Global ETD Search

1	Konflikthantering i förskolan Lundahl, Pernilla, Nilsson, Rebecca January 2016 (has links) Vi har ofta upplevt att konflikter i förskolan inte hanteras på ett sätt som främjar det sociala klimatet och detta kan resultera i dålig stämning på avdelningen. Syftet med detta arbete har därför varit att synliggöra barns känslor i och efter konflikthanteringssituationer, samt att lyfta fram vad olika konflikthanteringsmetoder ger för konsekvenser.I detta arbete har vi valt att se utifrån en barndomspsykologisk teori. Denna teori syftar på att all utveckling sker kontextuellt, bland annat i förskolan. Barnperspektivet, vuxnas sätt att se på barn, är även något som har genomsyrat detta arbete.Vi besökte en fyra- till femårsavdelning på en förskola i Skåne, där vi observerade olika konfliktsituationer och utförde intervjuer med barnen. Allt detta skedde med hänsyn till de etiska principerna Vetenskapsrådet fastställt. När vi samlat in vårt material klassificerade vi våra observationer och intervjuer, samt strukturerade fram olika tabeller som sedan kom att bli till hjälp för oss i analysen.Det visade sig att barns känslor under en konflikthanteringssituation kunde vara både positiva och negativa, men att barnen efter en konflikt alltid verkade nöjda. Olika konflikthanteringsmetoder gav alltså olika resultat och utifrån detta står barnens utveckling i fokus. Barndomspsykologi Barnsperspektiv Förskola Konflikthantering Utveckling Social Sciences Samhällsvetenskap
2	Palatsets visioner ur barnkulturella och politiska samtidsperspektiv : En diskursanalys Lorentzon, Ylva January 2009 (has links) <p>Palatset skall bli ett kulturhus för barn och är i dag under uppbyggnad. Syftet med uppsatsen är att genom diskursanalys kartlägga Palatsets visioner i ett barnkulturellt samtidsperspektiv. Jag arbetar utifrån frågeställningen: Hur ser Palatset på begreppen barn och kultur, och hur förhåller sig detta synsätt till forskning om barn, barndom och kultur, samt till Palatsets allmänna politiska samtidskontext?</p><p>Jag gör en diskursanalys av ett urval av skrivet material från Palatset. Analysen synliggör barnet med rättigheter, det kompetenta barnet och det aktiva barnet, som tre huvudsakliga diskurser rörande barn. Kultur framstår som gateway, eller portal, till goda egenskaper och kunskaper, vilket är en diskurs beroende av idén om kulturen som god. Jämte dessa, framgår också en diskurs om kulturen som magisk och denna blottar ytterligare diskurser om barnet. Dels barnet som behövande men framför allt barnet som fantastiskt/gudomligt/magiskt.</p><p>Jag diskuterar svårigheter kopplade främst till diskurserna om det kompetenta barnet och barnet som aktör, samt betonandet av barnet som being. Då dessa diskurser och egenskaper skrivs fram, hotar de att dölja maktasymmetrin mellan barn och vuxen. Jag lyfter även fram vikten av ett kontextuellt perspektiv, i förhållande till dessa diskurser. Även svårigheter förknippade med barns delaktighet och maktaspekter rörande aktiviteter <em>med</em> barn diskuteras.</p><p>I förhållande till politiska samtidsperspektiv konstateras att Palatset svarar mycket väl mot många samtida tankegångar och behov. Palatset och skolan uppvisar flera likheter i syn på kultur och skapande. Likheterna är mycket intressanta då olikheterna mellan skola och kulturliv gång på gång skrivs fram i politiska sammanhang. Den främsta gemensamma nämnaren är diskursen om den goda kulturen, vilken framstår som en oproblematiserad och mycket starkt rotad kulturdiskurs i vår samtid.</p><p>Avslutningsvis konstateras att studien främst blottar barnkulturens samtida politiska diskursiva strukturer, snarare än visionen om Palatset i första hand. Även om diskursanalysen visar tankemässiga strukturer inom Palatset, är empirin författad i ett specifikt syfte och adresserar ett politiskt sammanhang och reflekterar därmed i första hand Palatsets förståelse för det sammanhanget, det samtida diskursiva fältet.<strong></strong></p> barnkultur diskurs diskursanalys socialkonstruktionism Palatset kulturhus för barn barn barndomsdiskurser barndomssociologi barndomspsykologi barnkulturbegreppet kultur i skolan den goda kulturen
3	Palatsets visioner ur barnkulturella och politiska samtidsperspektiv : En diskursanalys Lorentzon, Ylva January 2009 (has links) Palatset skall bli ett kulturhus för barn och är i dag under uppbyggnad. Syftet med uppsatsen är att genom diskursanalys kartlägga Palatsets visioner i ett barnkulturellt samtidsperspektiv. Jag arbetar utifrån frågeställningen: Hur ser Palatset på begreppen barn och kultur, och hur förhåller sig detta synsätt till forskning om barn, barndom och kultur, samt till Palatsets allmänna politiska samtidskontext? Jag gör en diskursanalys av ett urval av skrivet material från Palatset. Analysen synliggör barnet med rättigheter, det kompetenta barnet och det aktiva barnet, som tre huvudsakliga diskurser rörande barn. Kultur framstår som gateway, eller portal, till goda egenskaper och kunskaper, vilket är en diskurs beroende av idén om kulturen som god. Jämte dessa, framgår också en diskurs om kulturen som magisk och denna blottar ytterligare diskurser om barnet. Dels barnet som behövande men framför allt barnet som fantastiskt/gudomligt/magiskt. Jag diskuterar svårigheter kopplade främst till diskurserna om det kompetenta barnet och barnet som aktör, samt betonandet av barnet som being. Då dessa diskurser och egenskaper skrivs fram, hotar de att dölja maktasymmetrin mellan barn och vuxen. Jag lyfter även fram vikten av ett kontextuellt perspektiv, i förhållande till dessa diskurser. Även svårigheter förknippade med barns delaktighet och maktaspekter rörande aktiviteter med barn diskuteras. I förhållande till politiska samtidsperspektiv konstateras att Palatset svarar mycket väl mot många samtida tankegångar och behov. Palatset och skolan uppvisar flera likheter i syn på kultur och skapande. Likheterna är mycket intressanta då olikheterna mellan skola och kulturliv gång på gång skrivs fram i politiska sammanhang. Den främsta gemensamma nämnaren är diskursen om den goda kulturen, vilken framstår som en oproblematiserad och mycket starkt rotad kulturdiskurs i vår samtid. Avslutningsvis konstateras att studien främst blottar barnkulturens samtida politiska diskursiva strukturer, snarare än visionen om Palatset i första hand. Även om diskursanalysen visar tankemässiga strukturer inom Palatset, är empirin författad i ett specifikt syfte och adresserar ett politiskt sammanhang och reflekterar därmed i första hand Palatsets förståelse för det sammanhanget, det samtida diskursiva fältet. barnkultur diskurs diskursanalys socialkonstruktionism Palatset kulturhus för barn barn barndomsdiskurser barndomssociologi barndomspsykologi barnkulturbegreppet kultur i skolan den goda kulturen SOCIAL SCIENCES SAMHÄLLSVETENSKAP
4	En familj är två eller en vuxna.. Och sen barn : en tematisk analys av hur barn till frivilligt ensamstående mammor och barn till olikkönade sammanboende föräldrapar pratar om familj / A family is two or one adult.. And then children : a thematic analysis of how children of optional single mothers and children of different-sexed cohabiting parents talk about family Bergcrona, Linn, Krantz, Maja January 2014 (has links) Syftet var att undersöka hur barn i olika familjeformer ser på familjer, sin egen och andras. Intervjuer har genomförts med sammanlagt 22 barn varav elva kom från familjer med olikkönade och sammanboende föräldrar som fått barn på egen hand, nedan kallade relationsbarn, och övriga elva kom från familjer med en frivilligt ensamstående mamma som skaffat barn med hjälp av assisterad befruktning, nedan kallade femmisbarn. Barnens ålder varierade från tre år och tio månader till nio år och nio månader. Studien kan ses som en del av barndomsforskningen, där barns ses som kompetenta aktörer vars röster förtjänar att lyftas fram. En semistrukturerad intervjuguide låg till grund för intervjuerna där barnen ombads att måla sin egen och en annan familj. Barnens berättelser har analyserats med hjälp av tematisk analys. Resultatet visar att femmis- och relationsbarnens berättelser huvudsakligen liknar varandra samtidigt som vissa skillnader framkommer mellan grupperna. Det förkommer också stora individuella skillnader inom grupperna. En kärnfamiljsnorm är tydligt framträdande i både barnens prat och teckningar, samtidigt som barnen visar på en öppenhet kring olika familjeformer. I relationsbarnens berättelser omnämns far- och morföräldrar, föräldrars syskon och kusiner som släktingar medan femmisbarnen i större utsträckning inkluderar dessa samt husdjur som medlemmar i sina familjer. Gemensamt för alla barnen är att deras berättelser om familjelivet utgår från barnet och har barnet i fokus. I såväl femmis- som relationsbarnens prat om mammor och pappor framträder en bild av traditionella könsroller. Såväl relations- som femmisbarnens berättelser om familj är mestadels i linje med tidigare forskning kring barns syn på familj. Femmisbarnens inklusion av såväl husdjur som släktingar i familjen, kan vara ett resultat av att nätverket får en större betydelse hos de ensamstående föräldrarna vilket även setts i tidigare forskning. Den kärnfamiljsnorm som blev tydlig i barnens prat kan ses som en avspegling av de rådande normerna i samhället. Trots en ökad variation gällande familjeformer är kärnfamiljen fortfarande ett rådande ideal. Solo mothers single mothers donor insemination childhood childrens perspective childhood studies parents children mothers fathers family studies childhood psychology child sociology child interviews nuclear families thematic analysis social constructionism qualitative research Frivilligt ensamstående mammor assisterad befruktning barndom barnperspektiv barndomsforskning föräldrar barn mammor pappor familjeforskning barndomspsykologi barndomssociologi barnintervjuer kärnfamilj tematisk analys socialkonstruktivism kvalitativ forskning
5	En familj är att man är bra ihop – en diskursanalytisk studie av regnbågsbarns prat om familj och tillblivelse / A family is that you are good together – a discourse analytical study of the way children in lesbian families talk about family and origin of babies. Wikström, Maria, Möllerstrand, Anna January 2011 (has links) Denna studie kan placeras inom barndomsforskningen, där barn ses som aktörer vars röster förtjänar att tas på allvar. Syftet var att undersöka regnbågsbarns syn på familj, sin egen familj och tillblivelse. Intervjuer har genomförts med tolv barn i åldern fem till åtta år som alla var samboende med två mammor. En semistrukturerad intervjuguide användes och barnen ombads att måla sin egen och en annan familj. Barnens tal har analyserats utifrån en diskursanalytisk ansats. Resultatet visar att regnbågsbarnen pratar om familj utifrån relationella band, emotionell närhet, att man bor och gör saker tillsammans. Barnen visar en öppenhet inför olika familjestrukturer. Föräldrar beskrivs som omhändertagande och mammors och pappors funktion sägs vara likvärdig. Pratet om den egna familjen och mammorna präglas av positiva beskrivningar men utmanas i ett fåtal berättelser genom att teman av konflikt lyfts. Majoriteten av barnen pratar om pappor och beskriver dessa dels utifrån ursprung och dels utifrån en relationell mening. En del barns prat framstår förvirrat kring dessa två aspekter av pappor. Barnen uppvisar svårigheter att närma sig prat om tillblivelse och använder begreppen frö och ägg i olika utsträckning. Majoriteten av barnen som pratar om frö berättar att det kommer från en man. Regnbågsbarnens sätt att prata om familj är i linje med tidigare forskning om barns syn på familj. Barnens öppenhet inför olika familjestrukturer kan ses som ett uttryck för att rättfärdiga den egna familjekonstellationen, alternativt visar det på en realistisk spegling av samhällets mångfald vad gäller familjeformer. Svårigheterna att prata om negativa erfarenheter inom den egna familjen visar på det problematiska att gå emot en dominerande diskurs av familj som harmonisk. Regnbågsbarnens prat kring att mammor och pappor är samma sak skiljer sig från tidigare forskning om barns syn på föräldrar och hur detta kan förstås diskuteras i uppsatsen. Den förvirring som en del barns prat kring att i en mening ha en pappa och i en annan inte, kan visa på att barnen behöver få stöd i att hitta en fungerande diskurs om vad en pappa är och skillnaden på en relationell pappa och en donator. Children in lesbian families children in homosexual families homosexual families homosexuality origin of babies parents children mothers fathers childhood donor children's perspectives childhood studies family studies childhood psychology childhood sociology discourse analysis child interviews Regnbågsbarn regnbågsfamiljer homosexualitet tillblivelse föräldrar barn mammor pappor barndom donator barnperspektiv barndomsforskning familjeforskning barndomspsykologi barndomssociologi diskursanalys barnintervjuer Social Sciences Samhällsvetenskap
6	”HON KAN ÅKA TILLSJUKHUSET OCH FÅ BEBISFRÖN DÄR” : hur barn till frivilligt ensamstående mammor och till olikkönade sammanboende föräldrapar pratar om tillblivelse Björck, Therese, Hägg, Amanda January 2014 (has links) Denna studie kan ses som en del av barndomsforskningen, där barn betraktas som kompetenta aktörer vars rösterförtjänar att lyftas fram. Syftet var att undersöka hur barn i olika familjeformer pratar om tillblivelse. Intervjuer har genomförts med sammanlagt 22 barn varav elva kom från familjer med en sammanboende mamma och pappa som har fått barn genom samlag (relationsbarn) och de andra elva kom från familjer med en ensamstående mamma som har fåttbarn på egen hand med hjälp av assisterad befruktning (femmisbarn). Barnens ålder varierade från tre år och tio månader till nio år och nio månader. En semistrukturerad intervjuguide låg till grund för intervjuerna där barnen ombads prata om tillblivelse, den egna tillblivelsen, tidigare kunskap om tillblivelse, känslor och åsikter inför ämnet samt kunskapskällor kring tillblivelse. Barnens berättelser har analyserats utifrån kritisk diskursiv psykologi.Resultatet visar att både femmisbarnen och relationsbarnen pratar om befruktning i olika former. De flesta pratar om en eller flera förutsättningar att bli till på, vilka alla var bundna till familjeform. Majoriteten av relationsbarnen och en del av femmisbarnen pratar utifrån en heteronormativ tvåsamhet. Många femmisbarn pratar även utifrån sitt eget tillblivelsesätt, assisterad befruktning, och talar dels utifrån att detta sätt är ett fullgott förstahandsalternativ och dels utifrån att det är ett andrahandsalternativ till att få barn genom den heteronormativa tvåsamheten. Flera av både femmisbarnen och relationsbarnen pratade kring att få barn på ett sätt som att det är en självklarhet för vuxna.De flesta av barnen pratade om förlossning och nämnde då vården som något centralt, vilken beskrivs antingen som en fixare eller en hjälpare. För femmisbarnen var vården självklar både vid befruktningen och vid förlossningen, medan vården är självklar för relationsbarnen vid förlossningen. De barn som pratar om pappors roll vid förlossningen gör det utifrån att pappor antingen är sekundära och passiva eller att de är hjälpare. Resultatet visar även att det inte finns någon skillnad kring var barnen från de olika familjeformerna har fått sin kunskap om tillblivelse ifrån samt var de skulle ta reda på mer kunskap. Barnen nämner sina mammor, men även skola, kompisar och olika former av media är kunskapskällor för barnen. Många barn pratar utifrån att kunskapen tillhör vuxenvärlden och att barn inte behöver ha kunskap om tillblivelse. Det är ungefär lika förekommande att barnen oavsett familjeformger uttryck för att tillblivelse och tillhörande ämnen på olika sätt är svårt att prata om, som att det är lätt att prata.Utifrån dessa resultat dras slutsatsen att eftersom den heteronormativa tvåsamheten framställs som det självklara, får det till följd att andra tillblivelsesätt betraktas som mindre eftersträvansvärda. I kontakt med barn blir det därför viktigt att förhålla sig till detta och sträva mot att inkludera fler likvärdiga tillblivelsesätt i sitt prat. Mammor beskrivs av barnen från de båda familjeformerna som de primära kunskapsbärarna, medan pappor nästintill helt saknas. Detta tyder på att femmisbarn, i de undersökta åldrarna, har samma tillgång till kunskap om tillblivelse som relationsbarn har. Slutligen konstateras att sexualitet till viss del fortfarande är tabubelagt i samhället, då flera av barnen på olika sätt uttrycker att det finns aspekter av tillblivelse som var svåra att prata om. Denna syn, som också återfinns i samhället, håller troligtvis på att förändras då ungefär lika många barn gav uttryck för att tillblivelse var lätt att prata om. Children’s perspective childhood studies origin of babies conception birth single mothers by choice assisted reproduction donor insemination nuclear families conception by intercourse children childhood parents mothers fathers donors family studies childhood psychology childhood sociology child interviews discourse analysis critical discursive psychology social constructionism qualitative research. Barnperspektiv barndomsforskning tillblivelse befruktning födsel frivilligt ensamstående mammor assisterad befruktning donatorinsemination kärnfamilj samlagsbefruktning barn barndom föräldrar mammor pappor donatorer familjeforskning barndomspsykologi barndomssociologi barnintervjuer diskursanalys kritisk diskursiv psykologi socialkonstruktionism kvalitativ forskning.

1

Page generated in 0.4386 seconds