the fields, where they have evaporated or are securely hidden from archaeological excavations. This thesis deals with the grave concept and the problem in using a word that is so very clouded by its modern, western meaning. It also offers an alternative explanation to why the bones are handled the way they are and why they are found in such awkward contexts.

No description available.

This master thesis comprises an assemblage theoretical approach to a Viking Age burial mound. Traditionally assemblages in archaeology are static and homogenous arrangements. Recent research though looks to assemblages as constantly transforming and in flux. These vibrant matters consistent of different components neatly tucked together and intertwined always becoming and changing at the same time. With this approach of assemblage theory to a material of the burial mound “Gullhögen” the main focus will be to recognize which possibilities and what restrictions this kind of perspective has to offer to burial archaeology. Also, the aim of this study is to try and see how relations can become when human and non-human entities interact with the mound. Also, how the mounds inner and outer burial forms effect can have caused an affect in the past and still causes an affect today. This is done through different examples and a case study. With support in earlier interpretations it is argued here what the assemblage theoretical approach “intrinsic assemblage” has to offer in ways of a more vivid and nuanced way to interpret the burial mound and its monumentality as an arrangement with its own intentions and true capabilities to affect its surroundings and the humans and non-humans entities that interact with it.

In the southern part of the county of Jämtland seven rich finds of iron artefacts from the Vendel Period have been found. These finds contain similar sets of hunting weapons and tools of iron and they are all found close to lakes or river banks in the hunting ground area. In most cases no human bones or grave structures have been found in connection with the finds. The combination of artefacts is similar to combinations found in hunting ground graves in Dalarna and Norway. Therefore, archaeologists have discussed whether the finds in Jämtland should be classified as graves or hoards. The purpose of this thesis is to widen the discussion. An important point of departure has been to refrain from classifying the archaeological material in advance as graves or hoards, as sacred or profane, or as anything else, since such assumptions risk leading to circular reasoning. The analysis and discussion in the thesis are inspired by practice theory and focus on how actions performed can reflect people's relationships. Symbolism and beliefs, or what people thought, are of secondary importance. The results suggest that the finds of iron artefacts discussed in this thesis can be considered remains of ritualised activities. These activities may have been performed for a variety of reasons. For the moment, it may be fruitful to shift the focus from the classification problem to a discussion where these rich finds of iron artefacts are considered in a broader context. The results also suggest that these iron artefacts were deposited in the ground during a time when there was an increase in the construction of trapping pit systems in Jämtland. The rich finds of iron artefacts may well reflect changes taking place in the organisation of the surrounding community as a result of the increasing importance of hunting.

Ståhl, Nadja och Öman Dubois, Malin (2020). Åt vilket håll behöver vi färdas? Skolledares, speciallärares och specialpedagogers varierade uppfattningar om specialprofessionernas kompetenser och roller. Speciallärarprogrammet, grav språkstörning, institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 högskolepoäng. / Which way do we need to go?School leaders and Special educators' varied views on the skills and roles of special professions

Sammanfattning/AbstractKarim, Carina (2019), De fem förmågorna. Lärares tolkning och användning i pedagogiska planeringar. Speciallärarprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Malmö Högskola, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragDet förväntade kunskapsbidraget är att ge ett perspektiv i diskussion kring de fem förmågornas användning i undervisningen i specialskolan.Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att ge ett bidrag till kunskapen om och förståelse för vilken variation som finns bland lärare på en specialskola i synen på de fem förmågorna som enligt Svanelid (20014) genomsyrar läroplanen, i vilken grad lärare på en specialskola använder sig av förmågorna i den pedagogiska planeringen samt vilka anpassningar som görs för att elever med grav språkstörning framgångsrikt ska utveckla förmågorna.•Hur återspeglar sig synen på de fem förmågorna i lärarnas pedagogiska planering?•I vilken utsträckning använder sig lärare på en specialskola sig av Svanelids (2014) förmågor i sin pedagogiska planering.•Vilka olika aspekter framträder i synen på förmågorna?•Vilka anpassningar av undervisningen kan identifieras i de pedagogiska planeringarna för elevgruppen?TeoriStudien vilar på Vygotskijs sociokulturella kunskapsteorier (Vygotskij, 1999). Analysen är gjord med stöd av Bronfenbrenners ekologiska systemteori (Bronfenbrenner, 1979). De fem förmågorna har sitt ursprung i Blooms taxonomi. MetodEmpirin kommer ur kvantitativ analys av lärarnas planeringar och kvalitativa intervjuer av lärare som valts ut utifrån de insamlade planeringarna. Syfte med intervjuerna är att synliggöra fenomen. ResultatUndersökningen är för liten för att ge en generell bild till hur det verkligen förhåller sig i frågan. Den kan däremot ge ett bidrag till kunskapen om vilka olika synsätt som finns på förmågornas betydelse samt variationen i hur de lärs ut. På just den här skolan har lärarna stor variation i sin syn på de fem förmågorna. I intervjuerna framkom att kommunikativ- och begreppslig förmåga var de förmågor med störst samsyn. Det var även de förmågorna som omnämndes i samtliga pedagogiska planeringar som innehöll någon form av förmåga. Tidigare studier (Darwazeh, 2016) visar att lärare ofta lägger fokus på de två lägsta kunskapsnivåerna, minnas och förstå i Bloom Taxonomi. I The Big 5, förmågorna skulle de lägsta nivåerna av förmågor kunna uppfattas av lärarna som kommunikativ förmåga och begreppsförmåga.Studien visar även att det saknas en samsyn kring den pedagogiska planeringens utformning trots att ett myndighetsgemensamt dokument används.Specialpedagogiska implikationerDe specialpedagogiska implikationer som framkommit är behovet av fortbildning bland lärarna på skolan i Scaffolding och annan stöttning som elever med grav språkstörning är beroende av. Nyckelordförmågor, grav språkstörning, lärares pedagogiska planering, specialskola, The Big 5.

ProblemområdeI läroplanerna beskrivs hur centralt språket är för kunskapsutveckling och identitetsskapande. Det är både ett mål för kunskapsutveckling och ett verktyg för lärande i skolan. Elever med grav språkstörning har en sårbarhet för språkburen undervisning och svårigheter med förståelse likväl som uttrycksförmåga. Det ställer särskilda krav på undervisningens utformning. Därför finns behov att belysa vilken undervisning som behövs för att lärandet ska vara tillgänglig för eleverna. För familjer som vill att deras barn ska ha en anpassad undervisning finns möjlighet att söka till specialskolan för elever med grav språkstörning. Syfte och preciserade frågeställningarSyftet med studien är att belysa elevers, föräldrars och skolpersonals beskrivningar av insatser som de menar minskar språkstörningens konsekvenser för elever som går i specialskolan.• Vilka behov har eleverna av kommunikationsstöd?• Hur ser gynnsamma respektive hindrande faktorer ut i den pedagogiska miljön?• Vilka gynnsamma respektive hindrande faktorer finns i den fysiska miljön?Teoretisk ramStudien tar sin ansats i ett sociokulturellt perspektiv, ett specialpedagogiskt relationellt perspektiv och i ett upplevelsebaserat pedagogiskt perspektiv. Det gör det möjligt att se på kunskapsprocesser för elever med grav språkstörning ur flera olika perspektiv. Perspektiven betraktar utvecklingsmöjligheter, relation och kontextuella faktorer som viktiga förutsättningar för lärande. Begrepp som delaktighet, nära utvecklingszon, stödstrukturer och upplevelsebaserat lärande är centrala för studiens teoretiska förankring.MetodStudien är en kvalitativ studie med fenomenologisk ansats. Undersökningsmaterialet har tagits fram genom intervjuer med elever, föräldrar och skolpersonal. Vid intervjuerna användes en intervjuguide och bilder som samtalsunderlag. Samtalen transkriberades till berättelser. Det inspelade materialet och texterna bildade sedan gemensamt underlag för analys och resultat. Resultat och analysResultatet visar att undervisningen i specialskolan är språkinriktad och att språkstärkande arbetssätt genomsyrar hela skoldagen. Som stödstrukturer används datorverktyg, teckenkommunikation och visuellt stöd i den ordinarie undervisningen. Språkliga- ochkommunikativa anpassningar, samspel, interaktion och relationer beskrivs som viktiga förutsättningar för lärande. Lärarnas kunskap och gemenskap i klassen och att ha en självklar plats i verksamheten beskrivs som utgångspunkter för elevers kunskapsutveckling, självkänsla och förmåga att resonera metakognitivt. Kunskapsutveckling är positiv hos eleverna, men måluppfyllelsen varierar i relation till skolans kunskapskrav.KonklusionUpplevelsebaserad undervisning där aktivitet och språklig information samverkar beskrivs som viktigt för att kunskapen ska vara tillgänglig för elever med grav språkstörning. När relationsinriktade arbetssätt samverkar med språk och kommunikationsstödjande metoder så ökar tillgängligheten i undervisningen. Språkinriktade arbetssätt, upplevelsebaserat lärande, alternativ kommunikation och datorverktyg ger möjligheter till tillgänglig undervisning och aktiva kunskapsprocesser. Det ökar förutsättningarna för gynnsamt lärande och elevers utveckling i relation till skolans kunskapskrav.ImplementeringNär skolor vill utveckla arbetssätt som är gynnsamma för elever med grav språkstörning så är det viktigt att ta tillvara barnens och föräldrarnas erfarenheter. Samarbetet mellan skolan och hem är en förutsättning för elevers lärande och delaktighet och ett specialpedagogiskt relationellt perspektiv på undervisningen. Det är viktigt att uppmärksamma att en god läsutveckling lägger grunden för framtida måluppfyllelse i många ämnen. Specialskolan behöver i större utsträckning än den gör i dag fungera som ett resurscentrum för andra skolor i förebyggande arbete för elever med grav språkstörning. Det behövs också rutiner för att utforma ett fungerande samarbete med aktörer som samverkar med specialskolan. I specialskolans arbete med elevernas kunskapsutveckling har speciallärare med inriktningen grav språkstörning en viktig roll genom sina fördjupade kunskaper om undervisning utifrån elevers behov av allsidiga kunskapsutveckling i relation till språkliga krav i alla skolämnen.

Förväntat kunskapsbidragGenom att ta del av elevernas egna berättelser om språkstörning relaterat till skolbyte samt lärande så får vi möjlighet att höra deras röster kopplat till forskningsområdet. Vidare är det viktigt att belysa övergången från specialskola med inriktning grav språkstörning till gymnasieskola. Skolpersonalen belyser vilka behov skolan ställs inför och hur de kan rusta för att möta upp målgruppen vid övergången. Syfte och frågeställningarSyftet med uppsatsen var att samla information om hur elever med språklig sårbarhet och mottagande skolors personal har upplevt skolövergången från specialskola till gymnasieskola. Frågeställningarna täcker in empirin i studien och genom att ställa dem i relation till de specialpedagogiska perspektiven och Vygotskijs sociokulturella teori genomfördes analyser samt slutsatser drogs baserade på resultatet. Syftet var att bidra med nya aspekter kring språklig sårbarhet kopplat till lärande på individ, grupp, skol samt organisationsnivå. Vad berättar eleverna om i sin dokumentation inför gymnasiestart? Vad framkommer i elevernas berättelser som betydelsefullt kring övergången från specialskola till gymnasieskola avseende lärande och socialt samspel relaterat till språklig sårbarhet? Vad berättar den mottagande skolpersonalen om hur de upplever att eleverna är rustade för att kommunicera och förmedla de anpassningar och metoder som gynnar dem i deras lärande i den nya skolformen? Vilka anpassningar eller pedagogiska strategier har den mottagande skolan genomfört för att gynna elevernas lärande? Vad visar resultatet i jämförelse med den tidigare forskningen samt den teoretiska ansatsen i uppsatsen?TeoriUppsatsen tar sin ansats i det sociokulturella perspektivet samt de specialpedagogiska perspektiven. Detta innebär att elevernas skolövergång samt lärandeprocess kan belysas med hjälp av flera olika perspektiv. Elever med språklig sårbarhet och skolpersonalens upplevelser kan med hjälp av perspektiven betraktas genom berättelser om kommunikation, socialt samspel,proximal utvecklingszon och kontext men även utifrån delar och helhet, så som individ, grupp, skola och organisationsnivå.MetodStudien är en kvalitativ studie med narrativ ansats. Undersökningsmaterialet har tagits fram genom elevdokumentation, elevberättelser samt intervjuer med skolpersonal. Vid intervjuerna användes en intervjuguide och eleverna hade tillgång till Symwriter text (bildstöd) under våra samtal. Berättelserna och intervjuerna transkriberades. Elevdokumentationen analyserades. Elevdokumentationen, det inspelade materialet och texterna användes sedan som underlag till resultat och analys.ResultatResultatet visar att bara några av eleverna har förmedlat sina behov muntligt i mötet med den mottagande skolans personal vilket kan bero på att alla gymnasieskolor helt enkelt inte frågat efter elevernas berättelser eller att relationer tar tid att bygga upp och undersökningen genomfördes i anslutning till skolstarten. Eleverna uttrycker alla i sina berättelser en nervositet inför gymnasiestarten och är enligt tidigare forskning mer utsatta än andra jämnåriga kamrater vad gäller det sociala samspelet eftersom de har en språkstörning vilket medför ett behov av stöd. Överlämningsprocessen har sett olika ut på de tre gymnasieskolorna. Utifrån den teoretiska ansatsen som bygger på de specialpedagogiska perspektiven kan vi se att eleverna får olika bemötande utifrån den mottagande skolans perspektiv. Elevernas behov relaterat till den omgivande miljön kan tolkas utifrån fyra olika nivåer: individ, grupp, skola och samhälle. Förutom att ta emot skriftlig och muntlig information från specialskolan mötte en av skolorna även eleverna i samtal och lyssnade på deras berättelser vilket gynnar målgruppen bäst. Vidare gav två av skolorna efter mottagande av eleven ett personligt stöd i sociala och pedagogiska processer medan den tredje skolan inte erbjöd detta stöd vilket resulterade i att eleven inte kom till skolan mer än vid några enstaka tillfällen. En av skolorna hade inte anpassat undervisningen på ett särskilt sätt för elever med språklig sårbarhet utan de hade istället anpassat undervisningen utifrån alla elevers behov. Undersökningen visar även att skolpersonalen bör fundera över hur de uttrycker sig om och till elever med språklig sårbarhet då det är viktigt att möta ungdomarna med respekt och tillförlit om elevernas självbild inte stämmer överens med vuxenvärldens. I resultatdelen utgår vi från Vygotskijs sociokulturella teori, då vi presenterar olika samspelssituationer.ImplikationerDet är viktigt att personalen som möter eleverna ha den kompetens som krävs för att möta upp de behov som kan uppstå i lärandesituationer men de ska även kunna koppla teori till praktikutifrån att eleverna är individer och att språkstörningen är föränderlig då den påverkas av kontexten eleven befinner sig i. Det är även viktigt att personalen är medveten om de specialpedagogiska glasögon de väljer att ta på sig i mötet med elever med språklig sårbarhet. Detta för att de ska kunna se olika orsaks- och konsekvenssamband, samt kunna se att individ, grupp, skola och samhälle inte verkar isolerade utan är beroende av varandra. En specialpedagogisk slutsats är att specialskolan och gymnasieskolan bör utveckla ett ökat samarbete för att med gemensam teoretisk och praktisk erfarenhet skapa en ännu mer gynnsam lärandemiljö för elever med språklig sårbarhet vilket pekar på ett ökat behov av att utveckla övergången till gymnasieskolan.

Sammanfattning/abstraktObeid, Najah (2015). Övergång till och undervisning i kommunikationsskola - En kvalitativ studie om undervisning av elever med grav språkstörning ur ett lärar-, logoped- och inkluderingsperspektiv. Transition to and education in communication school – A qualitative study on the education of pupils with severe language impairmentfrom a teacher's, speech pathologist's and an inclusion perspective.SyfteSyftet med denna studie är att ur lärares/specialpedagogs och logopeders uppfattningar/perspektiv studera hur elever med grav språkstörning blir överlämnade av språkförskola/skola till en kommunikationsskola. Vidare undersöks även kommunikations-skolans verksamhet och dess beredskap. Dessutom syftar studien till att belysa hur denna verksamhet och undervisning bedrivs ur ett inkluderingsperspektiv.MetodMed utgångspunkt från tidigare forskning kring språkstörning, inkludering och Vygotskijs sociokulturella syn bygger undersökningen på kvalitativa halvstrukturerade intervjuer av en lärare med specialpedagogpåbyggnadsutbildning och två skollogopeder från kommunikationsskolan. Undersökningsresultat har tematiserats, tolkats, analyserats och diskuterats ur ett inkluderingsperspektiv och med Vygotskijs sociokulturella teori som ramverk.ResultatUndersökningen visar att kommunikationsskolans verksamhet bedrivs för att undervisa och bemöta elever med grav språkstörning och att det är en individorienterad sådan, vilken syftar till att utveckla eleverna språkligt, socialt och kunskapsmässigt utifrån deras förutsättningar. Samtliga åtgärder som vidtas på organisations-, grupp- och individnivå gagnar skolans syfte då det språkutvecklande arbetet är anpassat för elevernas specifika behov och det professionella bemötandet av eleverna genomsyrar hela verksamheten.Placeringsprocessen är väl genomtänkt och bygger på ett kategoriskt synsätt då urvalet av eleverna avgränsas så att endast elever med primär grav språkstörning antas. Urvalet sätter en tvärprofessionell bedömning och diagnostisering av dessa elever i centrum. Under placeringsprocessen sker en del förfaranden vilka resulterar i en god kartläggning av elevernas språkliga och sociala utveckling. Man förbereder även för goda relationer och för en trygg start på skolan. Skolans verksamhet är anpassad efter elevernas specifika behov av särskilt stöd. Pedagogerna har en bred kunskap om språkstörning och man satsar på kompetensutvecklingen inom språkområdet. Klasserna består av sex till sju elever, vilka har en lärare och en assistent och på så vis har de tillgång till ett stort vuxenstöd. Klassundervisningen och arbetsmetoderna är förankrade i vetenskaplig forskning kring språkstörning. Den är även individinriktad men genomsyras av den sociokulturella synen på inlärningen då man har många inkluderingsstrategier. Inkluderingsgraden avgörs av elevernas förutsättningar. Man erbjuder gemenskap, social- och pedagogisk delaktighet i undervisningsmiljön genom arbetet i klassen, över klass- och årskursgränser och genom att samarbeta med den ordinarie grundskola som de delar skolgården med. Man håller den röda tråden tydlig genom hela skolverksamheten då man har ett kompensatoriskt förhållningssätt i arbetet med eleverna med fokus på språkutvecklingen. Eleverna börjar träna på att använda datorn och kompensatoriska datorprogram i årskurs ett och upp i skolåren. Fokus läggs på utvecklingen av elevernas kommunikativa förmåga och på ett förebyggande arbete där eleverna får stöd som möjliggör att de utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. Eleverna får intensiv logopedbehandling och deras språkutveckling följs upp regelbundet av skollogopedernaDet finns ett gott samarbete i arbetslagen. De intervjuade personerna har en positiv syn på skolans verksamhet och dess beredskap för att möta dessa elever.Specialpedagogiska implikationerKommunikationsskolan är en exkluderad verksamhet där det finns medvetna pedagogiska inkluderande processer och strategier. Många av komponenterna som är önskvärda i en skola för alla är tillgängliga för eleverna där. Detta medför att denna verksamhet kan ses som en kompensatorisk pedagogisk modell som gagnar alla elever med grav språkstörning. Verksamheten utför även ett strategiskt förebyggande specialpedagogiskt arbete. Ett sådant stöd gynnar elevernas framtid och möjliggör att eleverna utvecklas så långt som möjligt utifrån deras egna förutsättningar. Studien har hittat goda skäl till att inte i första hand förespråka inkludering för elever med grav språkstörning och till att man inte bör offra dem för att placera dem i ordinarieklasser. Det handlar i högsta grad om att eleverna ska få det bra.