Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2007. / Härtill 3 uppsatser.

In this study we investigated the effects of birth order and gender on nonsuicidalself-injury and perceived parental support. This study’s main purposewas to challenge the current use of birth order in psychology. The studyincluded a short questionnaire assessing birth order, gender, perceived parentalsupport and non-suicidal self-injury. The questionnaire was distributed throughan online survey among young adults attending a university in a medium sizedcity in Sweden (N = 202). To explore the perceived parental support, we usedThe Social Provisions scale and non-suicidal self-injury was assessed by theDeliberate Self-harm Inventory, short 9-item scale. The results of these studiesshowed that birth order had no significant effect on non-suicidal self-injury orperceived parental support. On the other hand, the results suggested that genderhad a significant effect on non-suicidal self-injury, with females engaging onnon-suicidal injury more frequently than men. This contradicts earlier studieswhere no effect of gender has been present in young adults. Gender had noapparent effect on perceived parental support. / I denna studie undersökte vi effekten av placering i syskonskaran och kön påicke-suicidalt självskadebeteende och upplevt föräldrastöd. Denna studieshuvudsyfte var att utmana hur placeringen i syskonskaran används i psykologi.Studien inkluderade ett kortare frågeformulär som mätte placering isyskonskaran, kön, upplevt föräldrastöd och icke-suicidalt självskadebeteende.Frågeformuläret delades ut genom en online-baserad undersökning för ungavuxna som studerar på ett universitet i en medelstor svensk stad (N = 202). Föratt undersöka upplevt föräldrastöd använde vi oss av The Social Provisionsscale och icke-suicidalt självskadebeteende undersöktes av Deliberate SelfharmInventory, short 9-item scale. Resultatet av denna studie visade attplacering i syskonskaran inte hade några signifikanta effekter på varken ickesuicidaltsjälvskadebeteende eller upplevt föräldrastöd. Dock visade det sig attkön hade en effekt på icke-suicidalt självskadebeteende, då kvinnor hade enhögre prevalens att praktisera än män. Kön hade ingen uppenbar effekt påupplevt föräldrastöd.

Syskonrelationer är ett ämne som de flesta individer kan relatera till. Det vanligaste antalet syskon i Sverige är två till tre. Enligt tidigare forskning gynnas förstfödda av sin position i syskonskaran när det gäller socioekonomiska utfall. Vidare ses förstfödda genom sin position förvärva högre grad av intelligens, men också personlighetsdrag som anses vara eftertraktade på arbetsmarknaden till exempel social förmåga, uthållighet och initiativförmåga. Denna studie undersöker om en individs position i syskonskaran har en påverkan på mekanismen personlighet. Studien undersöker om skillnader föreligger mellan förstfödda och senare födda i personlighet enligt femfaktormodellens mått; grad av öppenhet, grad av utåtriktning, grad av samarbetsvillighet, grad av samvetsgrannhet och grad av emotionell instabilitet. Endast ett fåtal studier har undersökt syskonordning och personlighet enligt femfaktormodellen och därmed bidrar denna undersökning till forskningen. Studien baseras på ett nationellt stickprovsdata från Levnadsnivåundersökningen 2010, med ett urval om 2157 individer. Individerna ingår i en syskonskara om två till tre och utgör ett avgränsat urval.   Resultaten indikerar att det inte förekommer några signifikanta skillnader mellan förstfödda och senare födda individer i personlighet baserat på positionen i syskonskaran.