Using semi-structured interviews, the following study aims to investigate whether young men and women studying at Linnaeus University interpret differences and/or similarities between how they are raised in relation to their older or younger siblings of the opposite or same sex. We also want to understand and create an understanding of how interpreted differences/similarities between siblings in are related to age and gender. We create an understanding of the material with the help of ”dramaturgical perspective” by Goffman. At the same time we try to interpret the differences between siblings by the perspectives of ”doing gender” and ”doing family”. With the help of thematic analysis method we have been able to identify and analyze patterns and themes within the collected data. The results show that there are patterns regarding interpreted differences and/or similarities between how they are raised in relation to their older or younger siblings of the opposite or same sex. The results also show that interpreted differences/similarities between siblings regardning gender and age differs.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur svensktalande mellan tjugo- till trettioårsåldern med utrikesfödda föräldrar upplevde sin roll som tolk under barndomen. Genom intervjuer vill vi ta reda på hur dessa individers inställning gentemot sin roll som tolk under barndomen ser ut samt hur deras position i syskonskaran påverkar erfarenheten av att agera tolk åt sina föräldrar. Det empiriska materialet består av åtta semistrukturerade intervjuer, varav fem av intervjupersonerna är det äldsta syskonet i familjen och resterande är mellanbarn. Dessa intervjuer har i sin tur bearbetats med en tematisk analys. Studien har sin utgångspunkt i socialkonstruktivismen och har analyserats genom Goffmans rollteori.  I vårt resultat har vi kunnat identifiera en komplexitet i hur intervjupersonerna ställer sig gentemot sina upplevelser samt ämnet i sig. Då de är överens om att tolkningen för deras mående inte varit positiv menar de samtidigt på att positiva effekter finns, exempelvis att självkänslan växte i och med att de fick en viktig roll inom familjen. Vi har även upptäckt att barntolkens position i syskonskaran har stor betydelse för hur intervjupersonerna uppfattar sina upplevelser. Då de äldsta syskonen haft ett större ansvar för tolkningen har de även upplevt det som mer påfrestande. De yngre syskonen upplever att de endast hjälpt till när de äldsta syskonen inte varit tillgängliga, därför har de inte lika starka upplevelser gentemot tolkningen.

Stressrelaterade besvär ökar bland ungdomar och majoriteten av studenter upplever stress flera dagar i veckan. Tidigare forskning har visat att det finns samband mellan stress och egenförmåga, egenförmåga och socialt stöd och mellan stress och socialt stöd. Viss forskning visar även att plats i syskonskaran har ett samband med egenförmåga. Syftet med studien var att undersöka dessa samband ytterligare. De frågor som formulerades var (a) Finns det samband mellan stress, egenförmåga och socialt stöd? (b) Kan upplevt socialt stöd och upplevd egenförmåga predicera stress hos studenter? (c) Finns det skillnad mellan studenter som är yngstabarn, mellanbarn eller äldstabarn när det gäller stress, egenförmåga och socialt stöd? Deltagarna var 41 programstudenter, 37 kvinnor och 4 män (M = 25.88, SD = 5.6). Etablerade frågeformulär användes för att mäta stress, egenförmåga och socialt stöd med Cronbachs alfa på .80, .89 och .85. Data analyserades med hjälp av korrelationsanalys, regressionsanalys och oberoende envägsANOVA. Resultatet visade att (a) stress hade ett medelstarkt positivt samband med egenförmåga (r = .55, p <.01), att (b) egenförmåga hade ett medelstarkt positivt samband med socialt stöd (r = .37, p <.05) och att (c) det inte fanns något samband mellan stress och socialt stöd. Det var endast egenförmåga som predicerade stress (R = .52, p <.01). Inga skillander fanns mellan syskonplacering kopplat till stress, egenförmåga samt socialt stöd. Resultaten var delvis i linje med tidigare forskning, dock med ett oväntat resultat angående avsaknad på samband mellan stress och socialt stöd. Resultatet diskuteras utifrån möjliga kulturella skillnader. / Stress-related disorders are increasing among adolescents and the majority of students experience stress several days a week. Previous research has shown that there is a link between stress and self-efficacy, between self-efficacy and social support and between stress and social support. Research has also shown that birth order has a link to self-efficacy. The purpose of this study was to investigate these relationships further. The questions for the study was (a) Is there a connection between stress, self-efficacy and social support? (b) Can social support and self-efficacy predict stress among students? (c) Is there a difference between students depending on birth order when it comes to stress, self-efficacy and social support? The participants were 41 students, 37 women and 4 men (M = 25.88, SD = 5.6). Established questionnaires were used to measure stress, self-efficacy and social support, with Cronbachs alpha of .80, .89 and .85. The data was analyzed by using correlation analysis, multiple regression analysis and independent one-way ANOVA. The results showed that (a) stress had a positive, medium strong correlation with self-efficacy (r = .55, p <.01), and (b) self-efficacy had a positive, medium strong correlation with social support (r = .37, p <.05) and that (c) there was no correlation between stress and social support. Self-efficacy predicted stress (R = .52, p <.01). No differences were found regarding sibling position was correlated with stress, self-efficacy and social support. The results were partially in line with previous research, however, an unexpected result were regarding the absence of correlation between stress and social support. The results are discussed on the basis of possible cultural differences.

The aim of this study was to investigate whether there is a correlation between birth order, academic performance and need for achievement. 166 students from Alvesta Gymnasium/ High school and Växjö Fria Gymnasium/ High school participated in the study. The result showed a significant correlation between birth order and study result, but unlike previous studies this study showed that it was the youngest siblings that had the best academic performance. Furthermore, a significant correlation between academic performance and need for achievement was found, also that higher need for achievement results in higher academic performance. The study also showed that there is a significant correlation between birth order and need for achievement, and it is the youngest children that have the highest need for achievement. Finally the study shows, in resemblance with previous studies, that sibship size has a negative effect on study results. Most prominent in this current study was that the number of brothers has a significant negative correlation with study result. / Syftet med denna föreliggande studie är att undersöka huruvida det finns samband mellan syskonplacering, studieresultat och prestationsbehov. 166 elever från Alvesta Gymnasium och Växjö Fria Gymnasium deltog i studien. Resultatet visade ett signifikant samband mellan syskonplacering och studieresultat, men i motsats till tidigare studier visar resultatet av föreliggande studie att yngstabarnen har högst studieresultat. Dessutom påvisades ett signifikant samband mellan studieresultat och prestationsbehov, där högre prestationsbehov leder till högre studieresultat. Slutligen visar studien, i likhet med tidigare forskning, att en stor syskonskara påverkar studieresultaten negativt. Mest framträdande i föreliggande studie är att antal bröder visar sig ha ett signifikant negativt samband med studieresultat.

<p>The aim of this study was to investigate whether there is a correlation between birth order, academic performance and need for achievement. 166 students from Alvesta Gymnasium/ High school and Växjö Fria Gymnasium/ High school participated in the study. The result showed a significant correlation between birth order and study result, but unlike previous studies this study showed that it was the youngest siblings that had the best academic performance. Furthermore, a significant correlation between academic performance and need for achievement was found, also that higher need for achievement results in higher academic performance. The study also showed that there is a significant correlation between birth order and need for achievement, and it is the youngest children that have the highest need for achievement. Finally the study shows, in resemblance with previous studies, that sibship size has a negative effect on study results. Most prominent in this current study was that the number of brothers has a significant negative correlation with study result.</p> / <p>Syftet med denna föreliggande studie är att undersöka huruvida det finns samband mellan syskonplacering, studieresultat och prestationsbehov. 166 elever från Alvesta Gymnasium och Växjö Fria Gymnasium deltog i studien. Resultatet visade ett signifikant samband mellan syskonplacering och studieresultat, men i motsats till tidigare studier visar resultatet av föreliggande studie att yngstabarnen har högst studieresultat. Dessutom påvisades ett signifikant samband mellan studieresultat och prestationsbehov, där högre prestationsbehov leder till högre studieresultat. Slutligen visar studien, i likhet med tidigare forskning, att en stor syskonskara påverkar studieresultaten negativt. Mest framträdande i föreliggande studie är att antal bröder visar sig ha ett signifikant negativt samband med studieresultat.</p>