Denna studie syftar till att synliggöra lärares tankar och arbete med högläsning inom grundskolans yngre åldrar. Undersökningen avser att besvara hur lärarna arbetar kring högläsning av skönlitterära texter. Studien ämnar även åskådliggöra tiden och sammanhangen som skönlitterära texter får i undervisningen samt lärarnas val av litteratur. Underlaget för studien bygger på semistrukturerade intervjuer och en enkätstudie med verksamma lärare inom grundskolans tidiga år. Samtliga lärare uppgav att de använde sig av högläsning i undervisningen på ett varierat arbetssätt. Det övergripande resultatet visade att lärarna använde en läsande klass som metod kring arbetet med högläsning av skönlitterära texter. Flertalet lärare förklarade att de använde sig av högläsning dagligen med varierat tidsomfång främst vid samlingar. Endast en lärare uppgav att högläsningen av skönlitterära texter ingick i ett flertal skolämnen. Studien visar att lärarna främst väljer ut litteratur för högläsning utifrån eget val, en del av lärarna uppgav att eleverna hade inflytande på valet av högläsningsbok. Resultat av denna studie visar att lärarnas syfte med högläsningen är att främja läslust och lässtrategier. Utöver dessa faktorer nämnde ett fåtal lärare att syftet med högläsning även vara att utveckla elevernas fantasi, inre bilder och koncentration. Studien visar att lärare använder sig av högläsning främst som samtalsform, där estetiska uttrycksformer får stå tillbaka.

This study aims to examine teachers’ reflections on reading aloud and how social gender isportrayed in the fictional books they chose. Furthermore, the study intends to examine howthe teachers’ reflections relate to the books’ social gender descriptions. The methods used inthis study are semi-structured interviews and text analysis. The interviews were conducted onsix elementary school teachers. One of the questions asked during the interview was: Whatwere the three most recent children’s fiction books you read aloud? These books were thesubject of the text analysis. The text analysis was based on Nikolajeva’s (2004) code schemefor gender stereotypical attributes. The study showed that the teachers were aware of theirreasoning behind their choice to read aloud in their classroom and expressed several of theirintentions. These intentions were language, light reading, joint development, subjectintegrations, identity and necessity. The result of the text analysis showed that the charactersin the children’s fiction books had varying attributes, however, the female-presentingcharacters had a greater tendency to be assigned female stereotypical attributes. Finally, theresult showed that teachers were aware of social gender when choosing a book to read aloud.The teachers want children’s fiction books to contain characters with varied attributes so thatthey could talk and problematize social gender together with the pupils. The teachersconsidered that this led to social gender being made visible to pupils.

Angelica Hacksell & Dilnaz Abulkhariyeva “Vänskapens betydelse för barns identitetsupplevelse”: en litteraturanalys av utvald skönlitteratur som vänder sig till barn och berör ämnet vänskap. Grundlärarprogrammet, inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolan årskurs 1–3, Svenska språket, Svenska, självständigt arbete inriktning F-3, grund-nivå, 15 högskolepoäng, HT 2023. Uppsatsen är en kvalitativ litteraturanalys där vi undersöker tre utvalda skönlitterära böcker som på olika sätt berör vänskap. Syftet med uppsatsen är att i våra valda skönlitterära böcker undersöka hur vänskap skildras och hur dessa böcker kan användas som ett pedagogiskt verktyg för att främja goda kamrat- och vänskapsrelationer. Vi kommer att undersöka hur vänskap skildras och hur karaktärerna gestaltas. Resultatet av analysen visar att det finns skillnader och att det beror på om vänskapen skildras utifrån tjej- eller kill-perspektiv. Vänskapen skildras utifrån ett komplicerat perspektiv som innefattar en viss problematik i form av svek och avsaknad av gemenskap. Vi har även kommit fram till att våra valda böcker är relevanta ur ett didaktiskt perspektiv. Således att det kan vara ett viktigt verktyg för att främja goda kamrat- och vänskapsrelationer samt att dessa böcker möjliggör en diskussion om komplexiteten kring vänskap.

Agnes Sjöström & Emma Liljegren: “Normbrytande flickor och normtypiska pojkar”: En kvalitativ litteraturanalys av genus och könsroller i Pippi Långstrump, Sunes jul och Biblioteksmysteriet. Grundlärarprogrammet, inriktning mot arbete i grundskolans årskurs f-3, Svenska språket, Svenska, Självständigt arbete inriktning f-3, A-nivå, 15 högskolepoäng, HT 2023. I denna undersökning görs en kvalitativ litteraturanalys av genus och könsroller i barnlitteratur. De skönlitterära barnböcker som analyserats är Pippi Långstrump, Sunes jul och Biblioteksmysteriet. Syftet med uppsatsen är att granska och analysera skönlitteratur som riktar sig mot barn i förhållande till genus. Dessutom kommer uppsatsen också att diskutera hur man kan använda sig av skönlitteraturen i klassrummet för att arbeta med genusfrågor. För att genomföra denna analys kommer fokuset vara på att analysera böckernas huvudpersoner och bipersoner för sig, samt närmare analysera om författarna har framställt genus implicit eller explicit. Således tar uppsatsen utgångspunkt i hur genusföreställningar ser ut i samhället och analyserar om karaktärerna i böckerna möter dessa förväntningar eller visar på normbrytande egenskaper. Resultatet av analysen visar skillnader i både framställning av huvudkaraktärer så väl som bikaraktärer. Dessutom synliggörs också skillnader i hur genusföreställningarna framställts medvetet eller omedvetet. Avslutningsvis ges exempel på hur lärare kan arbeta med barnlitteraturen i syfte att belysa hur genus och könsroller kan användas i klassrummet. Bland annat diskuteras normativiteten i Sunes jul och de komplikationer dess implicita framställning kan ge läsare. Detta görs genom en lektionsbeskrivning som innefattar diskussion, samtal, och reflektion. Vidare ges exempel på hur lärare kan arbeta med de kvinnliga karaktärerna Pippi och Maja.

Uppsatsen är en kvalitativ litteraturanalys som har gjorts tematiskt av den valda skönlitteraturen. Syftet med uppsatsen är att undersöka och diskutera två av Astrid Lindgrens verk utifrån motsatsparet realism och idyll. Vi kommer att analysera Emil i Lönneberga och Madicken, då båda böckerna ska utspela sig under samma tid, under början av 1900-talet. Böckerna utspelar sig under samma tid, dock utspelar sig den ena boken på landsbygden och den andra i stadsmiljö. Vi kommer också fördjupa oss i hur samhället och hushållen var i början av 1900-talet för att sedan jämföra det med Lindgrens böcker ifall hon skildrar det till dåtidens verklighet. Vi analyserar båda böckerna för att se hur realismen har sin relevans. Realismen är ett begrepp inom litteraturvetenskapen som är en strävan att skildra omvärlden så verklighetstroget som möjligt. Vi har också valt att undersöka om och hur dessa två skönlitterära böcker kan vara en inspiration för elevers egna realistiska skrivande.

Syftet med denna studie är att undersöka lärares upplevelser och tankar om elever som saknar läsmotivation av skönlitterära texter i årskurserna F-3. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex verksamma lärare har jag undersökt elevers läsmotivation utifrån ett lärarperspektiv. Jag har utgått från fenomenologi som teori och metodanalys, vilket innebär att resultaten fokuserat på essensen i informanternas upplevelser. I studien har sex lärare från två olika skolor i två olika kommuner deltagit, samtliga verksamma i årskurserna F-3. I undersökningens resultat framkommer det bland annat att högläsning, boksamtal och elevers hemmiljö är viktiga faktorer i elevers läsmotivation. En slutsats i studien är att lärarnas besitter förmågor att kunna reflektera över sin undervisning och yrkesroll. Utifrån dessa reflektioner anpassar lärarna läsundervisningen efter elevernas individuella behov och förutsättningar. Vad som inte framkommer bland resultaten är information om är specialpedagogiska resurser och vilken betydelse den fysiska klassrumsmiljöns har på elevers läsmotivation. / <p>Svenska</p>

Purpose: The purpose of this study is to clarify and analyze alienation, as a social phenomenon described in two teenage books. The study will also examine the creation of sympathy towards main characters and what impact the novel as a whole could have on it. The intention is also to uncover the role of the Other, as well as to visualize the creation of distance between different ethnic groups. Method: The study is based on a qualitative text-analysis. It includes four different dimensions, including the author’s background and the researcher´s interpretation. Conclusion: The study demonstrates that it´s possible to find values in both of the novels, and therefore makes it possible to create opinions and statements that may contribute to alienation. It also demonstrates that alienation can appear in different forms based on the characters different background. Question formulation: What attitudes and values towards immigration, ethnicity and alienation can be found in the two novels? How are they conveyed in the two novels? What differences and similarities could be found in the characters' ethnic alienation?

Studiens syfte är att undersöka vilka arbetssätt lärare använder med skönlitterära texter för att utveckla det svenska språket hos andaspråkselever. I studien intervjuas fyra lärare på fyra mångkulturella skolor. Lärarna arbetar i årskurs fyra, fem och sex. Det insamlade materialet analyserades och kategoriserades utifrån gemensamma mönster som kunde hittas i intervjuerna. Den teoretiska utgångspunkten i denna studie är socialkonstruktionism. Genomgående begrepp som studien tar hänsyn till är begriplig input och begriplig output. Begriplig input innebär att läraren ger andraspråkselever möjlighet att använda sitt modersmål, bildstöd eller ämnesspecifika ord för att tolka en skönlitterär text på svenska. Begriplig output innebär att läraren ger andraspråkselever möjlighet att uttrycka sig med hjälp av svenska språket för att göra sig förstådda. Resultatet visar att lärarna använder sig av bildstöd, modersmål och ämnesspecifika ord för att göra skönlitterära texter begripliga för andraspråkselever. Vidare framgår det att en nyckelfaktor för att utveckla det svenska språket hos andraspråkselever är att ta hänsyn till deras bakgrund och förkunskaper. Lärarna använder sig både av gemensam läsning och individuell läsning av skönlitterära texter för att utveckla det svenska språket hos dessa elever.

Den här uppsatsen undersöker hur andra världskriget kommuniceras i utdrag från Markus Zusaks roman Boktjuven och artiklar från DN. Analysen ämnar till att undersöka hur skillnader i text uppvisas gällande samma händelser, separerade i två olika medier från olika tidsperioder. Valet av artiklar utgick från de kronologiska händelserna i romanen. För att undersöka hur kriget presenterades i olika medium användes delar av Lennart Hellspongs komparativa metod för brukstexter, genom vilken skillnader och likheter i kontext, stil och attityd kunde urskiljas. I Boktjuven kommuniceras ett närhetsperspektiv genom att visa händelser på en mindre skala. Språkhandlingarna varierar och kan tolkas som förklaringar för att få läsaren att förstå sammanhanget. Attityderna i utdragen av boken är överlag negativaoch har en målande, gestaltande och subjektiv stil. Å andra sidan kommunicerar artiklarnafrån DN kriget på ett mer distanserat sätt och fokuserar på en internationell skala. Språkhandlingarna i artiklarna är informerande och har varierade attityder men baseras i en neutral medvetenhet och en objektiv stil. En fördel med att använda Boktjuven är förekomsten av detaljerade individuella händelser som beskrivs genom att använda fakta som framkom efter kriget. Ett resultat och en nackdel är därför att boken inte speglar den dåvarande globala världssituationen. Detta kompletteras genom artiklarna i DN. Där kommunicerades samtida information och eventuellt om händelser internationellt under krigsåren. På så sätt är en fördel med artiklarna från DN att de speglar den dåvarande reella världssituationen även omdet är en nackdel att artiklarna inte hade tillgång till senare fakta som framkom efter kriget.

Tidigare forskning har visat att flickor och pojkar med ADHD och autism uppvisar olika symtombilder, där flickor med ADHD och autism riskerar att missas eller feldiagnostiseras då kriterierna för diagnosen baseras på pojkars beteende. Syftet med denna uppsats är att kartlägga representationer av ADHD och autism i skönlitteraturen utifrån ett genusperspektiv, detta för att kunna analysera om karaktärerna uppvisar en representativ och nyanserad bild som går i linje med den aktuella forskningen. För analysen valdes 14 skönlitterära barnböcker ut som behandlar diagnoserna ADHD och autism. För att tolka och koda materialet användes en tematisering som utgick från ett genusperspektiv.  Resultatet av studien visar att det finns få skillnader i representationen mellan flickor och pojkar med ADHD och autism i barnböckerna. Trots att forskningen visar att flickor och pojkars symtombild skiljer sig åt skildras de i böckerna på liknande sätt. När det kommer till flickor med ADHD kunde vi i mer än hälften av böckerna dock urskilja vissa karaktärsdrag som var mer i enlighet med forskningen. Den främsta avsaknaden när det kommer till nyanserade karaktärsdrag fanns i de barnböcker där flickor med autism skildrades. Böckerna saknade beskrivningar av de autistiska drag som forskningen delvis lyfter, där diagnosen i flertalet fall kan vara svår att upptäcka eftersom flickor med autism lyckas hitta strategier för att kamouflera de drag som kan utmärkas som autistiska. Studiens slutsats är således att det finns ett stort behov av skönlitterära barnböcker med en mer nyanserad bild av flickor med autism.