Skollagen (2010:800) slår fast att all skolpersonal är ålagd att förmedla och förankra värdegrunden i och utanför undervisningen. I värdegrunden återfinns värden som elever ska utveckla under sin skolgång. Dessa värden grundar sig i samhällets gemensamma värderingar rörande bland annat mänskliga rättigheter, demokrati och etiska ställningstaganden. Vår studie syftar till att undersöka hur skönlitteratur för barn skildrar fenomenet utanförskap i skolan i relation till det praktiska värdegrundsarbetet. Studien är en kvalitativ tematisk litteraturanalys där tre skönlitterära verk, riktade till barn i mellanstadiet, har analyserats. Primärmaterialet utgörs av En helt vanlig supernova, Allt som inte syns och Fjädrar. Analysen vägleds av frågeställningar rörande utanförskapets skildring, framställningen av omgivningens reaktioner samt hur de tre böckerna kan användas i det praktiska värdegrundsarbetet. Resultatet av vår analys visar att utanförskap i skolan skildras på olika sätt och grundas i olika orsaker i litteraturen. Författarens användande av olika berättarperspektiv påverkar skildringen av utanförskap. Läsupplevelsen förändras beroende på vilken synvinkel handlingen berättas ur. Analysen visar även att omgivningens reaktioner och agerande påverkas av rådande normer och maktförhållanden. Den del av omgivningen som utgörs av vuxna karaktärer framställs som passiv och frånvarande i de analyserade böckerna. Slutligen visar vår analys att vårt primärmaterial med fördel kan användas i det praktiska värdegrundsarbetet.

I uppsatsen undersöks Vittnet (2009) av Lena Hultgren och Pojken och Tigern Tidsmaskinen (1993) av Lars Westman. Båda böckerna är skönlitterära läromedel som riktar sig till elever på mellanstadiet. De skönlitterära läromedlen ska utveckla elevers läskompetens och skapa läslust. Avhandlingar, artiklar och andra källor som fokuserar på skönlitteratur, barnlitteratur, etik, skolans etiska uppdrag samt hur skönlitteratur kan utveckla etiska värden och värderingar sammanställs och används för att analysera läromedlen. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka etiska budskap de skönlitterära läromedlen förmedlar med fokus på rättskänsla, ansvarstagande, generositet och tolerans och om dessa stämmer överens med läromedlens samtida samt den nuvarande läroplanen. Uppsatsen utgår från ett etiskt perspektiv som bland annat beskrivs i Lgr 11. Metoden som används i analysen är innehållsanalys och genom det har de skönlitterära läromedlen analyserats systematiskt och stegvist. Resultatet har nåtts att båda de skönlitterära läromedlen förmedlar de etiska budskapen rättskänsla, ansvarstagande, generositet och tolerans på ett sätt som gör att läsare kan utveckla etiska värden och värderingar i likhet med de som råder i det svenska samhället. Båda läromedlen innehåller karaktärer som har bra etiska värderingar och är lätta för läsare att relatera till vilket underlättar läsarnas fostran till samhällsmedborgare med bra etiska värderingar. Ett etiskt tema går att utläsa i båda läromedlen. Analysen visar att Vittnet förmedlar etiska budskap som stämmer ihop med både dess samtida läroplan Lpo 94 och den nuvarande läroplanen Lgr 11. Pojken och Tigern Tidsmaskinen förmedlar etiska budskap som till viss del stämmer överens med dess samtida läroplan Lgr 80 och som stämmer överens med den nuvarande läroplanen Lgr 11.

Denna studie är en kvalitativ tematisk litteraturanalys som fokuserar på att jämföra huvudkaraktärerna i böckerna Allt som inte syns (2021) och Hon & Han (2014) med utgångspunkt ur frågeställningar som fokuserar på skillnaden hur det är att vara flicka eller pojke i skolans miljö. Böckerna är skrivna av Katarina von Bredow och är skrivna för barn och ungdomar i åldrarna 9-12 år. Böckerna berör ämnen som mobbing, utanförskap och familjerelationer. Syftet med arbetet är att undersöka hur pojkar och flickor gestaltas utifrån könstillhörighet. Analysdelen behandlas utifrån barnlitteratur- och genusvetenskapliga begrepp, samt utifrån den klassiska intrigen som stärker skildringen av karaktärerna. Analysen visar att karaktärerna inte skildrar de traditionella könsrollerna. De stämmer inte in på vad som anses typiskt för det kön de tillhör. Detta innebär således att samtliga karaktärer är normbrytande.

Syftet med denna studie var att få en inblick i fyra lärares skönlitteraturanvändning i ämnet svenska som andraspråk. Data från semi-strukturerade intervjuer organiserades och analyserades i tematiska områden med fyra övergripande motiv: i vilken utsträckning fyra svenska som andraspråkslärare använder sig av skönlitteratur i deras undervisning, hur detta kopplas till styrdokument, deltagarnas uppfattning om läsning av litteratur i originalversion och lättläst form samt mål med undervisning i, och med hjälp av, skönlitteratur.  Denna studie visade att alla fyra lärare uppger att de använder skönlitteratur i minst hälften av all sin undervisning dock anser de ändå att detta inte räcker. Studiens deltagare är eniga om att skönlitteratur kan användas i nästintill alla områden av svenska som andraspråksundervisning. Det kan gynna elevernas grammatikfärdigheter, ordförråd, hör- och läsförståelse samt skrivförmåga.  Även om de fyra lärare i denna studie anser att modersmål är en viktig resurs i andraspråksinlärning tillåter de inte dess användning i samband med skönlitteraturaktiviteter under sina lektioner. Stor vikt läggs på val av skönlitteratur som är långt ifrån okomplicerat. Hänsyn måste tas till elevernas ålder, tidigare erfarenhet samt deras intressen.  Vidare forskning i större skala behövs för att få ett omfattande och representativt överblick på användning av skönlitteratur i ämnet svenska som andraspråk. Denna studie tjänar dock som en hänvisning till hur omfattande användningen av skönlitteratur kan vara och i synnerhet dess ofta oupptäckta potential i ämnet svenska som andraspråk.

Syftet med studien är att undersöka hur en kvinnlig huvudkaraktär i Handbok för superhjältar. Del 1: Handboken förhåller sig till det traditionella könsmönstret. Vi har valt ut sju situationer från boken. För att ta reda på hur huvudkaraktären förhåller sig till det traditionella könsmönstret kommer diskursanalytiska verktyg och Nikolajevas schema användas. Sju situationer är utvalda eftersom situationerna gör det möjligt att använda text- och bildanalys för att undersöka hur huvudkaraktären förhåller sig till det traditionella könsmönstret. Nikolajeva har skapat ett schema för att skildra pojkars och flickors egenskaper i skönlitteratur. Dessa egenskaper är skapade utifrån rådande normer, hur flickor och pojkar förväntas vara och bete sig i förhållande till verkligheten (Nikolajeva, 2017:191ff). Resultatet visar att författarna medvetet förhåller sig till genus och på olika sätt visar sig vara medveten om det traditionella könsmönstret. Lisa har egenskaper som Nikolajevas schema visar är typiskt för pojkar och flickor i skönlitterära barnböcker.

Detta är en kvalitativ intervjustudie där elevers uppfattningar av sina skönlitterära läsmiljöer undersöks. Denna studie syftar till att öka kunskapen om vilka olika synsätt elever har på de skönlitterära läsmiljöer de erbjuds, både i skolan och hemmet. Jag vill med denna studie bidra med ett elevperspektiv på läsmiljöer, där barns egna tankar, upplevelser och uppfattningar ges utrymme inom ett forskningsfält som annars till största del präglas av ett vuxenperspektiv. Undersökningen har utförts genom semistrukturerade elevintervjuer med sju stycken fjärdeklassare. Därefter har materialet transkriberats och tolkats mot bakgrund av ett antal teorier och inriktningar som på olika sätt belyst och möjliggjort ett fokus på kontexten inom vilken läsning sker. Tidigare forskning visar att den estetiska och fysiska läsmiljön har betydelse för barns motivation, engagemang och intresse för läsning. Därutöver utgör goda läsmiljöer en avgörande faktor för barns läsglädje. Vidare visar forskning att vi genom utformning och konstruering av läsmiljöer signalerar till elever vilka aktiviteter de förväntas ägna sig åt när de vistas i läsmiljön. Miljön inom vilken läsning äger rum har dessutom betydelse för barns möjlighet att leva sig in i fiktionens värld. Resultatet av studien visar att eleverna ser läsmiljön som en central och avgörande del för sin läsning. Vidare pekar eleverna ut faktorer för en god läsmiljö, så som koncentration, bekvämlighet, tilldragande atmosfär, utbud av och tillgång till skönlitteratur och specifika platser avsedda för läsning. Därutöver visar resultatet på den syn på läsning som skolan förmedlar till eleverna samt hur denna påverkar dem och deras egna syn på läsning. / <p>Godkänt datum 2020-01-27</p>

Studiens syfte är att undersöka hur lärare arbetar med läsläxan gällande både för- och efterarbete samt vilket syfte läsläxan har. I studien vill vi även se till vårdnadshavares perspektiv gällande deras syn på deras barns läsläxa. Studiens underlag utgörs av både en intervjumetod och en enkätundersökning. Resultatet visar att lärares syfte med läsläxan är att kunna möjliggöra elevers fortsatta läsutveckling, eftersom det krävs mycket träning för att nå ett gott läsflyt. Lärarna påtalar vikten av att ha ett planerat för- och efterarbete kring läsläxan men att efterarbetet ses som ett hinder, på grund av att det är för stora elevgrupper och att tiden inte räcker till att lyssna på alla elevers läsning. Resultatet visar att det behövs ett gott samarbete mellan skola och hem. Läsläxan görs i hemmet och detta medför att ett ansvar läggs på vårdnadshavare när det kommer till elevers fortsatta läsutveckling. Både lärare och vårdnadshavare uttrycker sig ha ett gott samarbete mellan varandra för att eleverna ska nå målet, att bli goda läsare. Samtliga lärare säger att de ger tydlig information gällande läsläxan men däremot visar resultatet enligt vårdnadshavare att informationen brister gällande läsläxan. Resultatet visar däremot att vårdnadshavare är engagerade och delaktiga i sina barns läsläxa.

Syftet med studien var att undersöka om läroböcker utgivna efter Gy11s införande var mer jämställda, än läroböcker utgivna innan Gy11, vad gäller förekomsten av kvinnliga och manliga europeiska och utomeuropeiska författare. Med grund i några av Skolverkets (2011) riktlinjer och värden och med utgångspunkter i genusteori, postkolonialt perspektiv samt diskursanalys räknades förekomsten av kvinnliga respektive manliga europeiska och utomeuropeiska författare såväl som vilket utrymme respektive grupp fick. Om författarnas kön och etnicitet betonades i läromedelsdiskursen undersöktes även. Hypotesen var att resultatet av studien skulle komma att likna tidigare studiers resultat vad gällde den europeiske, manlige författarens dominans. Resultatet stödde denna hypotes då den europeiske, manlige författaren dominerade i båda läroböckerna både till antal och till utrymme. Kvinnliga och utomeuropeiska författare marginaliserades. Endast ett fåtal utomeuropeiska författare var inkluderade och majoriteten av dessa var amerikaner, det vill säga fortfarande västerländska författare. Resultatet skiljde sig dock från tidigare forskning vad gällde betoningen av kön och etnicitet. Slutsatsen var att respektive lärobok bör kompletteras med fler texter skrivna av kvinnliga och icke-västerländska författare för att väga upp bristerna och uppfylla Skolverkets riktlinjer.

The aim of this study is to investigate four teachers’ ideas and experiences of Information and Computer Technologies (ICT) in the early years of learning to read in the lower grades of school. This is done with the aid of qualitative interviews. The results of the interviews are then discussed on the basis of Vygotsky’s sociocultural theory. The informants work in three different municipalities in southern Sweden. The study presents research that is both positive and negative to the use of computers or tablets instead of pen and paper in the teaching of writing. The study also aims to elucidate the informants’ perception of advantages and disadvantages of ICT in teaching. The result shows that the informants have a positive view of ICT as a complement in their teaching. The informants, however, are limited by external factors such as access to technical tools and Internet connections, which causes frustration and has the effect that they get relatively little actual experience of it. The teacher’s technical competence and the age of the pupils also affect the working methods and the pupils’ assignments. / Syftet med den här studien är att undersöka fyra lärares föreställningar om och erfarenheter av IKT i den tidiga läsinlärningen, för skolans yngre årskurser. Detta görs med hjälp av kvalitativa intervjuer. Resultatet från intervjuerna diskuteras sedan utifrån Vygotskijs sociokulturella teori. Informanterna arbetar i tre olika kommuner i södra Sverige. I studien presenteras forskning som är både positiv och negativ till att använda dator eller surfplatta istället för penna och papper i skrivundervisningen. Studien syftar även till att belysa informanternas upplevda för- och nackdelar med IKT i undervisningen. Resultatet visar att informanterna är positivt inställda till IKT som ett komplement i undervisningen. Informanterna begränsas dock av yttre faktorer som tillgång på tekniska verktyg och internetuppkoppling, vilket dels skapar frustrationer, dels leder till att deras erfarenheter är förhållandevis få. Även lärarens tekniska kompetens och elevernas ålder påverkar arbetssätt och uppgifter.

Mitt syfte med undersökningen är att genomföra en kvalitativ textanalys av Sofia Nordins trilogi för att undersöka dess lämplighet att undervisa om värdegrundsfrågor i årskurs 4–6.   Skolinspektionens granskning (2012) finner brister i att integrera värdegrundsuppdraget i ämnet svenska. Bland annat beror det på brister i förståelsen hos lärare kring vilka skönlitterära texter som kan användas och vad i texterna som kan ge möjlighet till undervisning.   Undersökningen syftar därför till att finna lämplig text vilket genom arbetet visat sig vara dystopi. Undersökningens kvalitativa textanalys svarar mot frågeställningarna om mörker, demokrati, solidaritet och mänskliga rättigheter för att undersöka möjligheten till undervisning om värdegrunden.   Analysens resultat finner goda möjligheter för trilogin att användas som ingång för värdegrundsarbete i årskurs 4–6. / The aim of this paper is to make a qualitative text analysis of the trilogy by Sofia Nordin based on its possibility to teach about the fundamental values in school for grade 4-6.   The Swedish School inspectorate shows in an examination (2012) that the Swedish primary school are shortcoming in the mission to teach about the fundamental values in the subject swedish. Some causes they mention are the teachers lack of understanding what sort of literature they should use, and what in the literature to use.   This study is therefore aiming to find a suitable text which by the work turned out to be a dystopia. By qualitative text analysis the question at issues examines to answer the aim of this paper. They are the darkness, democracy, human rights and solidarity. In the results the paper has found a good potential for the novels to teach about the fundamental values in grade 4-6.