Global ETD Search

1	”Alltså jag ser ju mest positivt, ju mer jag ser desto mer positivt ser jag” : En kvalitativ intervjustudie om upplevelsen av frivilligt ensamstående föräldraskap via assisterad befruktning i Sverige / A qualitative interview study about the experience of single motherhood by choice through assisted reproduction in Sweden Jönsson, Linnéa, Lennartsson, Matilda January 2020 (has links) Syftet med den aktuella kvalitativa studien var att belysa frivilligt ensamstående föräldrars (FEF) upplevelser för att bidra till ökad förståelse och kunskap om hur det är att överväga, bli och vara FEF. Sju semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades genom tematisk analys, vilket resulterade i fem huvudteman: Så upplevs FEF-skapet, Ta steget att bli FEF, Stöd från ett nätverk är viktigt som FEF, Hur FEF blir bemötta av sin omgivning och Tankar om framtiden. Mödrarna upplevde FEF-skapet som övervägande positivt och enklare än förväntat. Både för- och nackdelar nämndes och stöd från ett nätverk beskrevs vara extra viktigt. Mödrarna var medvetna om att de bryter mot kärnfamiljsnormen. Från omgivningen hade de mestadels mött positiva reaktioner men även en del negativa reaktioner och fördomar, främst rörande avsaknaden av en pappa. Mödrarna uppgav olika skäl till att bli FEF och beslutsprocessen rapporterades övervägande som enkel. Samtidigt uttrycktes viss ambivalens då FEF inte var deras förstahandsval, men ansågs mest optimalt utifrån deras förutsättningar. / The aim of this qualitative study was to make visible the experiences of single mothers by choice (SMC) with the purpose of contributing to increased understanding and knowledge of what it is like to consider, become and be a SMC. Seven semi-structured interviews were conducted and analyzed through thematic analysis, resulting in five main themes: The experience of motherhood as SMC, Making the choice to become SMC, Support from a network is important as SMC, How SMC is met by their surroundings and Thoughts on the future. The mothers perceived motherhood as SMC as mostly positive and easier than expected. Both advantages and disadvantages were mentioned and support from a network was described as especially important. The mothers were aware that they are violating the nuclear family norm. From their surroundings, they had mostly encountered positive reactions but also some negative reactions and prejudices, mainly concerning the absence of a father. The mothers stated different reasons for becoming SMC and the decision-making process was predominantly reported as simple. At the same time, some ambivalence was expressed as motherhood as SMC was not their first hand choice, but was considered the best choice based on their situation. single mothers by choice assisted reproduction experience support network treatment thematic analysis frivilligt ensamstående förälder assisterad befruktning upplevelse stöd nätverk bemötande tematisk analys Psychology Psykologi
2	”HON KAN ÅKA TILLSJUKHUSET OCH FÅ BEBISFRÖN DÄR” : hur barn till frivilligt ensamstående mammor och till olikkönade sammanboende föräldrapar pratar om tillblivelse Björck, Therese, Hägg, Amanda January 2014 (has links) Denna studie kan ses som en del av barndomsforskningen, där barn betraktas som kompetenta aktörer vars rösterförtjänar att lyftas fram. Syftet var att undersöka hur barn i olika familjeformer pratar om tillblivelse. Intervjuer har genomförts med sammanlagt 22 barn varav elva kom från familjer med en sammanboende mamma och pappa som har fått barn genom samlag (relationsbarn) och de andra elva kom från familjer med en ensamstående mamma som har fåttbarn på egen hand med hjälp av assisterad befruktning (femmisbarn). Barnens ålder varierade från tre år och tio månader till nio år och nio månader. En semistrukturerad intervjuguide låg till grund för intervjuerna där barnen ombads prata om tillblivelse, den egna tillblivelsen, tidigare kunskap om tillblivelse, känslor och åsikter inför ämnet samt kunskapskällor kring tillblivelse. Barnens berättelser har analyserats utifrån kritisk diskursiv psykologi.Resultatet visar att både femmisbarnen och relationsbarnen pratar om befruktning i olika former. De flesta pratar om en eller flera förutsättningar att bli till på, vilka alla var bundna till familjeform. Majoriteten av relationsbarnen och en del av femmisbarnen pratar utifrån en heteronormativ tvåsamhet. Många femmisbarn pratar även utifrån sitt eget tillblivelsesätt, assisterad befruktning, och talar dels utifrån att detta sätt är ett fullgott förstahandsalternativ och dels utifrån att det är ett andrahandsalternativ till att få barn genom den heteronormativa tvåsamheten. Flera av både femmisbarnen och relationsbarnen pratade kring att få barn på ett sätt som att det är en självklarhet för vuxna.De flesta av barnen pratade om förlossning och nämnde då vården som något centralt, vilken beskrivs antingen som en fixare eller en hjälpare. För femmisbarnen var vården självklar både vid befruktningen och vid förlossningen, medan vården är självklar för relationsbarnen vid förlossningen. De barn som pratar om pappors roll vid förlossningen gör det utifrån att pappor antingen är sekundära och passiva eller att de är hjälpare. Resultatet visar även att det inte finns någon skillnad kring var barnen från de olika familjeformerna har fått sin kunskap om tillblivelse ifrån samt var de skulle ta reda på mer kunskap. Barnen nämner sina mammor, men även skola, kompisar och olika former av media är kunskapskällor för barnen. Många barn pratar utifrån att kunskapen tillhör vuxenvärlden och att barn inte behöver ha kunskap om tillblivelse. Det är ungefär lika förekommande att barnen oavsett familjeformger uttryck för att tillblivelse och tillhörande ämnen på olika sätt är svårt att prata om, som att det är lätt att prata.Utifrån dessa resultat dras slutsatsen att eftersom den heteronormativa tvåsamheten framställs som det självklara, får det till följd att andra tillblivelsesätt betraktas som mindre eftersträvansvärda. I kontakt med barn blir det därför viktigt att förhålla sig till detta och sträva mot att inkludera fler likvärdiga tillblivelsesätt i sitt prat. Mammor beskrivs av barnen från de båda familjeformerna som de primära kunskapsbärarna, medan pappor nästintill helt saknas. Detta tyder på att femmisbarn, i de undersökta åldrarna, har samma tillgång till kunskap om tillblivelse som relationsbarn har. Slutligen konstateras att sexualitet till viss del fortfarande är tabubelagt i samhället, då flera av barnen på olika sätt uttrycker att det finns aspekter av tillblivelse som var svåra att prata om. Denna syn, som också återfinns i samhället, håller troligtvis på att förändras då ungefär lika många barn gav uttryck för att tillblivelse var lätt att prata om. Children’s perspective childhood studies origin of babies conception birth single mothers by choice assisted reproduction donor insemination nuclear families conception by intercourse children childhood parents mothers fathers donors family studies childhood psychology childhood sociology child interviews discourse analysis critical discursive psychology social constructionism qualitative research. Barnperspektiv barndomsforskning tillblivelse befruktning födsel frivilligt ensamstående mammor assisterad befruktning donatorinsemination kärnfamilj samlagsbefruktning barn barndom föräldrar mammor pappor donatorer familjeforskning barndomspsykologi barndomssociologi barnintervjuer diskursanalys kritisk diskursiv psykologi socialkonstruktionism kvalitativ forskning.

Search results

”HON KAN ÅKA TILLSJUKHUSET OCH FÅ BEBISFRÖN DÄR” : hur barn till frivilligt ensamstående mammor och till olikkönade sammanboende föräldrapar pratar om tillblivelse