Global ETD Search

1	Levande organdonation – en litteraturöversikt om levande donatorers upplevelser av att donera ett organ. Martin, Maude, Persson, Åsa January 2008 (has links) No description available. Beslutsfattande levande donatorer omvårdnad smärta. Nursing Omvårdnad
2	Levande organdonation – en litteraturöversikt om levande donatorers upplevelser av att donera ett organ. Martin, Maude, Persson, Åsa January 2008 (has links) No description available. Beslutsfattande levande donatorer omvårdnad smärta. Nursing Omvårdnad
3	Erfarenheter av att vara levande organdonator Badawi, Feda, Englund, Rebecka January 2015 (has links) Bakgrund: Levande organdonatorer är en betydelsefull donatorgrupp, ca 40 % av alla njurtransplantationer i Sverige sker med organ från levande donatorer. Njure, lever och benmärg kan doneras från en levande donator. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva erfarenheten av att vara levande organdonator. Metod: Litteraturöversiktens resultat baserades på sju vetenskapliga artiklar varav tre kvalitativa samt fyra kvantitativa artiklar. Artiklarna analyserades med inspiration av Fribergs (2012) metod. Resultat: Resultatet visade att de flesta inte ångrade sitt beslut att donera, att de själva gjort valet att donera och att de skulle rekommendera andra att donera. Smärta lyftes fram som den mest plågsamma erfarenheten av donationen. Oro och rädsla upplevdes i samband med transplantationen. Donationen hade en inverkan på donatorns hälsa, välbefinnande och livskvalitet. Donatorerna upplevde att de inte fick tillräckligt med stöd och information, de upplevde även att de inte fick tillräckligt med uppmärksamhet efter donationen. Som vårdpersonal är det av stor vikt att ha i åtanke att ge donatorerna tillräckligt med information och stöd genom hela processen. Organdonation levande donatorer erfarenheter livskvalitet litteraturöversikt
4	Att göra något för någon annan : Den levande donatorns upplevelser av att donera ett organ / To do something for someone else : The living donors’ experience of donating an organ Lustig, Julia, Sundberg, Jennie January 2022 (has links) När ett organ inte längre fungerar tillfredsställande kan en organtransplantation bli aktuell vilket innebär att ett organ från en frisk individ ersätter en annan persons sviktande organ. Den friska individen donerar sitt organ för att hjälpa en sjukdomsdrabbad person och försätts därför i en speciell situation utanför sjukvårdens ordinarie inriktning eftersom sjukvård främst syftar till att förbättra personers hälsa. Detta ställer krav på sjuksköterskan att individanpassa vården vilket kräver kunskap om levande donationer. Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av att donera ett organ ur den levande donatorns perspektiv. Detta var en litteraturstudie av kvalitativa artiklar med en manifest innehållsanalys och induktiv ansats. Analysen baserades på fjorton vetenskapliga artiklar och resulterade i sex kategorier; att donationsbeslutet motiverades av varierande faktorer, att donationsriskerna hanterades genom förbiseende och acceptans, att bristande kommunikation och organisering skapade oro, att donationen bidrog till positiva effekter på en personlig nivå, att donationen kunde medföra förändringar i privatlivet och att donatorerna trots omständigheter var nöjda med sitt beslut. Donatorers upplevelser visade att relationer kan ha en påverkan på donationsbeslutet och synen på donationsriskerna samt att donationen kan bidra till ökad livskvalitet. Donatorer hade också ett behov av information om donationens påverkan på livet och donationen bör vara kostnadsneutral för att undvika etiska dilemman och öka donationsmöjligheten. Ytterligare litteraturstudier behöver genomföras med bredare urval för att öka kunskapen om levande donationer i stort. Denna litteraturstudies resultat ökar förståelsen för levande donatorer och kan därför bidra till att förbättra vården för denna patientgrupp. Levande donatorer Levande donation Upplevelser Kvalitativ innehållsanalys omvårdnad Nursing Omvårdnad
5	Gåvan till liv : upplevelser av att donera en njure / The Gift of Life : experiences of donating a kidney Bergman, Cilie, Lorentsson, Kajsa January 2010 (has links) <p>Att ge bort en del av sig själv för att förbättra livet för en annan människa, är att ge gåvan till liv. Levande njurdonatorers upplevelser kommer ofta i skymundan eftersom studier ofta fokuserat på mottagarens upple-velse av njurtransplantationen. Donationen beskrivs med både positiva och negativa upplevelser. De negati-va upplevelserna förknippas med fysiska och psykiska komplikationer efter donationen. De positiva upplevel-serna beskrivs som ökad livskvalitet och glädje inför att hjälpa en människa till ett bättre liv. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva levande donatorers upp-levelser av att donera en njure från beslutsfattandet till tiden efter donationen. Studien genomfördes som en lit-teraturstudie, där 13 artiklar granskades och analysera-des. Resultatet visar att det finns flera faktorer, såsom oro inför mottagarens situation och oro inför sin egen framtid som påverkar donatorernas beslutsfattande. Det framkom även att både fysiska och psykiska upplevelser förekommer efter donationen. De fysiska upplevelserna var framförallt smärta, illamående samt ömhet och obe-hag runt operationssåret. Donatorns psykiska upplevel-ser efter donationen var vanligen oro inför mottagarens tillfrisknande, stress, depression samt nedstämdhet. Överlag upplevde donatorerna donationen positivt och var nöjda med sitt beslut. Mer forskning kring levande njurdonatorers upplevelser kan bidra till att sjuksköters-kor lättare kan stödja donatorer i donationsprocessen samt att blivande donatorer kan få en inblick i hur dona-tionen upplevs.</p> Experiences kidney living donors Levande donatorer njure upplevelser Kidney diseases Njursjukdomar
6	Barns rätt och behov av kunskap om sitt ursprung. Attityder hos par som tar emot donerade ägg eller spermier samt de som donerar. Ahlgren, Linda, Hedlund-Ekström, Annika January 2008 (has links) <p>Syftet med studien var att beskriva vilka attityder som finns bland recipienter och donatorer angående de riktlinjer som bör efterföljas för ägg- och spermiedonation. Syftet var även att undersöka om det finns skillnader i attityder inom grupperna recipienter kvinnor respektive män och donatorer till huruvida barnet har rätt att få kunskap om sitt ursprung.</p><p>Studien blev en del av ett stort nationellt projekt. Data samlades in med enkäter som berörde de tidigare beskrivna områdena. Enkäterna var utformade med påståenden att ta ställning till som ”instämmer” eller ”instämmer inte”. Antal deltagare var 333 stycken och data samlades in från april 2005 till och med våren 2008.</p><p>Huvudresultatet som framkom i studien var att för donatorernas attityder gällande barnets rätt att få kunskap om sitt ursprung så visade det sig att kvinnorna var i flera påståenden i signifikant högre grad mer positiva än männen. I resultatet angående attityder till riktlinjer som bör efterföljas för könscellsdonation så hade recipienter och donatorer snarlika inställningar, om än inte fullt ut. Gällande för recipienter så var det endast kvinnorna som hade en signifikant skillnad i ett påstående, i övrigt fanns det inga skillnader för de båda grupperna i attityderna till barnets rätt att få kunskap om sitt ursprung.</p> / <p>The purpose of the study was to describe what attitudes there were among recipients and donors about the guiding principles that should comply with oocyte- and sperm donation. The purpose was also to investigate if there were any differences within the groups of recipient women and men and the donor group considering disclosure to the child about their origin.</p><p>The study became a part of a national project. Data were collected with questionnaire that included earlier described aspects. It was formed with statements to take stands towards in form of “agree” or “disagree”. Number of participants were 333 and data were collected from April 2005 until spring 2008.</p><p>The main results found that among donors and the attitudes toward the child’s right to get knowledge about their origin showed that women was significantly more positive in several aspects then the men. The results also showed that considering the guiding principles that should comply with gametes donation the recipients and donors had just about similar attitudes. For the recipients there was only the women who had a significant difference in one of the statements, otherwise there was no difference in either of both groups for the attitudes about disclosure to the child.</p> gamete donation attitudes recipients donors könscellsdonation attityder recipienter donatorer Nursing Omvårdnad
7	Gåvan till liv : upplevelser av att donera en njure / The Gift of Life : experiences of donating a kidney Bergman, Cilie, Lorentsson, Kajsa January 2010 (has links) Att ge bort en del av sig själv för att förbättra livet för en annan människa, är att ge gåvan till liv. Levande njurdonatorers upplevelser kommer ofta i skymundan eftersom studier ofta fokuserat på mottagarens upple-velse av njurtransplantationen. Donationen beskrivs med både positiva och negativa upplevelser. De negati-va upplevelserna förknippas med fysiska och psykiska komplikationer efter donationen. De positiva upplevel-serna beskrivs som ökad livskvalitet och glädje inför att hjälpa en människa till ett bättre liv. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva levande donatorers upp-levelser av att donera en njure från beslutsfattandet till tiden efter donationen. Studien genomfördes som en lit-teraturstudie, där 13 artiklar granskades och analysera-des. Resultatet visar att det finns flera faktorer, såsom oro inför mottagarens situation och oro inför sin egen framtid som påverkar donatorernas beslutsfattande. Det framkom även att både fysiska och psykiska upplevelser förekommer efter donationen. De fysiska upplevelserna var framförallt smärta, illamående samt ömhet och obe-hag runt operationssåret. Donatorns psykiska upplevel-ser efter donationen var vanligen oro inför mottagarens tillfrisknande, stress, depression samt nedstämdhet. Överlag upplevde donatorerna donationen positivt och var nöjda med sitt beslut. Mer forskning kring levande njurdonatorers upplevelser kan bidra till att sjuksköters-kor lättare kan stödja donatorer i donationsprocessen samt att blivande donatorer kan få en inblick i hur dona-tionen upplevs. Experiences kidney living donors Levande donatorer njure upplevelser Kidney diseases Njursjukdomar
8	Barns rätt och behov av kunskap om sitt ursprung. Attityder hos par som tar emot donerade ägg eller spermier samt de som donerar. Ahlgren, Linda, Hedlund-Ekström, Annika January 2008 (has links) Syftet med studien var att beskriva vilka attityder som finns bland recipienter och donatorer angående de riktlinjer som bör efterföljas för ägg- och spermiedonation. Syftet var även att undersöka om det finns skillnader i attityder inom grupperna recipienter kvinnor respektive män och donatorer till huruvida barnet har rätt att få kunskap om sitt ursprung. Studien blev en del av ett stort nationellt projekt. Data samlades in med enkäter som berörde de tidigare beskrivna områdena. Enkäterna var utformade med påståenden att ta ställning till som ”instämmer” eller ”instämmer inte”. Antal deltagare var 333 stycken och data samlades in från april 2005 till och med våren 2008. Huvudresultatet som framkom i studien var att för donatorernas attityder gällande barnets rätt att få kunskap om sitt ursprung så visade det sig att kvinnorna var i flera påståenden i signifikant högre grad mer positiva än männen. I resultatet angående attityder till riktlinjer som bör efterföljas för könscellsdonation så hade recipienter och donatorer snarlika inställningar, om än inte fullt ut. Gällande för recipienter så var det endast kvinnorna som hade en signifikant skillnad i ett påstående, i övrigt fanns det inga skillnader för de båda grupperna i attityderna till barnets rätt att få kunskap om sitt ursprung. / The purpose of the study was to describe what attitudes there were among recipients and donors about the guiding principles that should comply with oocyte- and sperm donation. The purpose was also to investigate if there were any differences within the groups of recipient women and men and the donor group considering disclosure to the child about their origin. The study became a part of a national project. Data were collected with questionnaire that included earlier described aspects. It was formed with statements to take stands towards in form of “agree” or “disagree”. Number of participants were 333 and data were collected from April 2005 until spring 2008. The main results found that among donors and the attitudes toward the child’s right to get knowledge about their origin showed that women was significantly more positive in several aspects then the men. The results also showed that considering the guiding principles that should comply with gametes donation the recipients and donors had just about similar attitudes. For the recipients there was only the women who had a significant difference in one of the statements, otherwise there was no difference in either of both groups for the attitudes about disclosure to the child. gamete donation attitudes recipients donors könscellsdonation attityder recipienter donatorer Nursing Omvårdnad
9	”HON KAN ÅKA TILLSJUKHUSET OCH FÅ BEBISFRÖN DÄR” : hur barn till frivilligt ensamstående mammor och till olikkönade sammanboende föräldrapar pratar om tillblivelse Björck, Therese, Hägg, Amanda January 2014 (has links) Denna studie kan ses som en del av barndomsforskningen, där barn betraktas som kompetenta aktörer vars rösterförtjänar att lyftas fram. Syftet var att undersöka hur barn i olika familjeformer pratar om tillblivelse. Intervjuer har genomförts med sammanlagt 22 barn varav elva kom från familjer med en sammanboende mamma och pappa som har fått barn genom samlag (relationsbarn) och de andra elva kom från familjer med en ensamstående mamma som har fåttbarn på egen hand med hjälp av assisterad befruktning (femmisbarn). Barnens ålder varierade från tre år och tio månader till nio år och nio månader. En semistrukturerad intervjuguide låg till grund för intervjuerna där barnen ombads prata om tillblivelse, den egna tillblivelsen, tidigare kunskap om tillblivelse, känslor och åsikter inför ämnet samt kunskapskällor kring tillblivelse. Barnens berättelser har analyserats utifrån kritisk diskursiv psykologi.Resultatet visar att både femmisbarnen och relationsbarnen pratar om befruktning i olika former. De flesta pratar om en eller flera förutsättningar att bli till på, vilka alla var bundna till familjeform. Majoriteten av relationsbarnen och en del av femmisbarnen pratar utifrån en heteronormativ tvåsamhet. Många femmisbarn pratar även utifrån sitt eget tillblivelsesätt, assisterad befruktning, och talar dels utifrån att detta sätt är ett fullgott förstahandsalternativ och dels utifrån att det är ett andrahandsalternativ till att få barn genom den heteronormativa tvåsamheten. Flera av både femmisbarnen och relationsbarnen pratade kring att få barn på ett sätt som att det är en självklarhet för vuxna.De flesta av barnen pratade om förlossning och nämnde då vården som något centralt, vilken beskrivs antingen som en fixare eller en hjälpare. För femmisbarnen var vården självklar både vid befruktningen och vid förlossningen, medan vården är självklar för relationsbarnen vid förlossningen. De barn som pratar om pappors roll vid förlossningen gör det utifrån att pappor antingen är sekundära och passiva eller att de är hjälpare. Resultatet visar även att det inte finns någon skillnad kring var barnen från de olika familjeformerna har fått sin kunskap om tillblivelse ifrån samt var de skulle ta reda på mer kunskap. Barnen nämner sina mammor, men även skola, kompisar och olika former av media är kunskapskällor för barnen. Många barn pratar utifrån att kunskapen tillhör vuxenvärlden och att barn inte behöver ha kunskap om tillblivelse. Det är ungefär lika förekommande att barnen oavsett familjeformger uttryck för att tillblivelse och tillhörande ämnen på olika sätt är svårt att prata om, som att det är lätt att prata.Utifrån dessa resultat dras slutsatsen att eftersom den heteronormativa tvåsamheten framställs som det självklara, får det till följd att andra tillblivelsesätt betraktas som mindre eftersträvansvärda. I kontakt med barn blir det därför viktigt att förhålla sig till detta och sträva mot att inkludera fler likvärdiga tillblivelsesätt i sitt prat. Mammor beskrivs av barnen från de båda familjeformerna som de primära kunskapsbärarna, medan pappor nästintill helt saknas. Detta tyder på att femmisbarn, i de undersökta åldrarna, har samma tillgång till kunskap om tillblivelse som relationsbarn har. Slutligen konstateras att sexualitet till viss del fortfarande är tabubelagt i samhället, då flera av barnen på olika sätt uttrycker att det finns aspekter av tillblivelse som var svåra att prata om. Denna syn, som också återfinns i samhället, håller troligtvis på att förändras då ungefär lika många barn gav uttryck för att tillblivelse var lätt att prata om. Children’s perspective childhood studies origin of babies conception birth single mothers by choice assisted reproduction donor insemination nuclear families conception by intercourse children childhood parents mothers fathers donors family studies childhood psychology childhood sociology child interviews discourse analysis critical discursive psychology social constructionism qualitative research. Barnperspektiv barndomsforskning tillblivelse befruktning födsel frivilligt ensamstående mammor assisterad befruktning donatorinsemination kärnfamilj samlagsbefruktning barn barndom föräldrar mammor pappor donatorer familjeforskning barndomspsykologi barndomssociologi barnintervjuer diskursanalys kritisk diskursiv psykologi socialkonstruktionism kvalitativ forskning.

Search results