Syftet med den här studien är att jämföra två grundskollärarens förhållningssätt till skönlitterärt läsande för att visa dess betydelse för hur elever i mellanstadiet kan uppmuntras till att läsa skönlitterära texter i skolan. Därför har semistrukturerade intervjuer använts enligt Bryman (2011) samt kvalitativa forskningsintervjuer. Resultaten av undersökningen är tvådelade. Det ena visar på att om läraren utåt sett visar eleverna ett positivt förhållningssätt till skönlitteratur kan det ha en positiv inverkan på elevens läslust. Om läraren istället visar ett negativt förhållningssätt till skönlitteratur för eleverna kan detta ha en negativ inverkan på elevens läslust. Det som inte har någon betydelse är om lärarens positiva förhållningssätt till skönlitteratur är äkta eller inte, såvida inte eleverna märker att lärarens positiva förhållningssätt inte är äkta utan lärarens personliga tycke om skönlitteratur lyser igenom. / The purpose of this study is to examine and compare two primary school teachers approach to fictional reading and to show its significance regarding how pupils in middle school can be encouraged to read fictional texts in classroom activities. Therefore semi structured research interviews have been used, according to Bryman (2011) which was used was qualitative research interviews. The results of the research are twofold. One the one hand if the teacher shows the pupils a positive approach to fictional reading the impact on pupils’ love of reading might be positive. If the teacher instead show the pupils a negative approach to fictional reading the effects can be negative. On the other hand, it does not seem important if the teachers’ positive approach to fictional reading is authentic or not, unless the pupils notice that the teachers just pretend having a positive approach and their real thoughts shine through.

Motivation spelar en betydande roll för hur inläraren lyckas tillägna sig ett andraspråk, då processen är tidskrävande och fordrar elevens fortsatta engagemang (Gass & Selinker, 2008, s. 426). I ämnet svenska som andraspråk ska, enligt Skolverket, läsning och analys av skönlitteratur ingå (Skolverket, 2011, s. 2). Då böcker med ofta obegriplig text kan upplevas som svåröverkomliga hinder i andraspråksundervisningen kan motivation bli den drivkraft som hjälper eleven att överkomma motgångar och distraktioner i läsandet. Denna närstudie av en åttaårig elev i andraklass avsåg att undersöka hur drama som pedagogiskt verktyg i läsandet av en av skolan tillhandahållen skönlitterär bok påverkade hens motivation och upplevelse av läsningen och hur hen gav uttryck för detta. Studien är sålunda en kvalitativ, fenomenologisk studie av ett barn med engelska som förstaspråk. Audioinspelningar nyttjades för att dokumentera de dramabaserade aktiviteter som användes vid läsandet av boken, samt elevens reaktioner. Till analysen transkriberades delar av inspelningarna. Resultatet visade på att informantens engagemang, inlevelse och motivation beträffande läsningen ökade vid användning av drama. Hen spelade som inför publik, skrek och skrattade, illustrerade fysiskt, gestaltade inlevelsefullt karaktärerna, improviserade, och läste med ökad målmedvetenhet och läsförståelse. Hen gav också verbalt uttryck för sin glädje genom att fråga: ”Can we dramatize it? Please!” / Motivation is an important component of success in second language acquisition, as the process is both time-consuming and involved (Gass & Selinker, 2008, p. 426). According to Skolverket, the reading and analysis of fiction is a subject requirement in Swedish as a second language (Skolverket, 2011, s. 2). Books with incomprehensible words can be perceived as insurmountable obstacles in SLA, and motivation can be the driving force prompting the learner to conquer these unavoidable hurdles and distractions. The aim of this close study of an eight-year-old child in second grade was to analyze how drama as a motivation tool affected the learner’s reading experience and how the child expressed their related feelings. Consequently, the study is a qualitative, phenomenological study of a student with English as their L1. Audio recordings were used to document the drama-related activities used in the reading of the book, as well as the student’s reactions. For the analysis, parts of the recordings were transcribed. The results showed that the student’s commitment, empathy, and motivation regarding the reading increased when drama was used. The learner acted as if they were in front of an audience, laughed and screamed, illustrated with their body, embodied the characters emphatically, improvised, and read with increased conviction and understanding. Additionally, the learner verbally expressed their joy by asking: “Can we dramatize it? Please!”