Syftet med denna studie är att fördjupa kunskapen om regnbågsbarn och hur bemötandet av dem i förskolan beskrevs i undervisningsmaterial i lärarprogrammet 2005-2008. Utgångspunkten är tre forskningsfrågor; vilken typ av material som berörde regnsbågsbarn och bemötandet av dem användes i lärarprogrammet 2005-2008, vad skrevs om regnbågsbarn och bemötandet av dem i dessa material, samt vilken betydelse kan detta sammantaget tänkas få för pedagogisk verksamhet i förskolan. En kvalitativ, samt en tematisk innehållsanalys användes. Undervisningsmaterialet som inkluderades innefattade forskningsrapporter, styrdokument, SOU-rapporter samt handböcker och arbetsmaterial. Bemötande av regnbågsbarn tas inte upp i någon större utsträckning i undervisningsmaterialet till lärarutbildningen. Det material som funnits och kunnat appliceras på bemötandet av regnsbågsbarn tyder på att pedagoger är med och skapar en bild av heterosexualitet som det normala och självklara samt att bemötandet av regnsbågsbarn inte är gynnsamt. Vidare är det av vikt att pedagogerna inventerar förskolemiljön, med fokus på sagor, föräldrakontakt, lekar, sånger och ramsor. Det är av stor betydelse med positiva förebilder och genom att synliggöra och bekräfta olika familjeformer kan vi uppfylla barnens behov av att bli uppmärksammade och bekräftade.

<p>Detta är en examination skriven inom lärarprogrammet på Stockholms universitet under institutionen för specialpedagogik. Examinationen berör regnbågsbarn, barn som växer upp med samkönade föräldrar och den miljö de möter i skolan. Undersökning faller under det kvalitativa perspektivet och innehåller observationer samt intervjuer på totalt tre olika skolor i en storstad.Intervjuerna som genomförts på skolorna har uppgått till nio stycken och har då innefattat lärare, förskollärare samt fritidspedagoger. Utöver dessa intervjuer har även en amerikansk lärare intervjuats i Ventura, Kalifornien där hon bor och arbetar.Observationerna och intervjuerna har resulterat i liknande slutsatser vilka vittnar om att regnbågsbarn och deras familjer har ett litet till obefintligt utrymme på skolorna.</p><p>Observationerna, som till stor del har fokuserats kring den skönlitteratur som funnits tillgängligför eleverna, visade att ingen skönlitteratur som benämner regnbågsbarn finns att tillgå utan istället är det kärnfamiljen som ges det största utrymmet. Pedagogerna, varav många utan erfarenhet av att ha mött regnbågsbarn, var trots det på det klara med hur dessa barn och familjer bör bemötas på bästa sätt, något som kan sammanfattas med ordet synliggörande. Trots det ges alltså regnbågsbarnen föga utrymme på skolorna, något som stämmer överens med den litteratur som undersökning finner stöd i.</p>

Detta är en examination skriven inom lärarprogrammet på Stockholms universitet under institutionen för specialpedagogik. Examinationen berör regnbågsbarn, barn som växer upp med samkönade föräldrar och den miljö de möter i skolan. Undersökning faller under det kvalitativa perspektivet och innehåller observationer samt intervjuer på totalt tre olika skolor i en storstad.Intervjuerna som genomförts på skolorna har uppgått till nio stycken och har då innefattat lärare, förskollärare samt fritidspedagoger. Utöver dessa intervjuer har även en amerikansk lärare intervjuats i Ventura, Kalifornien där hon bor och arbetar.Observationerna och intervjuerna har resulterat i liknande slutsatser vilka vittnar om att regnbågsbarn och deras familjer har ett litet till obefintligt utrymme på skolorna. Observationerna, som till stor del har fokuserats kring den skönlitteratur som funnits tillgängligför eleverna, visade att ingen skönlitteratur som benämner regnbågsbarn finns att tillgå utan istället är det kärnfamiljen som ges det största utrymmet. Pedagogerna, varav många utan erfarenhet av att ha mött regnbågsbarn, var trots det på det klara med hur dessa barn och familjer bör bemötas på bästa sätt, något som kan sammanfattas med ordet synliggörande. Trots det ges alltså regnbågsbarnen föga utrymme på skolorna, något som stämmer överens med den litteratur som undersökning finner stöd i.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare konstruerar regnbågsfamiljer i förskolans verksamhet och vilka normer om familj som träder fram ur förskollärares berättelser. Studien vilar på det socialkonstruktionistiska perspektivet där kvalitativa intervjuer genomförts för att besvara studiens syfte och forskningsfrågor. Studiens resultat visar på att regnbågsbarn exkluderas i förskolan om regnbågsfamiljer inte inkluderas och konstrueras i verksamheten. I ett vidare perspektiv kan det innebära att regnbågsbarn i förskolan lider av ett utanförskap då de inte får sin familjebild bekräftad i verksamheten. Trots detta visar resultatet på en tydlig kärnfamiljsnorm i förskollärares berättelser / The aim of this study was to find out how preschool teachers construct LGBTQ families in preschool and what norms of family emerge from preschool teachers´ stories. The study rests on the social constructionist perspective where qualitative interviews were conducted to answer the study´s purpose and questions. The result show that LGBTQ children are excluded in preschool if LGBTQ families are not included and made visible. In a wider perspective this may mean that LBGTQ children in preschool suffer from socially alienation if they do not get their family construction confirmed in preschool. Despite this, the results show a clear norm of heteronormativity in preschool teachers´ stories

<p>Detta är en examination skriven inom lärarprogrammet på Stockholms universitet under institutionen för specialpedagogik. Examinationen berör regnbågsbarn, barn som växer upp med samkönade föräldrar och den miljö de möter i skolan. Undersökning faller under det kvalitativa perspektivet och innehåller observationer samt intervjuer på totalt tre olika skolor i en storstad.Intervjuerna som genomförts på skolorna har uppgått till nio stycken och har då innefattat lärare, förskollärare samt fritidspedagoger. Utöver dessa intervjuer har även en amerikansk lärare intervjuats i Ventura, Kalifornien där hon bor och arbetar.Observationerna och intervjuerna har resulterat i liknande slutsatser vilka vittnar om att regnbågsbarn och deras familjer har ett litet till obefintligt utrymme på skolorna.</p><p>Observationerna, som till stor del har fokuserats kring den skönlitteratur som funnits tillgängligför eleverna, visade att ingen skönlitteratur som benämner regnbågsbarn finns att tillgå utan istället är det kärnfamiljen som ges det största utrymmet. Pedagogerna, varav många utan erfarenhet av att ha mött regnbågsbarn, var trots det på det klara med hur dessa barn och familjer bör bemötas på bästa sätt, något som kan sammanfattas med ordet synliggörande. Trots det ges alltså regnbågsbarnen föga utrymme på skolorna, något som stämmer överens med den litteratur som undersökning finner stöd i.</p> / <p>A sibling relationship can be a close and life-long relationship. This relationship also has a strong influence on our behavior and our contact ability. This study aims to investigate how siblings of people with intellectual disabilities have been affected, both during childhood as in adulthood, with the different siblingship. The study is based on five qualitative interviews with adult siblings of a person with an intellectual disability. The result came to be about the early memories, the role of the sibling in the family, how the siblingship has influenced the relations with friends, the feelings of the sibling, how the siblingship has influenced choices in life and how a desired support would have looked like. In the discussion I am speaking in particular about the importance of sibling groups in the multidisciplinary treatment programs. In this, I take on how sibling groups can help to strengthen the siblings sense of coherence (SoC).</p>

Detta är en examination skriven inom lärarprogrammet på Stockholms universitet under institutionen för specialpedagogik. Examinationen berör regnbågsbarn, barn som växer upp med samkönade föräldrar och den miljö de möter i skolan. Undersökning faller under det kvalitativa perspektivet och innehåller observationer samt intervjuer på totalt tre olika skolor i en storstad.Intervjuerna som genomförts på skolorna har uppgått till nio stycken och har då innefattat lärare, förskollärare samt fritidspedagoger. Utöver dessa intervjuer har även en amerikansk lärare intervjuats i Ventura, Kalifornien där hon bor och arbetar.Observationerna och intervjuerna har resulterat i liknande slutsatser vilka vittnar om att regnbågsbarn och deras familjer har ett litet till obefintligt utrymme på skolorna. Observationerna, som till stor del har fokuserats kring den skönlitteratur som funnits tillgängligför eleverna, visade att ingen skönlitteratur som benämner regnbågsbarn finns att tillgå utan istället är det kärnfamiljen som ges det största utrymmet. Pedagogerna, varav många utan erfarenhet av att ha mött regnbågsbarn, var trots det på det klara med hur dessa barn och familjer bör bemötas på bästa sätt, något som kan sammanfattas med ordet synliggörande. Trots det ges alltså regnbågsbarnen föga utrymme på skolorna, något som stämmer överens med den litteratur som undersökning finner stöd i. / A sibling relationship can be a close and life-long relationship. This relationship also has a strong influence on our behavior and our contact ability. This study aims to investigate how siblings of people with intellectual disabilities have been affected, both during childhood as in adulthood, with the different siblingship. The study is based on five qualitative interviews with adult siblings of a person with an intellectual disability. The result came to be about the early memories, the role of the sibling in the family, how the siblingship has influenced the relations with friends, the feelings of the sibling, how the siblingship has influenced choices in life and how a desired support would have looked like. In the discussion I am speaking in particular about the importance of sibling groups in the multidisciplinary treatment programs. In this, I take on how sibling groups can help to strengthen the siblings sense of coherence (SoC).

Options and possibilities for lesbian parents have changed fundamentally since the turn of the millennium. A legal change in 2003 enabled a same-sex couple  to share legal parenthood of the same child. An additional legal change, in 2005, gave lesbian couples access to fertility treatment within public healthcare in Sweden. The present thesis focuses on families where two women share legal parenthood of their children. It aims to provide knowledge about lesbian parenting couples and their children, and to focus on the interplay between family members within lesbian families, and between family members and their surroundings. Furthermore, the thesis aims to visualize and analyse notions of heteronormativity and homonormativity in contemporary Sweden. The thesis draws on interviews with 118 parents in 61 families, and 12 children in 11 families. The participants’ stories, descriptions, reflections and discourses have been analysed using discursive psychology and thematic analysis. The thesis includes five empirical papers. Paper I focuses on encounters with healthcare professionals prior to and during pregnancy, at childbirth and during the early stages of parenthood. Paper II deals with the participants’ experiences of second-parent adoption processes. Paper III focuses on equality in parenting relations. Paper IV focuses on encounters with fertility clinics within public healthcare. Paper V highlights the children’s reflections and shows how the children talk about fathers and donors. / För lesbiska par har förutsättningarna för föräldraskap förändrats i grunden sedan millennieskiftet. År 2003 möjliggjorde en lagändring att ett barn kan ha två rättsliga föräldrar av samma kön. Ytterligare en lagändring öppnade år 2005 möjligheten för lesbiska par att få barn genom assisterad befruktning inom svensk sjukvård. I avhandlingen fokuseras familjer där två kvinnor delar det rättsliga föräldraskapet om sina gemensamma barn. Studien syftar till att bredda kunskaper om lesbiska familjeliv och fokuserar samspelet mellan familjemedlemmar såväl som samspelet mellan familjen och dess omgivning. Vidare syftar studien till att synliggöra och analysera uttryck för heteronormativitet och homonormativitet i dagens Sverige. Studien bygger på intervjuer med 118 föräldrar i 61 familjer och 12 barn i 11 familjer. Deltagarnas berättelser, beskrivningar, reflektioner och diskurser analyseras med diskursiv psykologi och tematisk analys. Avhandlingen består av fem empiriska artiklar och en kappa. I Artikel I analyseras föräldrarnas berättelser om att möta sjukvården i samband med graviditet och förlossning. Artikel II belyser deltagarnas berättelser om att genomgå en närståendeadoption. I Artikel III fokuseras hur föräldrarna pratar om jämställdhet i sina föräldraroller. Artikel IV analyserar intervjuer med föräldrar som vänt sig till svensk sjukvård för fertilitetsbehandling. I Artikel V, är det barnen som står i fokus. Studien bygger på intervjuer med tolv barn som var mellan 5 och 8 år gamla och växte upp i familjer med två mammor. I artikeln analyseras barnens beskrivningar av pappor och spermadonatorer.

<p>The purpose of this paper is to see how differences are handled in preschools, with a focus on children with homo- or bisexual parents. By doing this we wanted to see how the conditions for a child with homo- or bisexual parents looks like, in order to have their family conditions mirrored, confirmed and visualised in the preschool.</p><p>The foundation for the discussion is a questionaire which has been answered by 229 preschool workers from 24 different preschools in the City of Stockholm. The result of the questionaire has been handled in a statistics program. Our analysis is based on the statistical numbers and the written replies to the open questions in the questionaire.</p><p>As a theoretical starting point we have used Iris Marion Young’s ideas about how our society is coloured by an ideal of similarity that defines liberation as the transcendence of group difference, where the dominant group cannot see how their perspective is just one of several perspectives. Furthermore, we use Tiina Rosenberg’s thoughts on the two main principles of heteronormativity and her focus on the sexed and sexual norms from which we organize our assumptions about our sex, sexuality and family. We also use Ann Runfors’ experiences of how differences are turned in to similarities when immigrant background is dealt with in the Swedish school.</p><p>Our results show that the nuclear family is still the norm when speaking about family in preschools and that the knowledge concerning children with homo- and bisexual parents is slight. Many of the informants believe that differences are best dealt with by treatin all children equally. A great number of the informants assume that giving attention to the rainbow children contributes to inequality and a negative distinction of the child as different. There are also informants that request more knowledge on the subject to be able to treat children and parents in an inclusive way.</p><p>We believe that differences have a social significance, which is why we are convinced that preschools ought to become aware of how the heterosexual norm is being reproduced. By reflecting on society’s norms and values, the preschools would be able to help the rainbow child to be proud of its family and in this way counteract heterosexism.</p> / <p>Syftet med detta utredningsarbete är att se hur olikheter hanteras på förskolan, med fokus på barn med homo- eller bisexuella föräldrar. Genom detta ville vi se hur förutsättningarna för ett barn med homo- eller bisexuella föräldrar ser ut för att få sin familjesituation speglad, bekräftad och synliggjord på förskolan.</p><p>Underlaget för diskussionen är en enkät som besvarats av 229 personer som arbetar på 24 olika förskolor inom Stockholm stad. Resultaten från enkäten har hanterats i statistikprogram. Vi baserar vår analys på de statistiska uppgifterna och de skrivna kommentarerna till de öppna frågorna i enkäten.</p><p>Som en av våra teoretiska utgångspunkter har vi använt oss av Iris Marion Youngs idéer om hur vårt samhälle är färgat av ett likhetsideal, där den priviligerade gruppen inte kan se att deras föreställningar om hur saker och ting är bara är ett av flera perspektiv. En annan utgångspunkt är Tiina Rosenbergs tankar om heteronormativitetens två bärande principer och det fokus hon lägger på de könade och sexuella normerna utifrån vilka vi organiserar våra föreställningar om kön, sexualitet och familjebildning. Vi använder oss också av Ann Runfors erfarenheter av hur olikhet görs till likheter när invandrarskap hanteras i den svenska skolan.</p><p>Våra resultat visar att kärnfamiljen fortfarande är norm då förskolorna talar om familj och att kunskapen om barn med homo- och bisexuella föräldrar inte är stor. Många informanter menar att olikhet bäst hanteras genom likabehandling av alla barn. Informanterna uppfattar i stor utsträckning att uppmärksamhet på regnbågsbarnen bidrar till ojämlikhet och ett negativt särskiljande av barnet som annorlunda. Det finns även informanter i materialet som efterfrågar mer kunskap för att kunna bemöta barn och föräldrar på ett inkluderande sätt.</p><p>Vi menar att olikheter har social betydelse. Det är därför förskolan bör, genom reflektion över hur samhällets normer och värderingar ser ut, bli medvetna om hur heteronormen reproduceras på förskolan för att kunna hjälpa regnbågsbarnet att känna stolthet över sin familj och att för att på så sätt motverka heterosexism.</p>

The purpose of this paper is to see how differences are handled in preschools, with a focus on children with homo- or bisexual parents. By doing this we wanted to see how the conditions for a child with homo- or bisexual parents looks like, in order to have their family conditions mirrored, confirmed and visualised in the preschool. The foundation for the discussion is a questionaire which has been answered by 229 preschool workers from 24 different preschools in the City of Stockholm. The result of the questionaire has been handled in a statistics program. Our analysis is based on the statistical numbers and the written replies to the open questions in the questionaire. As a theoretical starting point we have used Iris Marion Young’s ideas about how our society is coloured by an ideal of similarity that defines liberation as the transcendence of group difference, where the dominant group cannot see how their perspective is just one of several perspectives. Furthermore, we use Tiina Rosenberg’s thoughts on the two main principles of heteronormativity and her focus on the sexed and sexual norms from which we organize our assumptions about our sex, sexuality and family. We also use Ann Runfors’ experiences of how differences are turned in to similarities when immigrant background is dealt with in the Swedish school. Our results show that the nuclear family is still the norm when speaking about family in preschools and that the knowledge concerning children with homo- and bisexual parents is slight. Many of the informants believe that differences are best dealt with by treatin all children equally. A great number of the informants assume that giving attention to the rainbow children contributes to inequality and a negative distinction of the child as different. There are also informants that request more knowledge on the subject to be able to treat children and parents in an inclusive way. We believe that differences have a social significance, which is why we are convinced that preschools ought to become aware of how the heterosexual norm is being reproduced. By reflecting on society’s norms and values, the preschools would be able to help the rainbow child to be proud of its family and in this way counteract heterosexism. / Syftet med detta utredningsarbete är att se hur olikheter hanteras på förskolan, med fokus på barn med homo- eller bisexuella föräldrar. Genom detta ville vi se hur förutsättningarna för ett barn med homo- eller bisexuella föräldrar ser ut för att få sin familjesituation speglad, bekräftad och synliggjord på förskolan. Underlaget för diskussionen är en enkät som besvarats av 229 personer som arbetar på 24 olika förskolor inom Stockholm stad. Resultaten från enkäten har hanterats i statistikprogram. Vi baserar vår analys på de statistiska uppgifterna och de skrivna kommentarerna till de öppna frågorna i enkäten. Som en av våra teoretiska utgångspunkter har vi använt oss av Iris Marion Youngs idéer om hur vårt samhälle är färgat av ett likhetsideal, där den priviligerade gruppen inte kan se att deras föreställningar om hur saker och ting är bara är ett av flera perspektiv. En annan utgångspunkt är Tiina Rosenbergs tankar om heteronormativitetens två bärande principer och det fokus hon lägger på de könade och sexuella normerna utifrån vilka vi organiserar våra föreställningar om kön, sexualitet och familjebildning. Vi använder oss också av Ann Runfors erfarenheter av hur olikhet görs till likheter när invandrarskap hanteras i den svenska skolan. Våra resultat visar att kärnfamiljen fortfarande är norm då förskolorna talar om familj och att kunskapen om barn med homo- och bisexuella föräldrar inte är stor. Många informanter menar att olikhet bäst hanteras genom likabehandling av alla barn. Informanterna uppfattar i stor utsträckning att uppmärksamhet på regnbågsbarnen bidrar till ojämlikhet och ett negativt särskiljande av barnet som annorlunda. Det finns även informanter i materialet som efterfrågar mer kunskap för att kunna bemöta barn och föräldrar på ett inkluderande sätt. Vi menar att olikheter har social betydelse. Det är därför förskolan bör, genom reflektion över hur samhällets normer och värderingar ser ut, bli medvetna om hur heteronormen reproduceras på förskolan för att kunna hjälpa regnbågsbarnet att känna stolthet över sin familj och att för att på så sätt motverka heterosexism.

Denna studie kan placeras inom barndomsforskningen, där barn ses som aktörer vars röster förtjänar att tas på allvar. Syftet var att undersöka regnbågsbarns syn på familj, sin egen familj och tillblivelse. Intervjuer har genomförts med tolv barn i åldern fem till åtta år som alla var samboende med två mammor. En semistrukturerad intervjuguide användes och barnen ombads att måla sin egen och en annan familj. Barnens tal har analyserats utifrån en diskursanalytisk ansats. Resultatet visar att regnbågsbarnen pratar om familj utifrån relationella band, emotionell närhet, att man bor och gör saker tillsammans. Barnen visar en öppenhet inför olika familjestrukturer. Föräldrar beskrivs som omhändertagande och mammors och pappors funktion sägs vara likvärdig. Pratet om den egna familjen och mammorna präglas av positiva beskrivningar men utmanas i ett fåtal berättelser genom att teman av konflikt lyfts. Majoriteten av barnen pratar om pappor och beskriver dessa dels utifrån ursprung och dels utifrån en relationell mening. En del barns prat framstår förvirrat kring dessa två aspekter av pappor. Barnen uppvisar svårigheter att närma sig prat om tillblivelse och använder begreppen frö och ägg i olika utsträckning. Majoriteten av barnen som pratar om frö berättar att det kommer från en man. Regnbågsbarnens sätt att prata om familj är i linje med tidigare forskning om barns syn på familj. Barnens öppenhet inför olika familjestrukturer kan ses som ett uttryck för att rättfärdiga den egna familjekonstellationen, alternativt visar det på en realistisk spegling av samhällets mångfald vad gäller familjeformer. Svårigheterna att prata om negativa erfarenheter inom den egna familjen visar på det problematiska att gå emot en dominerande diskurs av familj som harmonisk. Regnbågsbarnens prat kring att mammor och pappor är samma sak skiljer sig från tidigare forskning om barns syn på föräldrar och hur detta kan förstås diskuteras i uppsatsen. Den förvirring som en del barns prat kring att i en mening ha en pappa och i en annan inte, kan visa på att barnen behöver få stöd i att hitta en fungerande diskurs om vad en pappa är och skillnaden på en relationell pappa och en donator.