<p>SAMMANFATTNING:</p><p>Syftet med denna uppsats är att få djupare förståelse för hur det för ett barn att växa upp tillsammans med en utvecklingsstörd syster eller bror. Studien undersöker vilka konsekvenserna ett syskonskap blir för ett barn genom att kartlägga och analysera deras förmåga att hantera svåra situationer och hur olika problem kan påverka deras egen utveckling. Studien baseras på fem djupintervjuer med vuxna syskon som berättar om sina upplevelser under sin barndom. De upplevelser hos syskonen som framkom under analysen av det empiriska materialet och som bekräftas av den tidigare forskningen var förekomsten av både positiva och negativa känslor. Behovet av föräldrarnas kärlek och uppmärksamhet, känslan av att bli förstådd av omgivningen framgår tydligt. Saknaden av en normal uppväxt eller saknaden av ”normal” syster/bror utan utvecklingsstörning tyder på att både föräldrar och syskonen behöver samhällets stöd.</p>

SAMMANFATTNING: Syftet med denna uppsats är att få djupare förståelse för hur det för ett barn att växa upp tillsammans med en utvecklingsstörd syster eller bror. Studien undersöker vilka konsekvenserna ett syskonskap blir för ett barn genom att kartlägga och analysera deras förmåga att hantera svåra situationer och hur olika problem kan påverka deras egen utveckling. Studien baseras på fem djupintervjuer med vuxna syskon som berättar om sina upplevelser under sin barndom. De upplevelser hos syskonen som framkom under analysen av det empiriska materialet och som bekräftas av den tidigare forskningen var förekomsten av både positiva och negativa känslor. Behovet av föräldrarnas kärlek och uppmärksamhet, känslan av att bli förstådd av omgivningen framgår tydligt. Saknaden av en normal uppväxt eller saknaden av ”normal” syster/bror utan utvecklingsstörning tyder på att både föräldrar och syskonen behöver samhällets stöd.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om och i så fall hur syskon till barn med funktionsnedsättning påverkas psykosocialt. Undersökningen baseras på kvalitativa intervjuer och litteratur samt rapporter relevanta för ämnet. De intervjuade har redovisat sin syn på hur de anser att barn påverkats av att växa upp som syskon till barn med funktionsnedsättning inom autismspektrumtillstånd. Resultatet påvisar att syskon under sin uppväxt blir utsatta för en mer stressrelaterad situation än jämnåriga och blir mer åsidosatta än barn i övrigt. Undersökningen visar också att syskon till barn med diagnos inom autismspektrum får med sig karaktärsdrag såsom större empati, mognad och ansvar. Att få kunskap över sitt syskons funktionsnedsättning visar sig vara av stor betydelse för hur barn hanterar sin livssituation. Genom uppmärksamhet och professionell hjälp såsom samtal och stöd blir syskon bättre rustade att klara den situationen de befinner sig i. / The purpose of this essay is to examine whether if siblings of children with disabilities are affected psychosocially or not. The study is based on qualitative interviews, literature and reports relevant to the topic. Respondents have presented their views on how they think children are affected by growing up as siblings to children with disabilities in autism spectrum disorders. The result demonstrates that siblings, while growing up are being exposed to a more stress-related situation than their peers and are more neglected than children in general. The survey also found that siblings of children with a diagnosis within the autism spectrum may bring character traits such as greater empathy, maturity and responsibility. Gaining knowledge of their sibling's disability proves to be of great importance for how the children manage their lives. Through attention and professional assistance such as conversation and support the siblings are better equipped to cope with the situation, which they´re in.

Rebecka Rä-bickan är en kortroman skriven inom ramen för masterkursen i kreativt skrivande på Linnéuniversitetet. Tidigare har jag läst psykologi, sociologi och socialantropologi. I det inom- och mellanmänskliga området har jag mitt stora intresse, vilket givetvis avspeglar sig i det jag skriver. Det övergripande temat för den här berättelsen är svek, från de människor som står närmast, religionen och till slut även från den egna kroppen. Den handlar också om syskonskap och vänskap, övergrepp och trauman, skapandets kraft och försoning. Rebecka är en flicka som blivit utstött, sviken och osynliggjord både i skolan och av sin familj, och som vuxen lever hon inkapslad i rädsla över att existera som sig själv och synas, och blir därmed aldrig bemött som den människa hon är. Det ofrivilliga utanförskapet har blivit till vald ensamhet, som bygger på den utstöttas hämnd: om ingen frågar efter mig, ska heller aldrig någon få glädje av att jag finns till. Rebecka går till ett jobb hon finner meningslöst men bär på en stark kreativ talang och skapar fantastiska figurer i frivoliteter, som aldrig någon ser. Med hunden Boy delar hon däremot allt. Gång på gång återkommer Rebecka till den fasansfulla midsommaren som fick henne att bryta kontakten med sin bror. Trots att många år har gått sedan dess lämnar minnet henne ingen ro. En dag på jobbet förlorar Rebecka medvetandet och blir förd med ambulans till sjukhus där hon opereras akut. Någon behöver ta hand om hennes hund, och ensam som hon är, faller det på hennes bror. För första gången sedan broderns brutala svek träffas de, tio år senare. Än en gång kränker han hennes gränser, men någonting har sjukdomstiden gjort med Rebecka, som gör det omöjligt för henne att fortsätta väja undan. Mötet med brodern gör visserligen att hennes tid på sjukhuset förlängs, men det öppnar också dörren för läkning på helt andra plan. Språkligt rör sig texten mellan ett poetiskt sinnligt betraktande (Därinne i huset som stoiskt uthärdar vinterns alla vilda vändningar väntar hon. På ljuset som ska komma en morgon, regnen. Lukter som släpps lösa under smältande snötäcken, himlen som ska lätta och bli vid och obekymrad, mjuka vindar som kommer söderifrån och stryker landskapet medskogs.) och ett distanserat, ironiserat iakttagande (Toalettpappret är slitstarkt men strävt, som gjort för män med generösa odlingar stjärtgräs. Här är sjuttiofem procent av de anställdakvinnor.), beroende på vilken miljö Rebecka rör sig i, om hon är trygg eller känner sig trängd.

<p>Detta är en examination skriven inom lärarprogrammet på Stockholms universitet under institutionen för specialpedagogik. Examinationen berör regnbågsbarn, barn som växer upp med samkönade föräldrar och den miljö de möter i skolan. Undersökning faller under det kvalitativa perspektivet och innehåller observationer samt intervjuer på totalt tre olika skolor i en storstad.Intervjuerna som genomförts på skolorna har uppgått till nio stycken och har då innefattat lärare, förskollärare samt fritidspedagoger. Utöver dessa intervjuer har även en amerikansk lärare intervjuats i Ventura, Kalifornien där hon bor och arbetar.Observationerna och intervjuerna har resulterat i liknande slutsatser vilka vittnar om att regnbågsbarn och deras familjer har ett litet till obefintligt utrymme på skolorna.</p><p>Observationerna, som till stor del har fokuserats kring den skönlitteratur som funnits tillgängligför eleverna, visade att ingen skönlitteratur som benämner regnbågsbarn finns att tillgå utan istället är det kärnfamiljen som ges det största utrymmet. Pedagogerna, varav många utan erfarenhet av att ha mött regnbågsbarn, var trots det på det klara med hur dessa barn och familjer bör bemötas på bästa sätt, något som kan sammanfattas med ordet synliggörande. Trots det ges alltså regnbågsbarnen föga utrymme på skolorna, något som stämmer överens med den litteratur som undersökning finner stöd i.</p> / <p>A sibling relationship can be a close and life-long relationship. This relationship also has a strong influence on our behavior and our contact ability. This study aims to investigate how siblings of people with intellectual disabilities have been affected, both during childhood as in adulthood, with the different siblingship. The study is based on five qualitative interviews with adult siblings of a person with an intellectual disability. The result came to be about the early memories, the role of the sibling in the family, how the siblingship has influenced the relations with friends, the feelings of the sibling, how the siblingship has influenced choices in life and how a desired support would have looked like. In the discussion I am speaking in particular about the importance of sibling groups in the multidisciplinary treatment programs. In this, I take on how sibling groups can help to strengthen the siblings sense of coherence (SoC).</p>

Detta är en examination skriven inom lärarprogrammet på Stockholms universitet under institutionen för specialpedagogik. Examinationen berör regnbågsbarn, barn som växer upp med samkönade föräldrar och den miljö de möter i skolan. Undersökning faller under det kvalitativa perspektivet och innehåller observationer samt intervjuer på totalt tre olika skolor i en storstad.Intervjuerna som genomförts på skolorna har uppgått till nio stycken och har då innefattat lärare, förskollärare samt fritidspedagoger. Utöver dessa intervjuer har även en amerikansk lärare intervjuats i Ventura, Kalifornien där hon bor och arbetar.Observationerna och intervjuerna har resulterat i liknande slutsatser vilka vittnar om att regnbågsbarn och deras familjer har ett litet till obefintligt utrymme på skolorna. Observationerna, som till stor del har fokuserats kring den skönlitteratur som funnits tillgängligför eleverna, visade att ingen skönlitteratur som benämner regnbågsbarn finns att tillgå utan istället är det kärnfamiljen som ges det största utrymmet. Pedagogerna, varav många utan erfarenhet av att ha mött regnbågsbarn, var trots det på det klara med hur dessa barn och familjer bör bemötas på bästa sätt, något som kan sammanfattas med ordet synliggörande. Trots det ges alltså regnbågsbarnen föga utrymme på skolorna, något som stämmer överens med den litteratur som undersökning finner stöd i. / A sibling relationship can be a close and life-long relationship. This relationship also has a strong influence on our behavior and our contact ability. This study aims to investigate how siblings of people with intellectual disabilities have been affected, both during childhood as in adulthood, with the different siblingship. The study is based on five qualitative interviews with adult siblings of a person with an intellectual disability. The result came to be about the early memories, the role of the sibling in the family, how the siblingship has influenced the relations with friends, the feelings of the sibling, how the siblingship has influenced choices in life and how a desired support would have looked like. In the discussion I am speaking in particular about the importance of sibling groups in the multidisciplinary treatment programs. In this, I take on how sibling groups can help to strengthen the siblings sense of coherence (SoC).

Att växa upp tillsammans med ett syskon med funktionsnedsättning kan innebära utmaningar. Trots detta beskrivs syskon till barn med funktionsnedsättning som en bortglömd grupp i det sociala arbetet. Syftet med studien var att undersöka hur vuxna personer beskriver sin uppväxt tillsammans med ett syskon med intellektuell funktionsnedsättning (IF), med fokus på hantering av svåra situationer och känslor som kan uppstå i relation till sitt syskons funktionsnedsättning. Sju kvalitativa intervjuer genomfördes med vuxna personer som vuxit upp med ett syskon med IF. Resultatet visade att en uppväxt tillsammans med ett syskon med IF är berikande och kärleksfull. Samtidigt innebär syskonskapet ett ansvarstagande, oroskänslor och brist på uppmärksamhet från föräldrarna. Hanteringsstrategier för att handskas med svåra situationer och känslor identifierades. En diskussion har förts rörande resultatet i relation till teorierna KASAM och Coping samt tidigare forskning. Studien visar att ytterligare forskning behövs kring individer som vuxit upp med ett syskon med IF. / Growing up with a disabled sibling can involve real challenges. Despite this, siblings of children with disabilities have been a forgotten group within social work. This study ́s aim was to investigate how adults describe their upbringing alongside a sibling with intellectual disabilities (IF). Focusing specifically on managing difficult situations and emotions that emerge in relation to the siblings' disability. Seven qualitative interviews were done with adults who grew up alongside an IF sibling. Results show that an upbringing alongside an IF sibling is both enriching and loving. Siblinghood involves certain responsibilities, sets of emotional worry and lack of engagement from parents. Strategies of coping/managing with difficult situations and emotions were identified. The findings were discussed in relation to the KASAM and Coping theories as well as against earlier research. The study shows that further research is needed on persons who grow up alongside an IF sibling.

This thesis focuses on sibling interaction and children’s everyday media practices in their homes. Ten sibling pairs, aged four to nine years, have been followed in their homes during a six-month period with media ethnographic methods. The data mainly consist of video recorded sibling interactions. The thesis draws on sociocultural theories, cultural sociological perspectives and insights from social interaction research. The analyses are grounded in the social interaction and meaning making acts that take place in media activities in the home settings. However they also extend to a broader societal context, in order to show how social structure and social action are constantly interwoven in children’s lives. The thesis documents how the media represent an important part of the child's everyday culture. Media create key reference frames and common platforms for the children’s games and play activities. The siblings use media and various artifacts to negotiate, challenge or assume desirable positions. Media artefacts can also be used as a way to present oneself. The younger siblings progressively work their way into the older siblings’ media landscapes, and the elder siblings become guides or role models in handling video games, music, and YouTube activities. In addition to purely practical skills when it comes to handling the technical equipment, the older siblings also mediate local taste hierarchies, norms, and values. The thesis also describes how children are social actors who interpret and reinterpret the constant ongoing movements in the media landscape. Moreover, the thesis highlights how consumption is closely linked to media practices. Mobiles, games consoles and membership on virtual gaming sites become highly valued phenomena and status markers in children’s media worlds. / Detta arbete undersöker hur syskon samspelar och skapar mening och social ordning inom ramen för olika mediepraktiker. Med hjälp av medieetnografiska metoder har 14 barn i åldrarna fyra till nio år (tio olika syskonkonstellationer) följts i hemmiljö under en halvårsperiod. Materialet består främst av videoinspelad interaktion. Avhandlingen bygger på sociokulturella och kultursociologiska perspektiv, där individen ses som en aktiv, meningsskapande och samspelande aktör som påverkar och påverkas av sin sociala och kulturella kontext. Analysen är i huvudsak relaterad till de handlingar som äger rum i lokalt situerade aktiviteter och undersöker vad syskonen gör med medier i olika verksamheter, men visar även hur samhällelig kontext och barns aktörskap är parallella aspekter i barns liv. Avhandlingen synliggör hur medier utgör en stor och viktig del av barns vardagskultur. Medier är självklara referensramar och skapar gemensamma plattformar för barnens samtal och lekar. Syskonen använder medier och olika artefakter för att förhandla, utmana eller fördela positioner. Småsyskonen tar sig successivt in i de äldre syskonens medielandskap, medan de äldre ofta blir ledstjärnor eller ger sig själva tolkningsföreträde. Vidare visas hur kunskapsförmedling är ett väsentligt inslag mellan syskon. Utöver rent praktiska färdigheter i hur de tekniska apparaterna ska hanteras, förhandlas även smak, normer, värderingar och tillgång till symboliskt kapital. Spel, musik, TV, YouTube och medieartefakter används som resurser för självpresentation.  Analyserna pekar på barnens aktörskap; barnen tolkar, omtolkar, utmanar och förhandlar innebörder och föreställningar om vad som är kultur för barn. Avhandlingen belyser även hur konsumtion intimt hänger samman med mediepraktiker. Mobiler, spelkonsoler och medlemskap på virtuella spelsidor blir åtråvärda artefakter och statusmarkörer i barnens medievärldar.