Et kvalitativt interviewstudie som undersøger queer- og LGBTQ+ personers møde med det danske sundhedssystem i forbindelse med fertilitetsbehandling. Eksamensprojekt i sexologi 30 højskolepoint. Malmø Universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, Institutionen för sexologistudier, 2019.De seneste 20 år har området for reproduktive rettigheder til LGBTQ+ personer undergået en rivende udvikling, og varierede udgaver af LGBTQ+ familier er en familieform i stigning i Danmark. Samtidig tegner LGBTQ+ personer sig som helhed for en høj grad af ulighed i sundhed. De fleste LGBTQ+ personer modtager fertilitetsbehandling når de skal danne familie, men alligevel er der meget begrænset med forskning i hvordan den brede LGBTQ+ gruppe oplever mødet med sundhedssystemet i forbindelse med reproduktion og familiedannelse. Resultaterne viser en overvægt af svære og udfordrende oplevelser på både strukturel og individuel plan. Dette indebærer bl.a. at deltagerne oplever at de skal være eksperter på egen behandling, at de oplever sig forkerte, og henholdsvis meget synlige eller usynlige. Deltagerne har en skeptisk eller negativ forventning til at skulle i behandling grundet tidligere erfaringer med sundhedsvæsenet. Omvendt har deltagerne tillid til det faglige niveau i behandlingen. På trods heraf viser resultaterne adskillige tilfælde af kritisabel behandling. Det konkluderes, at sundhedspersonalet har behov for yderligere viden og kompetencer for at kunne yde queerfamilier en faglig kompetent behandling. Ligeledes efterlyses der yderligere skandinavisk forskning fra et normkritisk og sexologisk perspektiv. / The field of reproductive rights for LGBTQ+ individuals has undergone a substantial development during the last twenty years. Different editions of LGBTQ+ families have appeared and steadily rise in numbers. At the same time, LGBTQ+ individuals are disadvantaged when it comes to health issues. Most LGBTQ+ undergo fertility treatment when they form a family, but despite this fact, the research looking at their experience with the health care system in relation to reproduction and family creation, is very limited. By applying the concept of biopower by Michel Foucault this project explores how the current discourse around reproduction and family manifests itself in the fertility treatment of LGBTQ+ persons.The results show a magnitude of challenging experiences on both structural and individual levels. As a result of this, the participants in this study experience a necessity to become experts of their own treatment; they feel out of place and at the same time very visible and invisible in a heteronormative system. The participants are sceptical or have negative expectations to the meeting with the health care professionals, which are founded in previous negative encounters with the health care system. On the other hand, the participants have high expectations to the professional medical level of the health care professionals. The conclusion is that health care professionals in Denmark need additional knowledge and skill sets to provide LGBTQ+ persons the appropriate professional treatment. This calls out for additional Scandinavian research in fertility treatment from a critical and sexological perspective.

Options and possibilities for lesbian parents have changed fundamentally since the turn of the millennium. A legal change in 2003 enabled a same-sex couple  to share legal parenthood of the same child. An additional legal change, in 2005, gave lesbian couples access to fertility treatment within public healthcare in Sweden. The present thesis focuses on families where two women share legal parenthood of their children. It aims to provide knowledge about lesbian parenting couples and their children, and to focus on the interplay between family members within lesbian families, and between family members and their surroundings. Furthermore, the thesis aims to visualize and analyse notions of heteronormativity and homonormativity in contemporary Sweden. The thesis draws on interviews with 118 parents in 61 families, and 12 children in 11 families. The participants’ stories, descriptions, reflections and discourses have been analysed using discursive psychology and thematic analysis. The thesis includes five empirical papers. Paper I focuses on encounters with healthcare professionals prior to and during pregnancy, at childbirth and during the early stages of parenthood. Paper II deals with the participants’ experiences of second-parent adoption processes. Paper III focuses on equality in parenting relations. Paper IV focuses on encounters with fertility clinics within public healthcare. Paper V highlights the children’s reflections and shows how the children talk about fathers and donors. / För lesbiska par har förutsättningarna för föräldraskap förändrats i grunden sedan millennieskiftet. År 2003 möjliggjorde en lagändring att ett barn kan ha två rättsliga föräldrar av samma kön. Ytterligare en lagändring öppnade år 2005 möjligheten för lesbiska par att få barn genom assisterad befruktning inom svensk sjukvård. I avhandlingen fokuseras familjer där två kvinnor delar det rättsliga föräldraskapet om sina gemensamma barn. Studien syftar till att bredda kunskaper om lesbiska familjeliv och fokuserar samspelet mellan familjemedlemmar såväl som samspelet mellan familjen och dess omgivning. Vidare syftar studien till att synliggöra och analysera uttryck för heteronormativitet och homonormativitet i dagens Sverige. Studien bygger på intervjuer med 118 föräldrar i 61 familjer och 12 barn i 11 familjer. Deltagarnas berättelser, beskrivningar, reflektioner och diskurser analyseras med diskursiv psykologi och tematisk analys. Avhandlingen består av fem empiriska artiklar och en kappa. I Artikel I analyseras föräldrarnas berättelser om att möta sjukvården i samband med graviditet och förlossning. Artikel II belyser deltagarnas berättelser om att genomgå en närståendeadoption. I Artikel III fokuseras hur föräldrarna pratar om jämställdhet i sina föräldraroller. Artikel IV analyserar intervjuer med föräldrar som vänt sig till svensk sjukvård för fertilitetsbehandling. I Artikel V, är det barnen som står i fokus. Studien bygger på intervjuer med tolv barn som var mellan 5 och 8 år gamla och växte upp i familjer med två mammor. I artikeln analyseras barnens beskrivningar av pappor och spermadonatorer.