This study aims to examine teachers’ reflections on reading aloud and how social gender isportrayed in the fictional books they chose. Furthermore, the study intends to examine howthe teachers’ reflections relate to the books’ social gender descriptions. The methods used inthis study are semi-structured interviews and text analysis. The interviews were conducted onsix elementary school teachers. One of the questions asked during the interview was: Whatwere the three most recent children’s fiction books you read aloud? These books were thesubject of the text analysis. The text analysis was based on Nikolajeva’s (2004) code schemefor gender stereotypical attributes. The study showed that the teachers were aware of theirreasoning behind their choice to read aloud in their classroom and expressed several of theirintentions. These intentions were language, light reading, joint development, subjectintegrations, identity and necessity. The result of the text analysis showed that the charactersin the children’s fiction books had varying attributes, however, the female-presentingcharacters had a greater tendency to be assigned female stereotypical attributes. Finally, theresult showed that teachers were aware of social gender when choosing a book to read aloud.The teachers want children’s fiction books to contain characters with varied attributes so thatthey could talk and problematize social gender together with the pupils. The teachersconsidered that this led to social gender being made visible to pupils.

Angelica Hacksell & Dilnaz Abulkhariyeva “Vänskapens betydelse för barns identitetsupplevelse”: en litteraturanalys av utvald skönlitteratur som vänder sig till barn och berör ämnet vänskap. Grundlärarprogrammet, inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolan årskurs 1–3, Svenska språket, Svenska, självständigt arbete inriktning F-3, grund-nivå, 15 högskolepoäng, HT 2023. Uppsatsen är en kvalitativ litteraturanalys där vi undersöker tre utvalda skönlitterära böcker som på olika sätt berör vänskap. Syftet med uppsatsen är att i våra valda skönlitterära böcker undersöka hur vänskap skildras och hur dessa böcker kan användas som ett pedagogiskt verktyg för att främja goda kamrat- och vänskapsrelationer. Vi kommer att undersöka hur vänskap skildras och hur karaktärerna gestaltas. Resultatet av analysen visar att det finns skillnader och att det beror på om vänskapen skildras utifrån tjej- eller kill-perspektiv. Vänskapen skildras utifrån ett komplicerat perspektiv som innefattar en viss problematik i form av svek och avsaknad av gemenskap. Vi har även kommit fram till att våra valda böcker är relevanta ur ett didaktiskt perspektiv. Således att det kan vara ett viktigt verktyg för att främja goda kamrat- och vänskapsrelationer samt att dessa böcker möjliggör en diskussion om komplexiteten kring vänskap.

Agnes Sjöström & Emma Liljegren: “Normbrytande flickor och normtypiska pojkar”: En kvalitativ litteraturanalys av genus och könsroller i Pippi Långstrump, Sunes jul och Biblioteksmysteriet. Grundlärarprogrammet, inriktning mot arbete i grundskolans årskurs f-3, Svenska språket, Svenska, Självständigt arbete inriktning f-3, A-nivå, 15 högskolepoäng, HT 2023. I denna undersökning görs en kvalitativ litteraturanalys av genus och könsroller i barnlitteratur. De skönlitterära barnböcker som analyserats är Pippi Långstrump, Sunes jul och Biblioteksmysteriet. Syftet med uppsatsen är att granska och analysera skönlitteratur som riktar sig mot barn i förhållande till genus. Dessutom kommer uppsatsen också att diskutera hur man kan använda sig av skönlitteraturen i klassrummet för att arbeta med genusfrågor. För att genomföra denna analys kommer fokuset vara på att analysera böckernas huvudpersoner och bipersoner för sig, samt närmare analysera om författarna har framställt genus implicit eller explicit. Således tar uppsatsen utgångspunkt i hur genusföreställningar ser ut i samhället och analyserar om karaktärerna i böckerna möter dessa förväntningar eller visar på normbrytande egenskaper. Resultatet av analysen visar skillnader i både framställning av huvudkaraktärer så väl som bikaraktärer. Dessutom synliggörs också skillnader i hur genusföreställningarna framställts medvetet eller omedvetet. Avslutningsvis ges exempel på hur lärare kan arbeta med barnlitteraturen i syfte att belysa hur genus och könsroller kan användas i klassrummet. Bland annat diskuteras normativiteten i Sunes jul och de komplikationer dess implicita framställning kan ge läsare. Detta görs genom en lektionsbeskrivning som innefattar diskussion, samtal, och reflektion. Vidare ges exempel på hur lärare kan arbeta med de kvinnliga karaktärerna Pippi och Maja.

Uppsatsen är en kvalitativ litteraturanalys som har gjorts tematiskt av den valda skönlitteraturen. Syftet med uppsatsen är att undersöka och diskutera två av Astrid Lindgrens verk utifrån motsatsparet realism och idyll. Vi kommer att analysera Emil i Lönneberga och Madicken, då båda böckerna ska utspela sig under samma tid, under början av 1900-talet. Böckerna utspelar sig under samma tid, dock utspelar sig den ena boken på landsbygden och den andra i stadsmiljö. Vi kommer också fördjupa oss i hur samhället och hushållen var i början av 1900-talet för att sedan jämföra det med Lindgrens böcker ifall hon skildrar det till dåtidens verklighet. Vi analyserar båda böckerna för att se hur realismen har sin relevans. Realismen är ett begrepp inom litteraturvetenskapen som är en strävan att skildra omvärlden så verklighetstroget som möjligt. Vi har också valt att undersöka om och hur dessa två skönlitterära böcker kan vara en inspiration för elevers egna realistiska skrivande.

Tidigare forskning har visat att flickor och pojkar med ADHD och autism uppvisar olika symtombilder, där flickor med ADHD och autism riskerar att missas eller feldiagnostiseras då kriterierna för diagnosen baseras på pojkars beteende. Syftet med denna uppsats är att kartlägga representationer av ADHD och autism i skönlitteraturen utifrån ett genusperspektiv, detta för att kunna analysera om karaktärerna uppvisar en representativ och nyanserad bild som går i linje med den aktuella forskningen. För analysen valdes 14 skönlitterära barnböcker ut som behandlar diagnoserna ADHD och autism. För att tolka och koda materialet användes en tematisering som utgick från ett genusperspektiv.  Resultatet av studien visar att det finns få skillnader i representationen mellan flickor och pojkar med ADHD och autism i barnböckerna. Trots att forskningen visar att flickor och pojkars symtombild skiljer sig åt skildras de i böckerna på liknande sätt. När det kommer till flickor med ADHD kunde vi i mer än hälften av böckerna dock urskilja vissa karaktärsdrag som var mer i enlighet med forskningen. Den främsta avsaknaden när det kommer till nyanserade karaktärsdrag fanns i de barnböcker där flickor med autism skildrades. Böckerna saknade beskrivningar av de autistiska drag som forskningen delvis lyfter, där diagnosen i flertalet fall kan vara svår att upptäcka eftersom flickor med autism lyckas hitta strategier för att kamouflera de drag som kan utmärkas som autistiska. Studiens slutsats är således att det finns ett stort behov av skönlitterära barnböcker med en mer nyanserad bild av flickor med autism.

Syftet med studien är att undersöka hur en kvinnlig huvudkaraktär i Handbok för superhjältar. Del 1: Handboken förhåller sig till det traditionella könsmönstret. Vi har valt ut sju situationer från boken. För att ta reda på hur huvudkaraktären förhåller sig till det traditionella könsmönstret kommer diskursanalytiska verktyg och Nikolajevas schema användas. Sju situationer är utvalda eftersom situationerna gör det möjligt att använda text- och bildanalys för att undersöka hur huvudkaraktären förhåller sig till det traditionella könsmönstret. Nikolajeva har skapat ett schema för att skildra pojkars och flickors egenskaper i skönlitteratur. Dessa egenskaper är skapade utifrån rådande normer, hur flickor och pojkar förväntas vara och bete sig i förhållande till verkligheten (Nikolajeva, 2017:191ff). Resultatet visar att författarna medvetet förhåller sig till genus och på olika sätt visar sig vara medveten om det traditionella könsmönstret. Lisa har egenskaper som Nikolajevas schema visar är typiskt för pojkar och flickor i skönlitterära barnböcker.