Global ETD Search

11	”Skulle du kunna härma min mun så jag vet hur den ser ut?” : En undersökning av subjektets tillblivelse i tecknandet av självporträtt / Could You Mimic My Mouth so I Know What it Looks Like? : An Examination of theBecoming of the Subject in the Drawing of Self-Portrait Mazzi, Linda January 2020 (has links) I denna undersökning tittar jag närmre på arbetet med självporträtt i skolan, en återkommandeuppgift i alla åldrar, som upprepas efter givna mönster. Det kan uppstå känsliga situationer i arbetetmed självporträtt och i uppvisandet av dem under redovisningar. Kanske för att utövandet avsjälvporträtt innehåller ett specifikt moment då man måste förhålla sig till sig själv som objekt ochsubjekt/konstnär och modell - på en och samma gång. Självporträtts-uppgifter i skolan är ofta starktkopplade till identitet då porträttet förväntas berätta något om en själv. Jag förhåller mig i dettaarbete till subjektet och till lärandet som någonting rörligt och utgår från Gert Biestas teorier omsubjektifiering. På så vis förskjuter jag diskursen kring identitet till diskursen kring subjektetstillblivelse. Min frågeställning har varit: Vilka dolda kunskaper kan uppstå i tecknandet avsjälvporträtt och varför uppstår de?, samt; Vad händer i tecknande-processen då den somtecknar är både subjekt och objekt? Hur påverkar det subjektets tillblivelse?För att söka svar på min frågeställning gör jag fältstudier hos en sjundeklass på en skola iStockholm under deras arbete med en självporträttsuppgift som heter Insida-utsida. Min empiribestår i transkriberat material från en intervju med elevernas lärare, fältanteckningar från deltagandeobservation i klassrummet och material från en workshop som jag själv höll med några av eleverna.Som avstamp till min undersökning har jag utgått från en auto-etnografisk studie, i vilken jag underfyra veckors tid tecknade ett självporträtt om dagen och simultant antecknade tankar som for genommitt huvud. Detta för att få förståelse för vad eleven kan uppleva i sin process.På Konstfacks utställning, som detta år är digital på grund av Covid- 19, gör jag en slutliggestaltning i form av ett filmat performance inspirerat av citat från eleverna som uppkom underderas arbete med självporträtt. Även delar av min auto-etnografiska undersökning och elevexempelfrån workshopen visas. Jag använder mig av ett a/r/togrfiskt förhållningssätt och skiftar självsubjektposition mellan konstnär, forskare och lärare för att se vad som uppkommer i mellanrummenmellan dessa positioner. Genom att undersöka självporträtt i skolan ur ovan nämnda teorier ochperspektiv ämnar jag bidra med nya sätt att se på uppgiften. Self-portrait pedagogy subjectification becoming object-subject theme Självporträtt pedagogik subjektifiering tillblivelse objekt-subjekt tema Pedagogy Pedagogik
12	"...om man typ sitter och ritar så får man väl sitta hur man vill" : En undersökning av hur stolen kan förstås i relation till kropp inom en bildpedagogisk kontext / "...if you're like, sitting down drawing, I guess you could sit however you want" : A study on how the chair can be understood in relation to bodies within the education of visual arts Persson, Emma January 2020 (has links) Under min utbildning har tankar kring elevers placering i klassrummet ofta lyfts. Visualiserar jag dessa tankar ser jag framför mig en spelplan där läraren frenetiskt flyttar runt elever likt spelpjäser. Spelplanen – klassrummet – kan här ses som något passivt som fylls med mening av mänskliga aktörer – lärare och elever. Jag vill dock i denna studie närma mig en bildpedagogisk kontext utifrån ett posthumanistiskt perspektiv, där den fysiska omgivningen förstås som medskapande aktör i människors meningsskapande processer. Jag väljer därför att undersöka relationen mellan stol och kropp inom en bildpedagogisk kontext; både gymnasieelevers relation till stolar i en bildsal, samt min egen kropps relation till den röda karaktäristiska Konstfacksstolen. Studien görs i syfte att undersöka hur stolen kan förstås i relation till gymnasieelevers skapande i en bildsal, samt att tillsammans med eleverna synliggöra och utforska deras relation till stolen som materialitet. Studien blir relevant för det bildpedagogiska fältet då elevers skapande i bildsalen enligt mig ofta görs i relation till stolar. Studiens frågeställningar är Hur kan stolen förstås som konstituerande fenomen inom en bildpedagogisk kontext?; Hur kan stolen förstås som performativ aktör i tillblivelseprocesser inom en bildpedagogisk kontext?; samt Hur kan stolen förstås som orientering och materialiserad norm inom en bildpedagogisk kontext?. Undersökningen genomförs på en gymnasieskola där empiri insamlas genom: en deltagande observation, en deltagande observation där bildsalens förutsättningar modifieras, en semistrukturerad intervju med elever, samt en workshop där eleverna undersöker stolar utifrån olika påståenden och fotodokumenterar resultatet. Bilderna används sedan vid en bildelicitering. I undersökningens gestaltande del undersöker jag hur jag kan förkroppsliga elevernas utforskande strategier och koreograferar mitt varande med Konstfacksstolen genom att rikta vår relation mot det-ännu-icke-artikulerade. I undersökningen finner jag att stolen utifrån en posthumanistisk ingång kan förstås som aktör i relation till kropp inom en bildpedagogisk kontext, samt att stolen som del av fenomen oavsett bruk av mänskliga aktörer kan förstås som något som orienterar och materialiserar kroppar. Undersökningen kommuniceras genom en uppsats samt visas i Konstfacks digitala vårutställnings online-katalog. En tryckt katalog publiceras även i samband med utställningen. posthumanism materiality relationality becoming co- and discreation posthumanism materialitet relationalitet tillblivelse sam- och särskapande Arts Konst Visual Arts Bildkonst Pedagogy Pedagogik
13	Vilken betydelse har utemiljön iförhållande till andra förskolemiljöer, för pedagogers agerande? / What significance does the outdoor environment have in relation to other preschool environments, for educators' actions? Persson, Max January 2022 (has links) This study is investigating how preschool educators’ interactions in and with differentenvironments, with a specific focus on the preschool yard, become meaningful for theeducator’s actions in the preschool activities. The questions aimed to be answered in thestudy are: • How do educators’ actions in preschools develop in relation to: - the perceived, the conceived and the lived environment? - the preschool yards environments? The study used qualative method with semi-structured group interviews in three differentpre-schools. The preschool educators who participated in the study answered anddiscussed questions about environments in the preschool, with specific focus on thepreschool yard. With inspiration from “Production of space” (Lefvebre, 1991) the empirical data of thefocus groups were analyzed, and Nordin-Hultman`s (2004) concept of “becoming” is partof the discussions meaning making. This study is investigating and discussing how preschool teachers are acting and becomingin relation to the environment where the preschool activities take place. The results showhow interaction between material, mental and social dimensions become important for theteachers sense of opportunities and challenges to develop their pedagogical activities. Safety, socialization and design of in- and outdoor environments are some of the areasemphasized in these relations. becoming environments indoor interactions outdoor preschool preschool yard tillblivelse miljöer inomhus utomhus interagerande förskola förskolegård Pedagogy Pedagogik
14	TRANS-MISSION : In partnership with Forsgren, Jenny, Tunek, Anna January 2017 (has links) Vi möter medietekniken genom förståelsen av en assemblage; att medie/a – teknik inte existerar utan relationen som binder dem samman. Medieteknik skapas på så sätt genom interaktioner och samverkan mellan de termer som utgör området och syftar alltid på en praktik. En assemblage är en kommunikation, en pågående process – aldrig statisk, alltid produktiv. Utgångspunkten och metoden blir således att ingå partnerskap, utifrån assemblages, med och genom den medietekniska praktiken – i syfte att befinna oss i mitten, i kopplingen, i mötet. Det första partnerskapet vi utgår ifrån är den i vår rubrik: TRANS–MISSION. Trans- står för det överskridande, det öppna, det osäkra medan mission- står för riktningen, avgränsningen, uppdraget. Vi utgår inte från vad ett medium är eller representerar utan vad ett medium gör och producerar. Vår undersökning syftar till att utmana dualistiska synsätt på medieteknik, såsom form och innehåll, designer och produkt, teori och praktik. Vi ifrågasätter antropocentriska förhållningssätt till teknik och material, samt tendensen att se mediet som en statisk överföringsprocess. Undersökningen tar sin utgångspunkt i Gilles Deleuzes och Félix Guattaris filosofi och begreppsapparat främst från det omfattande verket, Tusen Platåer (1980). Ett arbete i syfte att skapa en ontologi som inte utgår från en transcendental världsbild, utan istället en värld i konstant tillblivelse genom kopplingar och flöden. I fokus står relationerna snarare än punkter, identiteter eller hållplatser. / We approach media technology through the understanding of an assemblage; that media– technology cannot exist without one another. Consequently, media-technology are created through the interactions between and co-evolution of the terms that create the field. An assemblage is a communication, an ongoing process – never static always productive. The starting point and method are thus to enter into partnerships, based on assemblages, with and through media technology practice - in order to be in the middle, in the connection, in the nexus. The first partnership we use is in our title: TRANS-MISSION. Trans stands for the excess, the open, the uncertain, while mission is the direction, the demarcation, and the assignment. We do not depend on what a medium is or represents but what a medium does and produces. Our research aims to challenge dualistic approaches to media technology, such as form and content, designer and product, theory and practice. We question anthropocentric approaches to technology and materials, as well as the tendency to view the medium as a static transfer process. The study is based on Gilles Deleuze and Félix Guattari's philosophy and conceptual apparatus, mainly derived from their seminal work, A Thousand Plateaus (1980); a work that strives to create an ontology that does not assume a transcendent worldview, but a world in constant becoming through connections and flows. Relations are in focus, rather than points, identities or stops. assemblage partnership media technology becoming practice the virtual the actual trans-mission assemblage partnerskap medieteknik tillblivelse praktik det virtuella det aktuella trans-mission Engineering and Technology Teknik och teknologier Humanities and the Arts Humaniora och konst
15	Trolla med normer snarare än "rätt och fel". En studie om pedagogers uppfattningar av och kunskaper kring att arbeta med genus och drama i förskolan. / Troll with norms, rather than "right and wrong" Michailidou, Efthymia, Herraiz Caldenius, Natalia January 2021 (has links) Studiens syfte var att undersöka pedagogers uppfattningar av och kunskaper kring att arbeta med genus och drama samt att belysa vilka eventuella utmaningar de möter i arbetet. Studien präglas av kvalitativ metod och utgår ur ett socialkonstruktionistisk perspektiv. Vår ambition var att samla in pedagogernas erfarenheter och uppfattningar i relation till hur normkritisk pedagogik och genusfrågor synliggörs i barns dramalek därför har vi använt intervjuer som datainsamlingsmetod. Resultatet visade att samtliga intervjuade pedagoger uppfattar och använder drama som en pedagogisk kontext för att undersöka jämställdhet tillsammans med barn på ett lekfullt sätt. Detta, i sin tur, belyser dramas kraft som ett normbrytande pedagogiskt verktyg. Resultatet visade även hur pedagogernas förhållningssätt i relation till normer och stereotyper påverkar och utformar sättet barn upplever normer och stereotyper samt hur dramapedagogik bidrar till barns normkritiskt tänkande. Till sist, tydliggjordes hur viktigt pedagogernas medvetandegörande och närvaro är för att styra lärandet utifrån barns behov, medan olika utmaningar som uppstår bör lösas genom en god kollegial och föräldrasamverkan. / The purpose of the study was to investigate educators' perceptions of and knowledge about working with gender and drama and to shed light on the possible challenges they face in their work. The study is characterized by a qualitative method and is based on a social constructionist perspective. Our ambition was to collect the educators' experiences and perceptions in relation to how norm-critical pedagogy and gender issues are made visible in children's drama play, which is why we have used interviews as a data collection method. The results showed that all interviewed educators perceive and use drama as a pedagogical context to investigate gender equality with children in a playful way. This, in turn, highlights the power of drama as a norm-breaking pedagogical tool. The results also showed how the educators' attitudes in relation to norms and stereotypes affect and shape the way children experience norms and stereotypes and how drama pedagogy contributes to children's norm-critical thinking. Finally, it was clarified how important the educators' awareness and presence is to guide learning based on children's needs, while various challenges that arise should be solved through good collegial and parent collaboration. Preschool didactics social constructionism gender pedagogy norm-critical pedagogy drama pedagogy gender social construction meaning-making children's interpretive reproduction learning in the making drama role language use norms Förskoledidaktik Socialkonstruktionism genuspedagogik normkritisk pedagogik dramapedagogik genus social konstruktion meningsskapande barns tolkande reproduktion lärande i tillblivelse dramalek kunskap språkbruk normer Didactics Didaktik
16	En familj är att man är bra ihop – en diskursanalytisk studie av regnbågsbarns prat om familj och tillblivelse / A family is that you are good together – a discourse analytical study of the way children in lesbian families talk about family and origin of babies. Wikström, Maria, Möllerstrand, Anna January 2011 (has links) Denna studie kan placeras inom barndomsforskningen, där barn ses som aktörer vars röster förtjänar att tas på allvar. Syftet var att undersöka regnbågsbarns syn på familj, sin egen familj och tillblivelse. Intervjuer har genomförts med tolv barn i åldern fem till åtta år som alla var samboende med två mammor. En semistrukturerad intervjuguide användes och barnen ombads att måla sin egen och en annan familj. Barnens tal har analyserats utifrån en diskursanalytisk ansats. Resultatet visar att regnbågsbarnen pratar om familj utifrån relationella band, emotionell närhet, att man bor och gör saker tillsammans. Barnen visar en öppenhet inför olika familjestrukturer. Föräldrar beskrivs som omhändertagande och mammors och pappors funktion sägs vara likvärdig. Pratet om den egna familjen och mammorna präglas av positiva beskrivningar men utmanas i ett fåtal berättelser genom att teman av konflikt lyfts. Majoriteten av barnen pratar om pappor och beskriver dessa dels utifrån ursprung och dels utifrån en relationell mening. En del barns prat framstår förvirrat kring dessa två aspekter av pappor. Barnen uppvisar svårigheter att närma sig prat om tillblivelse och använder begreppen frö och ägg i olika utsträckning. Majoriteten av barnen som pratar om frö berättar att det kommer från en man. Regnbågsbarnens sätt att prata om familj är i linje med tidigare forskning om barns syn på familj. Barnens öppenhet inför olika familjestrukturer kan ses som ett uttryck för att rättfärdiga den egna familjekonstellationen, alternativt visar det på en realistisk spegling av samhällets mångfald vad gäller familjeformer. Svårigheterna att prata om negativa erfarenheter inom den egna familjen visar på det problematiska att gå emot en dominerande diskurs av familj som harmonisk. Regnbågsbarnens prat kring att mammor och pappor är samma sak skiljer sig från tidigare forskning om barns syn på föräldrar och hur detta kan förstås diskuteras i uppsatsen. Den förvirring som en del barns prat kring att i en mening ha en pappa och i en annan inte, kan visa på att barnen behöver få stöd i att hitta en fungerande diskurs om vad en pappa är och skillnaden på en relationell pappa och en donator. Children in lesbian families children in homosexual families homosexual families homosexuality origin of babies parents children mothers fathers childhood donor children's perspectives childhood studies family studies childhood psychology childhood sociology discourse analysis child interviews Regnbågsbarn regnbågsfamiljer homosexualitet tillblivelse föräldrar barn mammor pappor barndom donator barnperspektiv barndomsforskning familjeforskning barndomspsykologi barndomssociologi diskursanalys barnintervjuer Social Sciences Samhällsvetenskap
17	”HON KAN ÅKA TILLSJUKHUSET OCH FÅ BEBISFRÖN DÄR” : hur barn till frivilligt ensamstående mammor och till olikkönade sammanboende föräldrapar pratar om tillblivelse Björck, Therese, Hägg, Amanda January 2014 (has links) Denna studie kan ses som en del av barndomsforskningen, där barn betraktas som kompetenta aktörer vars rösterförtjänar att lyftas fram. Syftet var att undersöka hur barn i olika familjeformer pratar om tillblivelse. Intervjuer har genomförts med sammanlagt 22 barn varav elva kom från familjer med en sammanboende mamma och pappa som har fått barn genom samlag (relationsbarn) och de andra elva kom från familjer med en ensamstående mamma som har fåttbarn på egen hand med hjälp av assisterad befruktning (femmisbarn). Barnens ålder varierade från tre år och tio månader till nio år och nio månader. En semistrukturerad intervjuguide låg till grund för intervjuerna där barnen ombads prata om tillblivelse, den egna tillblivelsen, tidigare kunskap om tillblivelse, känslor och åsikter inför ämnet samt kunskapskällor kring tillblivelse. Barnens berättelser har analyserats utifrån kritisk diskursiv psykologi.Resultatet visar att både femmisbarnen och relationsbarnen pratar om befruktning i olika former. De flesta pratar om en eller flera förutsättningar att bli till på, vilka alla var bundna till familjeform. Majoriteten av relationsbarnen och en del av femmisbarnen pratar utifrån en heteronormativ tvåsamhet. Många femmisbarn pratar även utifrån sitt eget tillblivelsesätt, assisterad befruktning, och talar dels utifrån att detta sätt är ett fullgott förstahandsalternativ och dels utifrån att det är ett andrahandsalternativ till att få barn genom den heteronormativa tvåsamheten. Flera av både femmisbarnen och relationsbarnen pratade kring att få barn på ett sätt som att det är en självklarhet för vuxna.De flesta av barnen pratade om förlossning och nämnde då vården som något centralt, vilken beskrivs antingen som en fixare eller en hjälpare. För femmisbarnen var vården självklar både vid befruktningen och vid förlossningen, medan vården är självklar för relationsbarnen vid förlossningen. De barn som pratar om pappors roll vid förlossningen gör det utifrån att pappor antingen är sekundära och passiva eller att de är hjälpare. Resultatet visar även att det inte finns någon skillnad kring var barnen från de olika familjeformerna har fått sin kunskap om tillblivelse ifrån samt var de skulle ta reda på mer kunskap. Barnen nämner sina mammor, men även skola, kompisar och olika former av media är kunskapskällor för barnen. Många barn pratar utifrån att kunskapen tillhör vuxenvärlden och att barn inte behöver ha kunskap om tillblivelse. Det är ungefär lika förekommande att barnen oavsett familjeformger uttryck för att tillblivelse och tillhörande ämnen på olika sätt är svårt att prata om, som att det är lätt att prata.Utifrån dessa resultat dras slutsatsen att eftersom den heteronormativa tvåsamheten framställs som det självklara, får det till följd att andra tillblivelsesätt betraktas som mindre eftersträvansvärda. I kontakt med barn blir det därför viktigt att förhålla sig till detta och sträva mot att inkludera fler likvärdiga tillblivelsesätt i sitt prat. Mammor beskrivs av barnen från de båda familjeformerna som de primära kunskapsbärarna, medan pappor nästintill helt saknas. Detta tyder på att femmisbarn, i de undersökta åldrarna, har samma tillgång till kunskap om tillblivelse som relationsbarn har. Slutligen konstateras att sexualitet till viss del fortfarande är tabubelagt i samhället, då flera av barnen på olika sätt uttrycker att det finns aspekter av tillblivelse som var svåra att prata om. Denna syn, som också återfinns i samhället, håller troligtvis på att förändras då ungefär lika många barn gav uttryck för att tillblivelse var lätt att prata om. Children’s perspective childhood studies origin of babies conception birth single mothers by choice assisted reproduction donor insemination nuclear families conception by intercourse children childhood parents mothers fathers donors family studies childhood psychology childhood sociology child interviews discourse analysis critical discursive psychology social constructionism qualitative research. Barnperspektiv barndomsforskning tillblivelse befruktning födsel frivilligt ensamstående mammor assisterad befruktning donatorinsemination kärnfamilj samlagsbefruktning barn barndom föräldrar mammor pappor donatorer familjeforskning barndomspsykologi barndomssociologi barnintervjuer diskursanalys kritisk diskursiv psykologi socialkonstruktionism kvalitativ forskning.
18	Ungas perspektiv på föräldraskap och ursprung : Reflektioner från unga vuxna tillkomna genom könscellsdonation och/eller uppvuxna i regnbågsfamiljer / Perspectives on parenting and genetic origin : Reflections from young adults conceived by gamete donation and/or raised in rainbow families Andersson, Sandra, Salomonsson, Julia January 2018 (has links) Denna examensuppsats har ämnat undersöka ungdomars och unga vuxnas perspektiv på och upplevelser av föräldraskap och genetiskt ursprung samt aktuell föräldralagstiftning. Examensuppsatsen ämnar vidare utgöra underlag för en rapport som beaktas i en statlig utredning som handlar om att se över aktuella regler kring fastställande av rättsligt föräldraskap. Genom semistrukturerade intervjuer med tio unga vuxna i åldern 17 till 32 år har data samlats in och analyserats med tematisk analys. I resultaten fann vi att deltagarnas sätt definiera och tala om föräldraskap är i linje med tidigare forskning. Även internationell forskning kring synen på könscellsdonatorer och deras roll som föräldrar eller icke-föräldrar har kunnat appliceras på vårt intervjumaterial för att förstå donatorsrollen som infallande på ett kontinuum. Nya fynd som framkommit är att avsaknad av rättsliga band ej utgör ett oöverkomligt hinder för utövandet av socialt föräldraskap, både i avseende på att skaffa barn och sedermera uppfostra det. Deltagarna berättar dock att avsaknad av rättsligt föräldraskap har varit problematiskt vid dödsfall och separationer. Funderingar kring genetiskt ursprung och tillkomst beskrivs påbörjas i tidig ålder hos deltagarna och vara avslutat i tidig vuxen ålder, vilket är ett nytt fynd och går emot lagstiftad ålder för kännedom om donator och genetiskt ursprung. Möjlighet till kännedomen om genetiskt ursprung lyfts som barnets okränkbara rättighet. Utifrån dessa fynd drar vi slutsatsen att trots lagmässiga hinder kan ett fullständigt föräldraskap i många fall utövas av icke-juridiska föräldrar samt att avsaknad av genetiska band ej utgör en barriär för relationsskapande eller identitetsutveckling. Däremot anses lagstiftning och samhällsattityder fortfarande vara exkluderande och osynliggörande gentemot regnbågsfamiljer och könscellsdonation. / Statlig offentlig utredning (Kommittédirektiv 2017:28) Rainbow families LGBT-families gamete donation sperm donation assisted reproductive technology donor insemination conception genetic origin parenting donor lesbian parents multi-parent families parental legislation legal parent legal guardian heteronormativity children’s perspectives family studies thematic analysis qualitative research. Regnbågsfamilj regnbågsbarn könscellsdonation spermiedonation assisterad befruktning könscellsinsemination tillblivelse genetiskt ursprung föräldraskap donator lesbiska föräldrar flerföräldrafamilj föräldralagstiftning rättslig förälder vårdnadshavare heteronormativitet barnperspektiv familjeforskning tematisk analys kvalitativ forskning

Search results