<p>Syftet med vår uppsats var att undersöka lärares och elevers uppfattning om skönlitterär läsning på två gymnasieskolor och ta del av det litterära utbudet i svenska A och B. De teoretiska utgångspunkterna är Molloys didaktiska frågor, den ämnesdidaktiska triangeln och</p><p>tidigare forskning och studier. Undersökningsmaterialet bestod av elevenkäter och fyra</p><p>lärarintervjuer. Resultatet visar att det fanns skillnader i lärares och elevers uppfattning om</p><p>skönlitterär läsning och utbud. Vår övergripande slutsats blev att den skönlitterära läsningen</p><p>på de två gymnasieskolorna inte fullt ut var ett fungerande moment i svenskundervisningen.</p>

Syftet med vår uppsats var att undersöka lärares och elevers uppfattning om skönlitterär läsning på två gymnasieskolor och ta del av det litterära utbudet i svenska A och B. De teoretiska utgångspunkterna är Molloys didaktiska frågor, den ämnesdidaktiska triangeln och tidigare forskning och studier. Undersökningsmaterialet bestod av elevenkäter och fyra lärarintervjuer. Resultatet visar att det fanns skillnader i lärares och elevers uppfattning om skönlitterär läsning och utbud. Vår övergripande slutsats blev att den skönlitterära läsningen på de två gymnasieskolorna inte fullt ut var ett fungerande moment i svenskundervisningen.

Syftet med den här studien är att jämföra två grundskollärarens förhållningssätt till skönlitterärt läsande för att visa dess betydelse för hur elever i mellanstadiet kan uppmuntras till att läsa skönlitterära texter i skolan. Därför har semistrukturerade intervjuer använts enligt Bryman (2011) samt kvalitativa forskningsintervjuer. Resultaten av undersökningen är tvådelade. Det ena visar på att om läraren utåt sett visar eleverna ett positivt förhållningssätt till skönlitteratur kan det ha en positiv inverkan på elevens läslust. Om läraren istället visar ett negativt förhållningssätt till skönlitteratur för eleverna kan detta ha en negativ inverkan på elevens läslust. Det som inte har någon betydelse är om lärarens positiva förhållningssätt till skönlitteratur är äkta eller inte, såvida inte eleverna märker att lärarens positiva förhållningssätt inte är äkta utan lärarens personliga tycke om skönlitteratur lyser igenom. / The purpose of this study is to examine and compare two primary school teachers approach to fictional reading and to show its significance regarding how pupils in middle school can be encouraged to read fictional texts in classroom activities. Therefore semi structured research interviews have been used, according to Bryman (2011) which was used was qualitative research interviews. The results of the research are twofold. One the one hand if the teacher shows the pupils a positive approach to fictional reading the impact on pupils’ love of reading might be positive. If the teacher instead show the pupils a negative approach to fictional reading the effects can be negative. On the other hand, it does not seem important if the teachers’ positive approach to fictional reading is authentic or not, unless the pupils notice that the teachers just pretend having a positive approach and their real thoughts shine through.

Det råder könsmaktsordning i samhället vilken påverkar barn och ungas identitetsskapande. Genus genomsyrar allt barn och unga får ta del av i sin vardag – allt ifrån hur vuxna tilltalar dem och varandra till hur leksaker presenteras. Redan som treåring vet ett barn vad som förväntas av dess kön och tillrättavisar jämnåriga som bryter mot dessa förväntningar. Vidare gör könsmaktsordningen kvinnor och kvinnlighet underordnade. Det strider mot aktuell läroplan för gymnasieskolan som förespråkar jämställdhet. I och med att skönlitteratur vidgar individers perspektiv finns det en möjlighet att lyfta genusperspektivet med hjälp av skönlitterära verk i svenskundervisningen på gymnasiet. Detta examensarbete undersöker därför ett mindre antal gymnasielärares skönlitterära urvalsprocess till ämnet svenska och synliggör på så sätt huruvida de har något genusperspektiv i åtanke eller inte. Med hjälp av en intervju- och enkätundersökning kan det konstateras att: 1) eleven samt styrdokumenten är huvudsakliga faktorer för det skönlitterära urvalet hos majoriteten av studiens deltagande lärare medan bildning är en huvudsaklig faktor hos minoriteten och 2) förhållningssättet till genusperspektivet i sitt skönlitterära urval skiljer sig mellan lärarna. Genom att diskutera resultatet i relation till det teoretiska ramverket och tidigare studier kan slutsatser relaterade till lärarnas ämneskonception samt förståelse av genus som begrepp dras.

Rebecka Rä-bickan är en kortroman skriven inom ramen för masterkursen i kreativt skrivande på Linnéuniversitetet. Tidigare har jag läst psykologi, sociologi och socialantropologi. I det inom- och mellanmänskliga området har jag mitt stora intresse, vilket givetvis avspeglar sig i det jag skriver. Det övergripande temat för den här berättelsen är svek, från de människor som står närmast, religionen och till slut även från den egna kroppen. Den handlar också om syskonskap och vänskap, övergrepp och trauman, skapandets kraft och försoning. Rebecka är en flicka som blivit utstött, sviken och osynliggjord både i skolan och av sin familj, och som vuxen lever hon inkapslad i rädsla över att existera som sig själv och synas, och blir därmed aldrig bemött som den människa hon är. Det ofrivilliga utanförskapet har blivit till vald ensamhet, som bygger på den utstöttas hämnd: om ingen frågar efter mig, ska heller aldrig någon få glädje av att jag finns till. Rebecka går till ett jobb hon finner meningslöst men bär på en stark kreativ talang och skapar fantastiska figurer i frivoliteter, som aldrig någon ser. Med hunden Boy delar hon däremot allt. Gång på gång återkommer Rebecka till den fasansfulla midsommaren som fick henne att bryta kontakten med sin bror. Trots att många år har gått sedan dess lämnar minnet henne ingen ro. En dag på jobbet förlorar Rebecka medvetandet och blir förd med ambulans till sjukhus där hon opereras akut. Någon behöver ta hand om hennes hund, och ensam som hon är, faller det på hennes bror. För första gången sedan broderns brutala svek träffas de, tio år senare. Än en gång kränker han hennes gränser, men någonting har sjukdomstiden gjort med Rebecka, som gör det omöjligt för henne att fortsätta väja undan. Mötet med brodern gör visserligen att hennes tid på sjukhuset förlängs, men det öppnar också dörren för läkning på helt andra plan. Språkligt rör sig texten mellan ett poetiskt sinnligt betraktande (Därinne i huset som stoiskt uthärdar vinterns alla vilda vändningar väntar hon. På ljuset som ska komma en morgon, regnen. Lukter som släpps lösa under smältande snötäcken, himlen som ska lätta och bli vid och obekymrad, mjuka vindar som kommer söderifrån och stryker landskapet medskogs.) och ett distanserat, ironiserat iakttagande (Toalettpappret är slitstarkt men strävt, som gjort för män med generösa odlingar stjärtgräs. Här är sjuttiofem procent av de anställdakvinnor.), beroende på vilken miljö Rebecka rör sig i, om hon är trygg eller känner sig trängd.

Syftet med mitt arbete är att undersöka hur lärare arbetar med skönlitterärt skrivande tillsammans med sina elever. Använder sig lärarna av någon speciell metod? Jag vill även ta reda på hur eleverna upplever att det är att skriva berättande texter. Vidare vill jag även undersöka om det finns ett samband mellan intresse för läsning och intresse för att skriva berättelser. Med skönlitterärt skrivande avses i det här arbetet att skriva berättelser. För min undersökning har jag använt mig av två olika metoder: intervju och enkät. Jag har intervjuat sex lärare. De lärare jag har valt att intervjua är lärare som är utbildade i ämnet svenska. Enkätundersökningen är gjord med 130 elever i årskurs 3 och 6. Varför jag valt just dessa årskurser är för att jag vet att de har arbetat mycket med texter och framförallt med att skriva berättelser. Eleverna är med andra ord väl medvetna om vad det är för slags text jag ställer frågor om. De intervjuade lärarna arbetar alla efter metoden genrepedagogik och de använder sig på olika sätt av boksamtal i sin undervisning. Det framgår av resultatet att det som är svårast med att skriva berättelse varierar och det kan vara fantasin, strukturen eller att eleverna inte förstå vad de olika begreppen som används inom skrivandet betyder och att det gör skrivandet svårt. Resultatet visar även att det finns en koppling mellan intresset att läsa och intresset/förmågan för att skriva berättelser. Det framkommer också att de elever som läser böcker har en fördel i sitt skrivande när det kommer till uppbyggnad av texten och att få en röd tråd genom hela berättelsen. / The purpose of my essay is to investigate how teachers work with fictional writing together with their pupils. Do teachers use any particular method? I also want to find out how pupils feel about writing narrative texts. My purpose is also to investigate whether there is a connection between interest in reading and interest in writing stories. I am doing my research with pupils of the age 9-12. In my study, fiction writing is referred to as “writing stories”. For my research I have used two different methods: interviews and surveys. I have interviewed six teachers. The teachers are teachers who are educated in the subject Swedish. The survey was conducted with 130 pupils in grades 3 and 6. Why I selected year 3 and 6 is because I know that they have worked a lot with writing stories. The interviewed teachers teach according to the method of genre that means that the text is broken down into smaller parts and the pupils learn how to write different stages in a text. The narrative text has a beginning, a middle, a solution and then the end. The teachers use different ways of book discussions in their teaching. The result shows that what pupils find most difficult in writing stories varies. It may be the imagination, the structure or not understanding concepts that make it difficult. The result also shows that there is a link between the interest to read and the interest/ability to write stories. The teachers say that pupils who read a lot also write better than pupils who do not. The readers often tend to have a better red thread through their own stories.

Motivation spelar en betydande roll för hur inläraren lyckas tillägna sig ett andraspråk, då processen är tidskrävande och fordrar elevens fortsatta engagemang (Gass &amp; Selinker, 2008, s. 426). I ämnet svenska som andraspråk ska, enligt Skolverket, läsning och analys av skönlitteratur ingå (Skolverket, 2011, s. 2). Då böcker med ofta obegriplig text kan upplevas som svåröverkomliga hinder i andraspråksundervisningen kan motivation bli den drivkraft som hjälper eleven att överkomma motgångar och distraktioner i läsandet. Denna närstudie av en åttaårig elev i andraklass avsåg att undersöka hur drama som pedagogiskt verktyg i läsandet av en av skolan tillhandahållen skönlitterär bok påverkade hens motivation och upplevelse av läsningen och hur hen gav uttryck för detta. Studien är sålunda en kvalitativ, fenomenologisk studie av ett barn med engelska som förstaspråk. Audioinspelningar nyttjades för att dokumentera de dramabaserade aktiviteter som användes vid läsandet av boken, samt elevens reaktioner. Till analysen transkriberades delar av inspelningarna. Resultatet visade på att informantens engagemang, inlevelse och motivation beträffande läsningen ökade vid användning av drama. Hen spelade som inför publik, skrek och skrattade, illustrerade fysiskt, gestaltade inlevelsefullt karaktärerna, improviserade, och läste med ökad målmedvetenhet och läsförståelse. Hen gav också verbalt uttryck för sin glädje genom att fråga: ”Can we dramatize it? Please!” / Motivation is an important component of success in second language acquisition, as the process is both time-consuming and involved (Gass &amp; Selinker, 2008, p. 426). According to Skolverket, the reading and analysis of fiction is a subject requirement in Swedish as a second language (Skolverket, 2011, s. 2). Books with incomprehensible words can be perceived as insurmountable obstacles in SLA, and motivation can be the driving force prompting the learner to conquer these unavoidable hurdles and distractions. The aim of this close study of an eight-year-old child in second grade was to analyze how drama as a motivation tool affected the learner’s reading experience and how the child expressed their related feelings. Consequently, the study is a qualitative, phenomenological study of a student with English as their L1. Audio recordings were used to document the drama-related activities used in the reading of the book, as well as the student’s reactions. For the analysis, parts of the recordings were transcribed. The results showed that the student’s commitment, empathy, and motivation regarding the reading increased when drama was used. The learner acted as if they were in front of an audience, laughed and screamed, illustrated with their body, embodied the characters emphatically, improvised, and read with increased conviction and understanding. Additionally, the learner verbally expressed their joy by asking: “Can we dramatize it? Please!”