Global ETD Search

1	Hur tänker elever? : Elevintervjuer som metod för att kartlägga elevers tankar kring matematikundervisning Harris, Carolina January 2006 (has links) <p>During my time as a student of education I have learnt that it is my responsibility, as a teacher, to adjust the ways in which I teach to the needs, abilities, experiences, and thoughts of each individual child. What I have not yet gained much knowledge on is how to go about finding the children’s thoughts.</p><p>In this thesis I investigate the interview as a method of finding out how sixth graders think about their mathematics education. Four children were interviewed. In addition to these inter-views, as a means of giving a broader perspective to and a greater understanding of the chil-dren’s answers, one math lesson was filmed and the math teacher was interview on two sepa-rate occasions.</p><p>What I found was that a number of factors seemed to influence the children’s thoughts and answers, and that their answers were most likely not always a mirror of their thoughts. From this follows that we, as teachers, must be careful and not assume that we know about a child’s thoughts when, in fact, what we know is what the child chooses to communicate about his or her thoughts. I also found that the children seemed unaccustomed to speaking about mathe-matics in the way that I wanted them to. One reason for this seemed to be the way in which their teacher organized the lessons.</p> children and mathematics mathematical thinking child interviews metacognition Education Pedagogik
2	Hur tänker elever? : Elevintervjuer som metod för att kartlägga elevers tankar kring matematikundervisning Harris, Carolina January 2006 (has links) During my time as a student of education I have learnt that it is my responsibility, as a teacher, to adjust the ways in which I teach to the needs, abilities, experiences, and thoughts of each individual child. What I have not yet gained much knowledge on is how to go about finding the children’s thoughts. In this thesis I investigate the interview as a method of finding out how sixth graders think about their mathematics education. Four children were interviewed. In addition to these inter-views, as a means of giving a broader perspective to and a greater understanding of the chil-dren’s answers, one math lesson was filmed and the math teacher was interview on two sepa-rate occasions. What I found was that a number of factors seemed to influence the children’s thoughts and answers, and that their answers were most likely not always a mirror of their thoughts. From this follows that we, as teachers, must be careful and not assume that we know about a child’s thoughts when, in fact, what we know is what the child chooses to communicate about his or her thoughts. I also found that the children seemed unaccustomed to speaking about mathe-matics in the way that I wanted them to. One reason for this seemed to be the way in which their teacher organized the lessons. children and mathematics mathematical thinking child interviews metacognition Education Pedagogik
3	Children's Perspectives on Their Everyday Lives in Child Care in Two Cultures: Denmark and the United States Kragh-Müller, Grethe, Isbell, Rebecca 01 April 2011 (has links) The purpose of this study was to investigate young children's perspectives related to their experiences in child care. Researchers used individual interviews and drawings in an early childhood program in Denmark and one in the United States as the basis for examining children's perspectives on their everyday lives in child care. Observations documented the everyday cultural practices for the children in the two child care centers and provided a foundation for interpreting the interviews and the drawings. The information collected was analyzed to determine what aspects of child care young children like best and least, as well as their thoughts on the adults and peers in their center. child care child interviews children's engagements children's perspectives cross cultural peer interactions play and learning teacher child interactions
4	"Då vet jag, man kan gömma den..." : Några barns berättelser om hur de skyddar sin lek / "Then I know you can hide it ..." : Some children's stories about how they protect their play Magnus, Karlsson January 2018 (has links) Mitt syfte med detta arbete är att utifrån barnens perspektiv ta reda på vad ett antal barn säger om att skydda sin lek mot andra barn som vill vara med. Denna studie bygger på sex stycken barnintervjuer där tolv barn ingår. Dessa intervjuer är därmed gjorda i par utifrån från en kvalitativ ansats där jag använt mig av en semistrukturerad intervjumetod. Genom dessa intervjuer har barnen beskrivit hur normen alla får vara med är tydligt förekommande på deras förskolor. De berättar hur denna norm kan komma i konflikt med deras egna intresse av att skydda sina lekar mot nya deltagare. Barnen beskriver då hur olika kategorier av barn kan blir uteslutna. Vidare berättar de hur de genom olika strategier kringgår denna norm och genom att använda sig av dessa strategier får de inflytande över vilka som får vara med. Ytterligare en sak barnen talade om var hur pedagogernas roll spelar roll i hur barnens kamratkulturer formas och hur normer efterlevs. / My purpose with this work is to find out what children say about protecting their play from other children who want to participate. This study is based on six child interviews involving twelve children. These interviews are thus made in pairs from a qualitative approach where I used a semi-structured interview method. Through these interviews, the children described how the norm “all get to be with” is clearly occurring at their preschools. They tell us how this standard may conflict with their own interest in protecting their plays against new entrants. The children then describes how various categories of children can be excluded. Furthermore, they tell how the various strategies to circumvent this norm and by making use of these strategies, the influence over who gets to be with. One more thing the children talked about was how their teachers plays a role in how the children's peer cultures shaped and how standards are complied with. Inclusion exclusion child interviews children's cultures democracy education conflict of laws preschool game protection influence of children Inkludering exkludering barnintervjuer kamratkultur demokratifostran normkonflikter förskola skyddande av lek barns inflytande Social Sciences Samhällsvetenskap
5	En familj är två eller en vuxna.. Och sen barn : en tematisk analys av hur barn till frivilligt ensamstående mammor och barn till olikkönade sammanboende föräldrapar pratar om familj / A family is two or one adult.. And then children : a thematic analysis of how children of optional single mothers and children of different-sexed cohabiting parents talk about family Bergcrona, Linn, Krantz, Maja January 2014 (has links) Syftet var att undersöka hur barn i olika familjeformer ser på familjer, sin egen och andras. Intervjuer har genomförts med sammanlagt 22 barn varav elva kom från familjer med olikkönade och sammanboende föräldrar som fått barn på egen hand, nedan kallade relationsbarn, och övriga elva kom från familjer med en frivilligt ensamstående mamma som skaffat barn med hjälp av assisterad befruktning, nedan kallade femmisbarn. Barnens ålder varierade från tre år och tio månader till nio år och nio månader. Studien kan ses som en del av barndomsforskningen, där barns ses som kompetenta aktörer vars röster förtjänar att lyftas fram. En semistrukturerad intervjuguide låg till grund för intervjuerna där barnen ombads att måla sin egen och en annan familj. Barnens berättelser har analyserats med hjälp av tematisk analys. Resultatet visar att femmis- och relationsbarnens berättelser huvudsakligen liknar varandra samtidigt som vissa skillnader framkommer mellan grupperna. Det förkommer också stora individuella skillnader inom grupperna. En kärnfamiljsnorm är tydligt framträdande i både barnens prat och teckningar, samtidigt som barnen visar på en öppenhet kring olika familjeformer. I relationsbarnens berättelser omnämns far- och morföräldrar, föräldrars syskon och kusiner som släktingar medan femmisbarnen i större utsträckning inkluderar dessa samt husdjur som medlemmar i sina familjer. Gemensamt för alla barnen är att deras berättelser om familjelivet utgår från barnet och har barnet i fokus. I såväl femmis- som relationsbarnens prat om mammor och pappor framträder en bild av traditionella könsroller. Såväl relations- som femmisbarnens berättelser om familj är mestadels i linje med tidigare forskning kring barns syn på familj. Femmisbarnens inklusion av såväl husdjur som släktingar i familjen, kan vara ett resultat av att nätverket får en större betydelse hos de ensamstående föräldrarna vilket även setts i tidigare forskning. Den kärnfamiljsnorm som blev tydlig i barnens prat kan ses som en avspegling av de rådande normerna i samhället. Trots en ökad variation gällande familjeformer är kärnfamiljen fortfarande ett rådande ideal. Solo mothers single mothers donor insemination childhood childrens perspective childhood studies parents children mothers fathers family studies childhood psychology child sociology child interviews nuclear families thematic analysis social constructionism qualitative research Frivilligt ensamstående mammor assisterad befruktning barndom barnperspektiv barndomsforskning föräldrar barn mammor pappor familjeforskning barndomspsykologi barndomssociologi barnintervjuer kärnfamilj tematisk analys socialkonstruktivism kvalitativ forskning
6	En familj är att man är bra ihop – en diskursanalytisk studie av regnbågsbarns prat om familj och tillblivelse / A family is that you are good together – a discourse analytical study of the way children in lesbian families talk about family and origin of babies. Wikström, Maria, Möllerstrand, Anna January 2011 (has links) Denna studie kan placeras inom barndomsforskningen, där barn ses som aktörer vars röster förtjänar att tas på allvar. Syftet var att undersöka regnbågsbarns syn på familj, sin egen familj och tillblivelse. Intervjuer har genomförts med tolv barn i åldern fem till åtta år som alla var samboende med två mammor. En semistrukturerad intervjuguide användes och barnen ombads att måla sin egen och en annan familj. Barnens tal har analyserats utifrån en diskursanalytisk ansats. Resultatet visar att regnbågsbarnen pratar om familj utifrån relationella band, emotionell närhet, att man bor och gör saker tillsammans. Barnen visar en öppenhet inför olika familjestrukturer. Föräldrar beskrivs som omhändertagande och mammors och pappors funktion sägs vara likvärdig. Pratet om den egna familjen och mammorna präglas av positiva beskrivningar men utmanas i ett fåtal berättelser genom att teman av konflikt lyfts. Majoriteten av barnen pratar om pappor och beskriver dessa dels utifrån ursprung och dels utifrån en relationell mening. En del barns prat framstår förvirrat kring dessa två aspekter av pappor. Barnen uppvisar svårigheter att närma sig prat om tillblivelse och använder begreppen frö och ägg i olika utsträckning. Majoriteten av barnen som pratar om frö berättar att det kommer från en man. Regnbågsbarnens sätt att prata om familj är i linje med tidigare forskning om barns syn på familj. Barnens öppenhet inför olika familjestrukturer kan ses som ett uttryck för att rättfärdiga den egna familjekonstellationen, alternativt visar det på en realistisk spegling av samhällets mångfald vad gäller familjeformer. Svårigheterna att prata om negativa erfarenheter inom den egna familjen visar på det problematiska att gå emot en dominerande diskurs av familj som harmonisk. Regnbågsbarnens prat kring att mammor och pappor är samma sak skiljer sig från tidigare forskning om barns syn på föräldrar och hur detta kan förstås diskuteras i uppsatsen. Den förvirring som en del barns prat kring att i en mening ha en pappa och i en annan inte, kan visa på att barnen behöver få stöd i att hitta en fungerande diskurs om vad en pappa är och skillnaden på en relationell pappa och en donator. Children in lesbian families children in homosexual families homosexual families homosexuality origin of babies parents children mothers fathers childhood donor children's perspectives childhood studies family studies childhood psychology childhood sociology discourse analysis child interviews Regnbågsbarn regnbågsfamiljer homosexualitet tillblivelse föräldrar barn mammor pappor barndom donator barnperspektiv barndomsforskning familjeforskning barndomspsykologi barndomssociologi diskursanalys barnintervjuer Social Sciences Samhällsvetenskap
7	”HON KAN ÅKA TILLSJUKHUSET OCH FÅ BEBISFRÖN DÄR” : hur barn till frivilligt ensamstående mammor och till olikkönade sammanboende föräldrapar pratar om tillblivelse Björck, Therese, Hägg, Amanda January 2014 (has links) Denna studie kan ses som en del av barndomsforskningen, där barn betraktas som kompetenta aktörer vars rösterförtjänar att lyftas fram. Syftet var att undersöka hur barn i olika familjeformer pratar om tillblivelse. Intervjuer har genomförts med sammanlagt 22 barn varav elva kom från familjer med en sammanboende mamma och pappa som har fått barn genom samlag (relationsbarn) och de andra elva kom från familjer med en ensamstående mamma som har fåttbarn på egen hand med hjälp av assisterad befruktning (femmisbarn). Barnens ålder varierade från tre år och tio månader till nio år och nio månader. En semistrukturerad intervjuguide låg till grund för intervjuerna där barnen ombads prata om tillblivelse, den egna tillblivelsen, tidigare kunskap om tillblivelse, känslor och åsikter inför ämnet samt kunskapskällor kring tillblivelse. Barnens berättelser har analyserats utifrån kritisk diskursiv psykologi.Resultatet visar att både femmisbarnen och relationsbarnen pratar om befruktning i olika former. De flesta pratar om en eller flera förutsättningar att bli till på, vilka alla var bundna till familjeform. Majoriteten av relationsbarnen och en del av femmisbarnen pratar utifrån en heteronormativ tvåsamhet. Många femmisbarn pratar även utifrån sitt eget tillblivelsesätt, assisterad befruktning, och talar dels utifrån att detta sätt är ett fullgott förstahandsalternativ och dels utifrån att det är ett andrahandsalternativ till att få barn genom den heteronormativa tvåsamheten. Flera av både femmisbarnen och relationsbarnen pratade kring att få barn på ett sätt som att det är en självklarhet för vuxna.De flesta av barnen pratade om förlossning och nämnde då vården som något centralt, vilken beskrivs antingen som en fixare eller en hjälpare. För femmisbarnen var vården självklar både vid befruktningen och vid förlossningen, medan vården är självklar för relationsbarnen vid förlossningen. De barn som pratar om pappors roll vid förlossningen gör det utifrån att pappor antingen är sekundära och passiva eller att de är hjälpare. Resultatet visar även att det inte finns någon skillnad kring var barnen från de olika familjeformerna har fått sin kunskap om tillblivelse ifrån samt var de skulle ta reda på mer kunskap. Barnen nämner sina mammor, men även skola, kompisar och olika former av media är kunskapskällor för barnen. Många barn pratar utifrån att kunskapen tillhör vuxenvärlden och att barn inte behöver ha kunskap om tillblivelse. Det är ungefär lika förekommande att barnen oavsett familjeformger uttryck för att tillblivelse och tillhörande ämnen på olika sätt är svårt att prata om, som att det är lätt att prata.Utifrån dessa resultat dras slutsatsen att eftersom den heteronormativa tvåsamheten framställs som det självklara, får det till följd att andra tillblivelsesätt betraktas som mindre eftersträvansvärda. I kontakt med barn blir det därför viktigt att förhålla sig till detta och sträva mot att inkludera fler likvärdiga tillblivelsesätt i sitt prat. Mammor beskrivs av barnen från de båda familjeformerna som de primära kunskapsbärarna, medan pappor nästintill helt saknas. Detta tyder på att femmisbarn, i de undersökta åldrarna, har samma tillgång till kunskap om tillblivelse som relationsbarn har. Slutligen konstateras att sexualitet till viss del fortfarande är tabubelagt i samhället, då flera av barnen på olika sätt uttrycker att det finns aspekter av tillblivelse som var svåra att prata om. Denna syn, som också återfinns i samhället, håller troligtvis på att förändras då ungefär lika många barn gav uttryck för att tillblivelse var lätt att prata om. Children’s perspective childhood studies origin of babies conception birth single mothers by choice assisted reproduction donor insemination nuclear families conception by intercourse children childhood parents mothers fathers donors family studies childhood psychology childhood sociology child interviews discourse analysis critical discursive psychology social constructionism qualitative research. Barnperspektiv barndomsforskning tillblivelse befruktning födsel frivilligt ensamstående mammor assisterad befruktning donatorinsemination kärnfamilj samlagsbefruktning barn barndom föräldrar mammor pappor donatorer familjeforskning barndomspsykologi barndomssociologi barnintervjuer diskursanalys kritisk diskursiv psykologi socialkonstruktionism kvalitativ forskning.

1

Page generated in 0.4727 seconds