I detta arbete så skapades fyra stycken spelbossar i konceptgrafik som utgår ifrån att testa teorier inom Socialpsykologin och för att undersöka ifall tematiseringen av bossen kan tydliggöra dess svaghet som annars brukar synliggöras genom färgkodning. Slutbossarna har gestaltats i tre olika nivåer där syftet är att via en kvalitativ intervju testa bossarna gradvis, i gråskala, tematisering och till sist färgkodning. Den centrala frågan undersöktes med en kvalitativ intervju som var utformad för att efterlikna de korta sekvenserna som spelbossar presenteras med innan spelaren blir satt i en konfrontation. Undersökningen tog plats på IT-Gymnasiet i Skövde och visade att det överliggande temat som bossen blir utformad efter påverkar uppfattningen av bossen genom av att det lägger till ett ytterligare lager på de stereotyper som bossarna utgick ifrån. Arbetet avslutas med förslag om möjliga fördjupningar inom detta ämne.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att sammanställa, tydliggöra samt dra en slutsats om hurbildämnet gestaltas i forskning. Vi har valt att göra en bred sökning med hjälp av tre stora databaseroch genomföra en kvantitativ studie om många artiklar istället för ett mindre urval. Frågan sombesvaras är; Hur gestaltas bildämnet i forskning? med hjälp av 57 artiklar som kategoriserats i fyrakategorier. Resultatet visar att ämnesutvecklande artiklar står för 43,1% av resultatet, bildämnetsom verktyg 34,5%, bildämnets roll 15,5%, bildämnet som avlastning 3,4% och övrigt 3,4%.Slutsatsen av arbetet är att forskningen gestaltar bildämnet som ett ämne att applicera på mångaandra ämnen i skolan samt möjligheter för eleverna att lära om kultur och nya perspektiv, menpraktiken ute i skolorna stämmer inte överens med forskningen. Hur bildämnet praktiskt arbetas med representeras i två omfattande artiklar från 2005 och 2006 där empiriska studier gjorts medelever, lärare och skolledare.

Detta arbete tar del av bildelevers uppfattningar av sitt eget lärande genom kvalitativdata som insamlats genom semistrukturerade intervjuer. Uppsatsens syfte är att genom elevintervjuer analysera grundskolans bildundervisning utifrån teorin om självreglerat lärande (SRL). Bakgrunden till skolans samt bildämnets framväxt visar på ämnets många förändringar. Förståelsen för ämnets förändringar är viktiga för att förstå potentiella sambandet mellan bildämnet och självreglerat lärande. Data som erhållits från intervjuerna har analyserats utifrån teori om självreglerat lärande. Med hjälp av elevers egna förklaringar om sitt lärande har jag uppmärksammat teman i deras svar samt kodning som upprepats. Resultatet av analysen visar att självreglerat lärande är en utmanande modell för högstadieelever att ta till sig. Elever funderar inte på vad de lärt sig utan fokuset ligger på betyget och att slutföra uppgiften.

Tidigare forskning har visat att flickor och pojkar med ADHD och autism uppvisar olika symtombilder, där flickor med ADHD och autism riskerar att missas eller feldiagnostiseras då kriterierna för diagnosen baseras på pojkars beteende. Syftet med denna uppsats är att kartlägga representationer av ADHD och autism i skönlitteraturen utifrån ett genusperspektiv, detta för att kunna analysera om karaktärerna uppvisar en representativ och nyanserad bild som går i linje med den aktuella forskningen. För analysen valdes 14 skönlitterära barnböcker ut som behandlar diagnoserna ADHD och autism. För att tolka och koda materialet användes en tematisering som utgick från ett genusperspektiv.  Resultatet av studien visar att det finns få skillnader i representationen mellan flickor och pojkar med ADHD och autism i barnböckerna. Trots att forskningen visar att flickor och pojkars symtombild skiljer sig åt skildras de i böckerna på liknande sätt. När det kommer till flickor med ADHD kunde vi i mer än hälften av böckerna dock urskilja vissa karaktärsdrag som var mer i enlighet med forskningen. Den främsta avsaknaden när det kommer till nyanserade karaktärsdrag fanns i de barnböcker där flickor med autism skildrades. Böckerna saknade beskrivningar av de autistiska drag som forskningen delvis lyfter, där diagnosen i flertalet fall kan vara svår att upptäcka eftersom flickor med autism lyckas hitta strategier för att kamouflera de drag som kan utmärkas som autistiska. Studiens slutsats är således att det finns ett stort behov av skönlitterära barnböcker med en mer nyanserad bild av flickor med autism.

Denna uppsats presenterar en kritisk diskursanalytisk studie av den svenska kvällspressens artiklar om endometrios. Det empiriska materialet består av 23 stycken artiklar från åren 1996 till 2016. Studiens övergripande syfte är att synliggöra hur sjukdomen och de drabbade som lider av den porträtteras samt medias makt att skapa, upprätthålla eller förändra diskurserna om endometrios. För att uppnå detta utgår uppsatsen från tre teoretiska perspektiv: 1) kvinnors smärta och sjukdomar har inte uppmärksammats medicinhistoriskt. 2) det feministiska perspektivet att detta beror på könsmaktsordningen, 3) medias makt att påverka samhället. Med en socialkonstruktivistisk syn på språk undersöks situationskontexten och artiklarnas makro- och mikroteman. Detta utgör sedan den kritiska diskursanalysen. Resultatet visar att pressen mestadels skriver utförligt om än förenklat om endometrios. Kvinnornas smärta beskrivs som allvarlig, men endometrios framställs också många gånger som ett fertilitetsproblem. Diskurser som visats i tidigare forskning om kvinnors smärta och sjukdomar kunde ses. Under tidsperioden synliggörs även en förändring vad gäller medias beskrivning av endometrios och det diskursiva perspektivet. Den medicinska informationen om sjukdomen blir mer korrekt och den diskursiva förändringen mer feministiskt vinklad. / This thesis presents a critical discourse analysis of how the Swedish tabloids write about endometriosis. The empirical material consists of 23 articles which focus on the disease endometriosis, published between the years of 1996–2016. The thesis’ overall aim is to examine how the disease and individuals who suffer from it are portrayed, and what power the press has to create, maintain or change discourses of endometriosis. To achieve this the thesis uses three theoretical perspectives: 1) women’s pain and diseases have not been acknowledged in the medical history, 2) the feministic perspective, that this depends on the gender order, and 3) the press’ ability to affect society. Guided by a social constructive understanding of language, the thesis analyses the situation context and the articles’ themes on a micro and macro level, which is later constructed into the critical discourse analysis. The result shows that the press mostly writes detailed, although simplified information regarding endometriosis. The pain women experience is described as severe, but endometriosis is also often portrayed mostly as a fertility problem. Discourses shown in previous articles about the pain and diseases in women could be seen in the articles. However, a change can be noted during the investigated time period, both considering the press’ description of endometriosis and the discursive perspective. The information about the disease gets more medical correct and the discursive change tends to have a more feministic approach.